Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Länsväsen, feodalväsen - Läpp - Läppbjörn - Läppblomstriga, läppblommiga, labiater, tvåläppiga (kransblommiga) - Läppcell - Läppfiskar - Läppljud - Läppsporreväxter, bläddreväxter - Läppstift - Lärarhögskola - Lärarinneseminarium - Lärarkollegium - Lärarråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253 Läpp—Lärarråd 254
myndigheterna ej mäktade erbjuda direkt och
effektiv hjälp, för att erhålla de mäktigas skydd
frivilligt inordnade sig och sin egendom i
läns-sammanhanget. Avgörande för l;s hela utveckling
blev den omständigheten, att samtidigt även
äm-betsmyndigheten feodaliserades. De lokala
ämbetsmännen, vilka genomgående voro kronvasaller,
började att betraktas som sådana även med
avseende på sina ämbetsuppdrag. Rikets olika
förvaltningsområden blevo på detta sätt kronans län,
och 1. blev principen för styrelseorganisationen
över huvud. Inom förvaltningsdistrikten
förändrades i och med detsamma också de ännu
självägandes ställning: de betraktades härefter som
vederbörande ämbetsmäns underlydande. För det
fullt utbildade 1. kunde göras gällande satsen:
ingen jord utan länsherre (nulle terre sans
seigneur). — L:s ledande grundsatser blevo
småningom mer el. mindre gällande i hela mellersta och
södra Europa. L. var en form för riksstyrelse,
vilken låter sig väl förklara ur synpunkten av
då rådande ekonomiska förhållanden
(naturahushållning) och de krigiska sedvänjor, vilka
utvecklat sig inom de äldsta germanska staterna. Från
början präglades 1. av ett starkt ideellt drag.
Innan den blivande vasallen mottog insignierna
på sin värdighet (erhöll i n v e s t i t u r), ägde en
hyllningsceremoni rum: han avlade till sin
länsherre en högtidlig län sed (homagium),
innebärande löfte om orubblig trohet och
uppoffrande tjänst, varefter länsherren å sin sida
förpliktade sig att ge vasallen allt nödvändigt
skydd. Då med förläningen följde så gott som
all styrelsemakt inom länet, medan däremot
låntagarens förpliktelser i huvudsak voro
begränsade till uppställandet av en viss mängd
krigsfolk, gjorde sig vasallerna småningom allt
självständigare och sköto sina länsherrar åt sidan.
Länen blevo ärftliga, en länsadel uppstod, och
länen syntes mer och mer på väg att lösgöra
sig ur de gamla folkrikenas band. Det blev
omsider det nationella konungadömets uppgift att
— vanl. med stöd av städernas borgerskap —
spränga l:s tvångströja och lägga alla rikets
delar direkt under den enhetliga statsmakten.
Även Sverige hade under medeltiden ett 1., men
detta var i stort sett av helt annan karaktär än
det kontinentala Europas. Det rådande
natura-hushållningssystemet framtvang ämbetsmännens
avlöning genom förläningar av kronans gods och
inkomster. Dessa förläningar blevo dock aldrig
ärftligt fastlåsta vid vissa släkter, de bibehöllo
alltigenom karaktären av upplåtelser av kronan,
och regeringen strävade målmedvetet att i sin
hand bevara kontrollen över dem. Ett för Sverige
utmärkande drag var dessutom, att den dömande
myndigheten icke tillkom en låntagare som sådan.
Undantag från dessa förhållanden företedde
visserligen i någon mån de få och i förval
tnings-historien föga framträdande län, som utdelades till
konungahusets medlemmar. Om olika slag av län
i Sverige (fataburslän etc.) se vidare Län. —
Litt.: O. Hintze, ”Wesen und Verbreitung des
Feodalismus” (1929).
Läpp (lat. la’bium). 1) (Anat.) I allm. en
framstående kant kring gropar el. öppningar till
hålor (t. ex. höftledpannan, livmodern,
kvinno-blygden, ”blygdläppar”); företrädesvis de veck,
som omge och bilda munöppningen. — 2) (Bot.)
Se Läppblomstriga och Orkidéer.
Läppbjörn, zool., se Björnar, sp. 165 och bild
6 å pl.
Läppblomstriga, läppblommiga, 1 a b i
ä-ter, tvåläppiga (kransblommiga),
Labiätae (Verticillätae), familj bland
sympetaler-na med bortåt 3,000 arter. De äro örter, sällan
halvbuskar el. buskar, med vanl. fyrkantig stam
och motsatta el. kransställda, hela blad. Kronan
är tvåläppig, med vanl. tvåflikig överläpp och
treflikig underläpp. Ståndarna äro tvåväldiga
(d. v. s. 4, av vilka två äro längre och sinsemellan
lika långa), hos några släkten endast två. Frukten
är en fyrdelad klyvfrukt. L. äro rika på flyktiga
oljor och brukas därför som kryddor i
parfymfabrikationen och till läkemedel. Som
prydnadsväxter odlas Coleus, Perilla, Salvia. (Om hit
hänvisade höskallran se Rhinanthus). — Se bild
10—11 å pl. vid Blomma.
Läppcell, se Klyvöppningar.
Läppfiskar, La’bridae, till de abborrliknande
fiskarna hörande artrik benfiskfam., som
förekommer i alla hav. Den taggstråliga ryggfenan
är enkel, och munnen omgives av tjocka, köttiga
läppar. Flertalet utmärkes av praktfulla, brokiga
färger. Rörande de i svenska vatten anträffade
1. se Snultresläktet.
Läppljud, se Labialer.
Läppsporreväxter, bläddreväxter,
Len-tibularidceae, Utriculariäceae, fam. av ordn.
Tu-biflörae med 5 släkten, små örtartade, fleråriga
vatten- el. sumpväxter, stundom utan rötter, med
5-taliga, oftast läppformiga, sporrebärande
blommor. Bladen visa fysiologiska och biologiska
egendomligheter, vilka stå i samband med dessa
växters insektfångst. Se vidare Insektätande växter.
Läppstift, se Kosmetiska medel.
Lärarhögskola, (högre) fackutbildningsanstalt
för lärare. Enl. beslut av riksdagen 1950 skola
lärarutbildningsanstalter av ny typ inrättas i
Sverige, avsedda att meddela egentlig
lärarutbildning för ämneslärare, mellanskollärare och ev.
småskollärare samt för olika grupper av
speciallärare. I utbildningen skall ingå
aspiranttjänst-göring, som förutsättes skola omfatta 1 termin.
M ellanskollärarutbildningen skall grundas på
fullst. genomgånget gymnasium,
småskollärarut-bildningen t. v. på realexamen jämte en i-årig
allmänbildande kurs. L. böra enl. beslutets
motivering också ge vidareutbildning av olika slag
samt medverka vid försöksverksamheten. — L.
finnas sedan länge i övriga nordiska länder.
Lärarinneseminarium, se Flickskoleseminarium
och Folkskoleseminarium.
Lärarkollegium, myndighet vid vissa
fack-högsk., motsv. konsistorium vid univ. och
lärarråd vid vissa högsk. L. finnas bl. a. vid Tekniska
högsk., Farmaceutiska inst., Gymnastiska
central-inst. och Karolinska inst.
Lärarråd, myndighet vid vissa högsk. (bl. a.
Göteborgs och Stockholms högsk., Skogshögsk.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
