Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Längmanska kulturfonden - Längnum - Länkkoppling - Länna (socken i Stockholms län) - Länna (socken i Södermanlands län) - Länna (samhälle i Huddinge socken) - Länna (samhälle i Almunge socken) - Lännersta - Lännäs - Läns - Länsa - Länsagronom - Länsanordningar - Länsarbetsnämnder - Länsare - Länsarkitekt - Länsarkiv - Länsarkivarie - Länsassessor - Länsbaron - Länsbokhållare - Länsbostadsnämnd - Länsbrunn - Länsgreve - Länsherre - Länsjägmästare - Länskungörelse - Länslasarett - Länsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249 Längnum—Länsman 250
ning. Nämndens expedition är förlagd till
Uppsala.
Längnum, sn i Skaraborgs län, Viste hd, v.
om Vara köping; 7,9a km2, 185 inv. (1952).
Slättbygd med enstaka kalberg. 605 har åker. I L.
ligger Fridhems kyrka (invigd 1869). Ingår i
Tengene, Trökörna, Hyringa, Malma och L:s
pastorat i Skara stift, Väne kontrakt. Tillhör
storkommunen Grästorp.
Länkkoppling, se Axelkoppling.
Länna, sn i Stockholms län, Frötuna och
Länna skeppslag, på Roslagskusten, s. om
Norrtälje; 137,33 km2, 1,899 inv. (1952). Omfattar
smärre slättbygder kring Länna kyrksjö, omgivna
av berg, samt närliggande öar v. om stora
segelleden. 2,451 har åker. Egendomar: Penningby
och Addarsnäs. Kyrkan av gråsten uppf. omkr.
1300. Ingår i L. och Blidö pastorat i Ärkestiftet,
Sjuhundra kontrakt. Tillhör storkommunen
Ro-slags-Länna.
Länna, sn i Södermanlands län, Åkers hd, s.
om Strängnäs; 99,88 km2, 768 inv. (1952).
Huvudbygden v. om Lännasjön och kring Byringeåsen.
1,787 har åker. Egendomar: Länna bruk med
underlydande. Kyrkan härstammar från
1200-1300-talen. Ingår i Åkers och L. pastorat, Strängnäs
stift, Dömprosteriet. Tillhör storkommunen Åker.
Länna, samhälle i Huddinge sn, Södermanland.
Länna, industrisamhälle i Almunge sn i
Uppland, vid järnvägen Uppsala—Norrtälje; 362 inv.
(1951). Här finnas sågverk, hyvleri och
snickerifabrik, tillhörande Lenna bruks a b., bildat
1912, bl. a. med tillv. av monteringsfärdiga
trähus.
Lännersta, villasamhälle i Boo sn i Uppland.
Lännäs. 1) Sn i Örebro län, Askers hd, vid s.
Hjälmaren; 102,34 km2, 1,455 inv. (1952).
Omfattar i n. en del av Närkesslätten kring
Kvis-mare kanals mynning samt Vinön m. fl. öar, i
s. däremot mest skogs- och bergsbygd. 2,546 har
åker. Egendomar: Segersjö och Margretelund.
Kyrkans långhus uppf. 1777 (tornet från romansk
tid). Pastorat i Strängnäs stift, Askers kontr.
Tillhör storkommunen Asker. — 2) Socknar i
Västernorrlands län, se Ytterlännäs och
Överlän-näs.
Läns, sjöv., tom el. nästan tom (på vatten).
Pumpa läns, utpumpa allt vatten över ett
bestämt länsmärke.
Länsa. 1) (Sjöv.) a) Segla med vinden
blåsande akterifrån. — b) Ur ett fartyg utpumpa
vatten. — 2) (Trav.) Se Flottledsbyggnader.
Länsagronom, agronom med uppgift att vara
rådgivare inom lantbrukets olika grenar. L.
började anställas på 1860-talet. Numera är dessa
agronomers tjänstetitel konsulent, i regel med
till-lägg av verksamhetsgren, t. ex. jordbruks- och
mej erikonsulent.
