Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maimonides, Moses (Rabbi Moses ben Maimon, Rambam) - Main - Maina, Mani - Mainardi, Enrico - Mainau - Main—Donau-kanalen - Maine (flod) - Maine (provins) - Maine, Me (U.S.A.) - Maine de Biran, Gauthier - Maine-et-Loire - Main-gauche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Main—Main-gauche
382
läran med denna. M. har utövat stort inflytande
på den judiska teologien och filosofien ända till
våra dagar. — Litt.: I. Münz, ”Moses ben
Mai-mon” (1912).
Mäin, högerbiflod till Rhen, i n. Bayern och
Hessen. Upprinner med källfloderna Vita M.
(Weisser M.), på Fichtelgebirge, och Röda M.
(Roter M.), mellan Fichtelgebirge och Frankiska
Jura, mottar från höger bl. a. bifloderna Itz och
Frankiska Saale, från vänster Regnitz och
Tau-ber; utfaller i Rhen mitt emot Mainz. Flodområdet
är 27,378 km2, längden 524 km, segelbar från
Regnitz’ inlopp (393 km); se f. ö.
Main-Donau-kanalen.
Mäi’na, Mani, grek, berglandskap i s.
Pe-loponnesos, omfattande Lakoniens v. halvö med
sydligaste Taygetos.
Maina’rdi, E n r i c o, italiensk violoncellist (f.
1897). Efter studier vid konservatoriet i Milano
och för H. Becker i Berlin har M. konserterat
över hela Europa, i Sverige sedan 1935, och
därvid gjort sig känd som en av vår tids
intressantaste och djupast syftande stråkinstrumentalister.
M. har blivit berömd särsk. för sina stilfulla
Bach-tolkningar. 1929 kallades M., som är en
uppburen pedagog, till Beckers efterträdare vid
Hoch-schule für Musik i Berlin; sedan mitten av
1930-talet är han verksam i Rom. M. har även
framträtt som tonsättare.
MäVnåu, gods i Baden i s. Tyskland, 5 km
n. n. ö. om Konstanz, omfattar 450 har. Slottet
från 1739—46 med berömd park ligger på en ö
(43 har) i Bodensjöns n. v. del, Überlinger See.
M. förvärvades 1853 av storhertig Fredrik I av
Baden och testamenterades 1928 av drottning
Viktoria av Sverige till prins Vilhelm, vars son,
Lennart Bernadotte, förvaltar det. Större delen
av slottet är nu upplåten till Internationales Inst.
Schloss M. (International Center Castle M.) för
utbildning av ungdomsledare från hela världen,
dock främst Tyskland, samt för kongresser. Inst.
ledes av en styrelse, huvudsaki. bestående av medl.
av KFUM:s världskommitté i Genève; rektor
skall vara svensk.
Main—Donau-kanalen [mai’n—då’nåu-],
R h e n—M., planerad och delvis utbyggd
segelled mellan Rhen och Donau för fartyg upp till
1,500 ton, vilken skall ersätta Ludwigskanalen.
Arbetet påbörjades 1922.
Maine [mä’n], högerbiflod till Loire, i v.
Frankrike. Uppstår av Mayenne (195 km lång)
och Sarthe (280 km) med Loir (312 km). M. är
endast 10 km lång men lämnar ett jämnt och
rikligt tillskott till Loires vattenmängd.
Maine [mä’n], fordom fr. provins, motsvarande
de nuv. dep. Sarthe och Mayenne; Huvudstad
var Le Mans. — M. blev på 900-talet en del av
hertigdömet Francien och fick ärftliga grevar.
1110 förenades det genom gifte med Anjou,
delade sedan dess öden och införlivades 1480 med
franska kronan.
Maine [méin], förk. Me., den nordostligaste
staten i U.S.A., en av Nya Englandsstaterna;
85,570 km2, 913,774 inv. (1950). 1940 bestod
befolkningen av 844,543 vita och 1,304 negrer.
An
talet svenskfödda var 1,359. Huvudmassan voro,
fransk- och engelsk-kanadensare.
M. fylles av Appalacherna, som till större:
delen här bestå av paleozoiska skiffrar,
sandsten och kalksten men delvis också av urberg..
De bilda ett böljande platåland i den högre,,
v. delen av staten, med uppskjutande toppar (M:t
Katahdin 1,585 m). Jordmånen utgöres till
större-delen av morän, som ofta bildar blott ett tunt
lager. En större svenskbygd, New Sweden,
finnes i nordostligaste delen av M. (jfr H. Nelson,.
”Nordamerika”, 2, 1935). Augusta (20,913 inv.)
är huvudstad, Portland (77,634) största stad.
Större delen av befolkningen är katoliker. M.
har statsuniv. i Orono (gr. 1865). De viktigaste
växtslagen äro potatis, hö och havre. I M. odlas
mer potatis än i någon annan stat i U.S.A. På.,
skogarna bygga M:s större industrier,
sågverks-och pappersmasseindustrierna. 1947 funnos i M..
1,635 industriella anläggningar med sammanlagt
90,378 arbetare. Mineraltillgångarna äro små,
däremot är tillgången på vattenkraft stor. Betydande
-fiske. — M. började koloniseras i början av
1600-talet och upptogs som stat i unionen 1820.
Stats-legislaturen består av en senat med 33 och ett
representanternas hus med 151 medl. Till
unions-kongressen sänder M. 2 senatorer och 6
representanter.
Maine de Biran [mä’n da birä’], Marie
Fran-cois Pierre G a u t h i e r, fransk filosof och
psykolog (1766—1824), underprefekt i sin födelseort,
Bergerac, och deputerad (1812—16, 1818—24).
Som filosof var M. under sin levnad endast känd
inom en trängre krets av vänner (bl. a. Cousin
och fysikern Ampère); senare har han betraktats
som Frankrikes förste betydande psykolog under
1800-talet. M. tillhörde urspr. Condillacs skola
men utvecklade senare en egen filosofi under
betonande av jagets aktivitetsmedvetande. I detta,
uppfattar jaget sig självt och skiljer sig därmed
såväl från yttre föremål som från sina egna
tillstånd. Det är ur självmedvetandet vi vinna
begreppet orsak, som sedan begagnas på
yttervärlden. I dessa tankar har M. vissa beröringspunkter
med Kant, Fichte och stoikerna; under den sista
perioden av hans liv utvecklas hans filosofi
alltmer i mystisk riktning. M:s förnämsta arbeten
äro ”De la décomposition de la pensée”, med den
viktiga kritiken av Condillac, ”Essai sur les
fon-dements de la psychologie”, ”Nouveaux essais
d’anthropologie” samt hans märkliga filosofiska
dagbok ”Journal intime”, samtliga utg. postumt.
— Uppl.: ”CEuvres”, utg. av V. Cousin (3 bd,
1841); ”CEuvres inédites”, utg. av E. Naville (3
bd, 1859), ”CEuvres”, under medverkan av
1’In-stitut de France utg. av P. Tisserand (under
utgivning). — Litt.: M. Couailhac, ”M. de B.”
(1905); G. Funke, ”M. de B.” (1947).
Maine-et-Loire [mä’n-e-lcoä’r], dep. i v.
Frankrike, ung. den forna prov. Anjou; 7,218
km2, 496,000 inv. Huvudnäringen är jordbruk..
Berömda vita viner (Saumur och Anjou).
Huvudstad är Ångers.
Main-gauche [mä’-gå’J], fr.,
vänsterhands-dolk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
