Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lutteman, 1. Axel - Lutteman, 2. Ester - Lutter am Barenberge - Lutterhorn - Luttra - Lutyens, Sir Edwin - Lutze, Victor - Luvua - Lux (ljus) - Lux (ab.) - Luxation, urledvridning - Luxburgaffären - Luxembourg - Luxembourg, François Henri de Montmorency - Luxembourgpalatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181 Lutteman—Luxembourgpalatset 182
Lutteman, i) Axel Hugo Isidor L., präst
(1880—1920), teol. kand, i Uppsala 1903,
komminister i Köping (Västerås stift) 1912—17, sekr.
i Svenska kyrkans diakonistyrelse 1917—20, teol.
lic. 1920, en av förgrundsfigurerna i den svenska
ungkyrkorörelsen. — Litt.: Biogr. av E.
Lutteman (1933).
2) Ester L., f. Lundström, den föreg:s
hustru (f. 1888 3/3), fil. kand, i Lund 1921, teol.
kand. 1924, sekr. i Svenska kyrkans
diakonistyrelse (för ungdomsarbete och verksamhet i
Sveriges kvinnovärld) 1924—29, verksam inom den
kristliga student- och gymnasiströrelsen, led. (till
1949) av K. F. U. K:s världsråd och av
centralstyrelsen för svenska avd. av Internationella
kvinnoförb. för fred och frihet. Av L:s skrifter
märkes en biogr. över L. 1).
Lutter am Barenberge [lo’tor am [-bä’ranbär-go],-] {+bä’ranbär-
go],+} ort i Braunschweig, 34 km s. s. v. om staden
Braunschweig. Tilly besegrade där 17 aug. 1626
Kristian IV av Danmark och gjorde därigenom
slut på dennes hjälpaktion för de tyska
protestanterna.
Lutterhorn, fiskläge på Fårö, Gotland.
Luttra, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd, inom
Falbygden, närmast s. om Falköping och v. om
Alleberg; 15,75 km2, 235 inv. (1952). 1,115 har
åker. Romansk kyrka trol. från början av
1200-talet. Ingår i Falköpings stads- och
landsförsamlingars, Torbj örntorps, Friggeråkers och L.
pastorat i Skara stift, Falköpings kontrakt.
Tillhör storkommunen Frökind.
Lutyens [la’t/anz], Sir Edwin, engelsk
arkitekt (1869—1944), känd särsk. för sina kring
sekelskiftet gjorda insatser för att reformera
och föryngra det engelska bostadshuset, delvis på
grundval av äldre, konstnärlig hantverkstradition.
Lutze [lo’tso], Victor, tysk politiker (1890
—1943), deltog som officer i 1 :a världskriget,
ingick 1922 i NSDAP och avancerade inom SA;
blev efter Hitlers makttillträde överpresident i
Hannover och efter 30 juni-kuppen 1934 E. Röhms
efterträdare som ledare för SA. L. spelade ej
någon ledande politisk roll; han omkom vid en
bilolycka 1943.
Luvüa, flod, se Kongo, sp. 574.
Lüx, lat., ljus; enhet för belysning, se
Foto-metri.
Lux, svenskt ab., bildat 1901 av fil. dr Sven
Carlsson för att exploatera en av honom
uppfunnen fotogenglödljuslampa för ytterbelysning, den
s. k. Luxlampan, i sin senare form (autolux)
anordnad med automatisk förgasning av bränslet,
innan det tillföres glödstrumpan. Bolaget, som
hade sina verkstäder på Lilla Essingen vid
Stockholm, uppgick 1928 i Elektroluxkoncernen, varvid
tillverkningen specialiserades på dammsugare och
golvbonare. Sedan 1941 är även själva
fabriks-rörelsen överförd på ab. Elektrolux; L:s
verksamhet har härefter inskränkts till enbart
fastighetsförvaltning.
Luxatiön (lat. luxätio), urledvridning,
uppkommer i en ledgång, då ledhuvud och
ledpanna skiljas åt utan att genast återtaga sitt
riktiga läge. Skiljas ledytorna åt endast delvis,
talar man om subluxation. Vanl. är 1. en
omedelbar följd av olycksfall. Ej blott
lemmarnas leder kunna ”gå ur led” utan även
ledgångarna mellan ryggradens kotor. I allm. kan
1. lätt botas (”reponeras”, ”dragas i led”). L.
vid olycksfall äro i allm. godartade. Stundom
kan en luxatiön, särskilt i skulderleden, bli h
a-b i t u e 11; ledgången går ur led vid minsta
oförsiktiga rörelse. Härav följer en ej sällan
ganska betydande invaliditet, som dock stundom
kan avhjälpas genom operation. — Som medfödda
utvecklingsfel äro 1. vanliga i höftleden, mycket
sällsynta i andra leder. L. uppkomma även
småningom genom kroniska inflammationer,
tuberkulos, förlamning m. fl. sjukdomar i lederna.
Dessa 1. äro allvarligare, låta sig ej reponeras och
äro föga tacksamma även för annan, vanl.
orto-pedisk-kirurgisk, behandling. L. kallas ej sällan
oegentligt ledvrickning, som innebär både 1. och
en annan förändring i ledgången, distorsion.
Luxburgaffären [lo’ksbork-] utspelades 1917
och har sitt namn efter den dåv. tyske chargé
d’affaires i Buenos Aires, greve K. L. v.
Lux-burg. I maj och juli s. å. översände denne till
Berlin chiffertelegram, vilka enl. överenskommelse
från i:a världskrigets första år förmedlades
genom svenska Utrikesdep., och anmodade tyska
regeringen att låta sänka några argentinska
fartyg. Telegrammen uppsnappades och publicerades
av amerikanska utrikesministeriet. Emot det
svenska Utrikesdep., som emellertid icke tagit
kännedom om telegrammens innehåll, riktades
svåra anklagelser. Affären avvecklades genom
en ursäkt från den tyska regeringens sida för
missbruket av telegramförmedlingen.
Luxembourg [lyksäbö’r], fr. (flarn, och ty.
Luxemburg), Belgiens sydöstligaste, största och
glesast befolkade provins; 4,418 km2, 214,000 inv.;
huvudstad: Arlon. Uppfylles till stor del av
Ar-dennerna. Jord- och skogsbruk, boskapsskötsel;
i s. ö. järnmalmfält och järnindustri.
Luxembourg [lyksäbö’r], Franqois
Henri de Montmorency, hertig av L., fransk
militär (1628—95). L. utmärkte sig som ung
redan under trettioåriga kriget och blev vid
Turennes död marskalk av Frankrike 1675. Av
Louvois anklagades L. 1679 för förbindelser med
giftblanderskor, satt 14 månader på Bastiljen men
frigavs 1680. Han fick 1690 överbefälet i
Flandern och segrade vid Fleurus s. å., Steenkerque
1692, Neerwinden 1693 och Charleroi s. å. L.,
som var sjuklig och puckelryggig, var en stor
militär begåvning, varmt älskad av soldaterna.
— Biogr. av P. de Ségur (3 bd, 1900—03) och
F. Canonge (1924).
Luxembourgpalatset, Palais de Luxembourg
[palä’ do lyksäbö’r], palats i Paris. I st. f. ett
förut hertigen av Luxemburg tillhörigt slott lät
drottning Maria av Medici 1615—21 arkitekten
Sal. de Brosse uppföra det nuv. palatset
(senrenässans). Under Napoleon I förändrades det
inre för inrymmande av senaten (1804), och denna
bestämmelse hade L. på nytt 1879—1940. — 1
den vidsträckta parken äro statyer och grupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