Länsanordningar. På båtar och mindre fartyg
utgöras 1. av handpumpar med sugrör till det el.
de rum, som skola länsas. På maskindrivna
handelsfartyg användas dels direkt av
propellermaskinen driven maskinlänspump, dels
separata ång- el. elektriskt drivna pumpar, b i 1 g
e-el. donkeypumpar. Dessa anslutas till ett
länsrörsystem, varigenom fartygets
barlast- och lastrum kunna länsas. — Krigsfartyg
länsas dels med stora stormlänspumpar
(centrifugalpumpar) och cirkulationspumparna till
kondensorerna, dels med hj älplänspumpar. De
förra äro ibland anslutna till den s. k.
storm-länsledningen, som genomgår maskin- och
pannrummen. De senare anslutas till hj
älplänsled-ningen, som utsträckes även till för- och
akterskeppens olika rum och suga från särskilda 1 ä n
s-brunnar, inbyggda i innerbotten. På mindre
krigsfartyg ersättas stormlänspumpar med ett
flertal länsejektorer.
Länsarbetsnämnder inrättades 1940 i samband
med arbetsförmedlingens provisoriska
förstatligande och äro sedan 1948 permanenta statliga
organ, lydande under Arbetsmarknadsstyrelsen. I
varje län finns en 1. med 9 led. (i Stockholm en
arbetsnämnd med 8 led.). Under 1. sortera
arbetsförmedling och åtgärder mot arbetslöshet, och
även övriga arbetsmarknadsreglerande åtgärder
omhänderhas av 1.
Länsare, ett spjut med ett tvåeggat stål blad i
spetsen, med vilket harpunerade valar (av
eskimåerna också säl och valross) dödas.
Länsarkitekt, en i byggnadsfrågor sakkunnig
tjänsteman vid länsstyrelse. L. förordnas av
Byggnadsstyrelsen och har att bevaka det allmännas
intressen i byggnads- och stadsplanefrågor.
L.-institutionen grundar sig på ett riksdagsbeslut
av 1917.
Länsarkiv, se Arkiv.
Länsarkivarie, chef för ett länsarkiv.
Länsassessor, se Länsstyrelse.
Länsbaron, se Länsgreve.
Länsbokhållare, se Länsstyrelse.
Länsbostadsnämnd, se Egnahemsrörelsen.
Länsbrunn, skeppsb., se Länsanordningar.
Länsgreve, dansk adelstitel, införd 1671. För
att skapa en motvikt mot den gamla danska adeln
införde den enväldige Kristian V titlarna 1.
(lens-greve) och länsbaron (lensbaron). L. skulle
äga minst 2,500 tunnor hartkom jord,
länsbaro-nerna minst 1,000 tunnor; de fingo vissa
förmåner som godsägare, och godsen skulle gå i arv
som fideikommiss i familjen men vid dennas
utslocknande tillfalla kronan. 1849 bortföllo
godsprivilegierna. Enl. en lag 1919 tvingades 1. och
länsbaronerna att, mot ersättning, avstå V» av
jordarealen till staten samt till denna betala
av godsens hela värde, mot det att innehavarna
fingo ”länen” som fri egendom. 1947 voro 1..
19, länsbaronerna 18.
Länsherre, den, som upplåtit ett län åt vasall.
Länsjägmästare, se Skogsvårdsstyrelse.
Länskungörelse, se Länsstyrelse.
Länslasarett, se Lasarett.
Länsman. Enl. flertalet svenska
landskapslagar (1300-talet) var 1. en konungens ämbetsman
i häradet med uppdrag att uppbära konungens
bötesandelar och eljest å tinget bevaka hans rätt.
L. satt då ofta som bryte på förlänad kungsgård.
Småningom blev 1. den vanliga benämningen i
Norden för en Kronans förläningstagare i allm.
Från 1600-talet övergår emellertid 1. i Sverige till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
