Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mac-Orlan, Pierre (Pierre Dumarchey) - MacPherson, James - Macquarie Islands - Macrinus, Marcus Opellius - Macrobius, Ambrosius Theodosius - Macrocystis - Macrolepidoptera, storfjärilar - Macropodidae - Macropodus - Macropus - Macruridae, Macrurus - McTaggart, John - Macula lutea - Macy, R. H., & Co. Inc. - Mad - Madách, Imre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
MacPherson—Madåch
322
1911 och skrev till en början äventyrsskildringar.
I ”Le nègre Léonard et maitre Jean Mullin”
(1921) utnyttjade han sina kunskaper om trolldom.
Under 1920-talet inriktade sig L. på sociala
ämnen och blev en typisk men personlig
företrädare för mellankrigstidens oro och
osäkerhets-känsla. Av hans stora produktion under åren
mellan världskrigen kunna nämnas ”La Vénus
inter-nationale” (1923), ”Aux lumières de Paris”
(1925), ”Le quai des brutnes” (1927), grundval
för en berömd film, och ”Masques sur mesure”
(s. å.), en essäsaml., i vilken han diskuterade sin
livsoro. Under 1940-talet har M. utg. bl. a.
”L’ancre de miséricorde” (1941), ”La croix,
1’ancre et la grenade” (1944), en saml. franska
soldathistorier, ”Les africains” (1945) och ”Les
clients du Bon chien jaune” (1946).
MacPherson [makfa’sn], James, skotsk
skald (1736—96). Efter studier i Aberdeen och
Edinburgh blev M. 1756 skollärare i sin hemort,
Ruthven i Inverness. Han författade obetydliga
dikter i tidens stil, bl. a. en episk dikt, ”The
Highlander” (1758), med ämne från sagotiden.
En i rytmisk prosa utförd ”översättning” av en
gaelisk ballad väckte emellertid intresse, och M.
uppmanades delge
mera av samma slag.
Han utgav 1760
”Fragments of ancient
poetry, collected in the
Highlands of Scotland
and translated from
the Gaelic or Erse
language”,
innehållande 15 elegiskt
sentimentala prosadikter
med ämnen ur gaelisk
hjältesaga. Boken vann
mycken anklang (ny
uppl. s. å., tillökad
med ännu en dikt),
och en penninginsamling föranstaltades, som
satte M. i stånd att göra en resa i Högländerna
för att uppteckna de stora episka dikter, som
han uppgivit där leva på folkets läppar. 1761
kunde han offentliggöra ett prosaepos i sex
böcker, ”Fingal”, jämte en del kortare dikter och
1763 ett liknande epos i åtta böcker, ”Temora”.
1765 utgavs alltsammans i samlad uppl., ”The
poems of Ossian”, som mottogs med entusiasm
över hela Europa, fick oerhörd betydelse för
dåtidens litteratur och väsentligt bidrog att väcka
intresse för folkdiktningen. Till Ossiansdikternas
framgång och anseende hade väsentligen bidragit,
att M. uppgivit dem vara ordagranna övers, av
forntidsbarden Ossians på 200-talet författade
dikter. I själva verket måste M. ensam anses vara
deras författare, ehuru han fått uppslaget från
den folkliga diktningen och för ett fåtal av dem
haft folkliga förebilder. Många misstänkte rätta
sammanhanget, och M. blev häftigt angripen från
engelskt håll, framför allt av Samuel Johnson.
De äkta folkdikter M. fått upptecknade men ej
använt kunde han ej trycka, utan han måste själv
översätta sina dikter till gaelisk vers, ett oerhört
NF XIV — n
mödosamt arbete, då han ej behärskade
gaeliskan. Språket blev det mest otympliga utan
böj-ningsändelser, utan gaelisk syntax, utan det
versmått, som brukas i alla på Irland och i
Skottland upptecknade Ossianssånger, och i stället
måste han själv uppfinna ett fritt versmått, som
aldrig förr använts. Han medhann 8 dikter, som
efter hans död utgåvos med latinsk övers. 1807;
därmed visades definitivt, att M. ej var
översättare utan författare. — Efter Ossiansdikternas
utgivande, som gjort honom till en rik man,
övergav M. skönlitteraturen och ägnade sig åt
politiken samt var från 1790 led. av underhuset. •—
Litt.: J. S. Smart, ”J. M.” (1905); T. B.
Saun-ders, ”Life and letters of J. M.” (2:a uppl. 1906);
R. Th. Christiansen, ”Macphersons Ossian og
folkedigtningen” (i Edda 1926).
Macquarie Islands [makcoåTi äFlandz],
sub-antarktiska, av diabas uppbyggda öar i Stilla
havet, c:a 1,000 km s. v. om Nya Zeeland, på
c:a 54° s. br.; 230 km2. M. äro svårtillgängliga
(nå 450 m ö. h.) och sakna bofast befolkning
men besökas av sälj ägare. M. lyda sedan 1890
under Tasmanien.
Macrinus, Marcus Opellius, romersk
kejsare (d. 218), en mauretanier. Han lät 217
som pretorianprefekt döda kej sar Caracalla och
utropa sig själv till kejsare men föll redan 218
offer för ett soldatuppror.
Macröbius, Ambrosius Theodosius,
latinsk författare (omkr. 400 e. Kr.). M. skrev
en kommentar till den därigenom bevarade
Cice-ros ”Somnium Scipionis”. Hans ”Saturnalia”
("Convivia”) i 7 böcker, en samling i samtalsform
av historiska, antikvariska samt litterära notiser
och citat, räddade viktiga upplysningar åt
eftervärlden.
Macrocj^stis, bot., se Brunalger, sp. 940.
Macrolepido’ptera, s t o r f j ä r i 1 a r, se
Fjärilar, sp. 582.
Macropo’didae, zool., se Kängurudjur.
Macro’podus, zool., se Makropoder.
Ma’cropus, se Kängurudjur.
Macrüridae, Macrürus, zool., se Skolästsläktet.
McTaggart [maktä’gat], John McTaggart
Ellis, engelsk filosof (1866—1925), univ.-lärare i
Cambridge 1897—1923. M. utgår från Hegel,
som han ägnat en rad skarpsinniga analyser; han
försvarar den dialektiska metoden men förkastar
helt innehållet i Hegels system. I sitt
huvudarbete ”The nature of existence” (2 bd, 1921—27)
utvecklar M. sin ontologiska idealism, enl.
vilken verkligheten utgöres av en mångfald andliga
enheter. M. är den engelska filosofiska prosans
erkände mästare och har utövat ett djupgående
inflytande. — Litt.: C. D. Broad, ”An examination
of M:s philosophy” (2 bd, 1933—38).
Ma’cula lütea, gula fläcken (i ögat).
Macy, R. H., & Co. Inc. [ä’ éi’tj mei’si an
ka’mpani inkå’paréitid], New York, världens
största varuhus, grundat 1858 av Rowland H.
Macy.
Mad, kärräng.
Madåch [ma’dätj], I m r e, ungersk diktare
(1823—64), vars enda, mycket berömda skönlit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
