Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mainland - Mainmorte, död hand, död mans hand - Maintenon, Françoise d’Aubigné de - Mainz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Mainland—Mainz
384
Mainland [méi’nland]. i) Den största av
Shetlandsöarna. — 2) M. el. P o m o n a, den största
av Orkneyöarna.
Mainmorte [mämå’rt], fr. (lat. ma’nus
mo’r-tua, ty. tote Hand), död hand, död mans
hand, benämning för att beteckna kyrkor el.
kloster el. under katolska kyrkan ställda fromma
stiftelser såsom innehavare för evärdlig tid av
den till dem givna egendomen. För alltid
undandragen enskild dispositionsrätt, hade denna
således fått sig pålagd liksom en död hand, så att den
ej kunde till förmån för någon annan avhändas
kyrkan.
Maintenon [mätnå’], Francoise
dÄu-b i g n é, markisinna d e M., Ludvig XIV:s av
Frankrike andra gemål (1635—1719). Hon var
sondotter till Th. A. d’Aubigné, uppfostrades i
den protestantiska läran men blev sedan ivrig
katolik. Hon äktade 1652 författaren Scarron, blev
änka 1660 och uppbar pension från hovet. Madame
de Montespan anförtrodde uppfostran av sina
barn med konungen
åt M., som 1674 följde
barnen till hovet, där
hon steg i konungens
gunst. Han gjorde
henne 1678 till
markisinna. Sedan
drottningen dött 1683, blev
M. under vintern 1685
—-86 hemligen vigd
vid Ludvig. Hon hade
stort inflytande på de
dagliga statsärendena,
men hennes roll i
fråga om politikens
allmänna riktlinjer och
större frågor har troligen överdrivits. Hon
grundade för unga flickor S:t-Cyrs
uppfostringsanstalt, som ägde bestånd till revolutionen. Efter
Ludvigs död drog hon sig tillbaka till S:t-Cyr,
där hon dog. Hennes brev äro utg. av Th.
La-vallée (8 bd, 1854—66) och M. Langlois (5 bd,
1935—39). — Litt.: ”Souvenirs sur Mme de M.”,
utg. av O. d’Haussonville och G. Hanotaux (3
bd, 1902—04); H. St. Holbeck, ”Mme de M.”
(1908; på da.); M. Langlois, ”Mme de M.”
(1932); A. Bailly, ”Mme de M.” (1942).
Mainz [måints]. 1) Äldre tyskt ärkestift och
kurfurstendöme, upprättades vid 700-talets mitt
av Bonifatius; dess innehavare erhöllo på
1000-talet privilegiet att kröna Tysklands konungar,
blevo rikets ärkekanslerer och medl. av
kurfurstkollegiet. Ärkestiftets växande domäner voro
belägna kring städerna M., Aschaffenburg och
Er-furt samt i Eichsfeld och Thüringen. Den siste
eg. kurfursten och ärkebiskopen Fredrik Karl
Josef flydde 1792 för fransmännen och dog 1802.
Därvid sekulariserades ärkestiftet.
2) Fr. Mayence; huvudstad i
Rheinland-Pfalz; c:a 100,000 inv. (1952); på Rhens v.
strand, mitt emot Mains mynning, i en synnerligen
fruktbar sänka, som bildar övre Rhenslättens n.
avslutning. M. kallades av romarna Mogontia’cum
och var ett befäst läger, som behärskade den in i
Utsikt över Mainz; i bakgrunden domen och Rhen.
Germanien ledande Mainlinjen. I anslutning
härtill uppstod småningom en rik romersk
provinsstad, senare under folkvandringarna flera gånger
förstörd. M:s andliga ställning (jfr M.i) och
det fördelaktiga handelsläget gynnade stadens
uppblomstring. Dess folkmängd på 1300-talet har
uppgetts till bortåt 90,000. På 1440-talet gjorde
Gutenberg här sin stora uppfinning. Under
30-åriga kriget intogs M. i dec. 1631 av Gustav II
Adolf, som mitt emot M. på h. Rhen-stranden
anlade fästningen Gustavsburg. 1635
återerövrades M. av de kejserliga. Häftiga flygbombningar
i 2:a världskriget (framför allt i febr. 1945)
gjorde, att M. blev en av Tysklands allra värst
krigshärjade städer, enl. beräkningar lagd i ruiner
till nära 90% och med c:a 30,000 förlorade
människoliv. I målmedveten fransk regi — staden är
säte för den franska ockupationsförvaltningen —
har dock det nya M. snabbt vuxit upp efter
helt ny stadsplan, med av grönska åtskilda,
hög-husbebyggda ”småstäder” om c:a 6,000 inv.
Fransmännen ha även (1946) öppnat det 1798 stängda
Gutenberg-univ. (grundat 1477), f. n. ett av
Tysklands största (c:a 5,000 stud. 1951) och
inrymt i en förutv. kasern. — Den nu förstörda
gamla staden, Altstadt, med sin oregelbundna plan
och sina trånga gator ligger närmast
Main-myn-ningen. Den omgavs förr i n. v. av fästningsverk,
som sedermera slopats. Vid det ödelagda Markt
ligger den relativt lindrigt skadade domen,
stadens förnämsta byggnad, grundad i T-form 975,
utbyggd med tvärskepp i v. vid 1 ooo-talets
bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
