Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmsten, 3. Carl (arkitekt) - Malmström, August - Malmström, 1. Bernhard Elis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Malmström
430
praktiska linje han lett, och Stiftelsen
Nyckelvikens folkhögsk. för handaslöjder och folklig
konst. I en rad artiklar och skrifter har M. på
ett övertygande sätt framfört sina synpunkter på
konst och estetisk fostran, bl. a. i ”Om svensk
karaktär inom konstkulturen” (1914—16),
”Skönhet och trevnad i hemmet” (1924), ”Bilder av
ny svensk skolslöjd” (1929), ”Ung slöjd” (1941)
och ”Mittens rike. En bok om handens verk och
mänsklig odling” (1949). Dessutom har han utg.
diktsaml. ”Epos till livets ära” (1921).
Malmström, Johan August, målare (1829—
1901). Han blev elev vid Konstakad. 1850,
vistades i Düsseldorf 1856—57, vann 1857 Konstakad :s
kungliga medalj för ”Kung Heimer och Aslög”,
vistades flera år i Paris (där elev av Couture)
och var prof, vid Konstakad. i Stockholm 1867
—94 och dess dir. 1887—93. Den fornnordiska
sagan var M:s huvudområde. I Paris målade han
”Ragnar Lodbroks söner mottaga underrättelsen
om fadrens död” (1857), ”Ingeborg mottager
budskapet om Hjalmars död” (1859) och ”Bråvalla
slag” (1860—62). Den sistnämnda målningen blev
ej avslutad, ej heller den större målning över
samma ämne han under flera år arbetade på i
Stockholm. För M:s blida lynne lämpade sig i
själva verket den våldsamma och blodiga
nordiska kämpasagan mindre väl. Den nordiska
naturens veka romantik, poesi och idyll tolkade han
i sommarstämningen ”Älvalek” (1866), som vann
ofantlig popularitet, något som även blev fallet
med hans genrer med lekande barn (”Sista paret
ut” m. fl.) samt hans talrika små akvareller från
svensk landsbygd. Han utförde illustrationer till
Tegnérs ”Frithiofs saga”, till ”Fänrik Ståls
sägner” m. fl. — Monogr. av H. Wieselgren (1904).
Malmström. 1) Bernhard Elis M., skald,
estetiker (1816—65). Han blev student 1835 i
Uppsala, där han tog dimissionsexamen 1837 och
därefter ägnade sig åt humanistiska studier. Han blev
fil. dr och doc. i estetik 1842, prof. 1859. 1849
invaldes M. i Sv. akad.
M. vann som gymnasist beröm som
högtids-talare. Under studentåren ganska produktiv,
upphörde han efter 1842 i stort sett med sin diktning.
En resa till Italien 1846 framkallade dock ett
antal versifierade resebilder, varjämte han
sparsamt författade dels gravsånger och minnesru-
Carl Malmsten: Vardagsrum. 1944.
August Malmström: Kung Heimer och Aslög, 1856.
Nationalmuseum.
nor, dels högtidssånger vid särskilda tillfällen.
Han debuterade med den greciserande ”Ariadne”
(1838), tävlade i Sv. akad. med den romantiska
”Inez de Castro” (s. å.), utgav 1839 idyllen
”Fiskarflickan från Tynnelsö” och vann 1840 Sv.
akad:s stora pris för elegien ”Angelika”. I
tidningen Eos (1839—40) tryckte han dikter (”Hvi
suckar det så tungt
uti skogen?”,
”ödmjuker er!”, ”Sång för
Södermanlands och
Nerikes nation” m. fl.)
och uppsatsen ”Blick
på svenska vitterhetens
närvarande tillstånd”,
där han angrep
”fosforismen”. M:s
diktning har sin styrka
icke i fantasi,
uppfinning el. originalitet
utan i formens
mjuka och melodiska
välljud. I allt
vä
sentligt var han som skald avhängig av
romantiken, ehuru han bekände sig till samma politiska
åskådning som Bergfalk och Geijer efter avfallet
samt tillhörde hegelianerna i Uppsala. M:s lyrik
uttrycker framför allt svårmod och
ensamhetskänsla (”Svanen”, ”Enslighet”, ”Främlingen”),
skönhetslängtan och kärleksbehov. Av hans
estetiska skrifter må framhållas avh. över
Shakespeare, Cervantes och Swift och postumt utg.
föreläsningar om svensk litteratur: ”Grunddragen
af sv. vitterhetens historia”. ”Samlade skrifter”
(8 bd, 1866—69), ”Dikter” (9:0 uppl. 1897, med
levnadsteckning av Elof Tegnér). — Litt.: B.
Bergman, ”B. E. M.” (1941).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
