Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmström, 2. Carl Gustaf - Malmström, Carl - Malmström, Henning - Malmström, Åke - Malmvik - Malmö - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Malmström—Malmö
432
2) Carl Gustaf M., den föreg:s bror,
historiker (1822—1912). 1848 promoverad till fil.
mag., blev han 1849 docent i fäderneslandets
historia, 1858 adjunkt i historia och statistik,
1863 e. o. prof, och 1877 ord. prof, i historia,
allt vid Uppsala univ. 1878—80 var han statsråd
och chef för Ecklesiastikdep. och 1882—87
riksarkivarie. Han blev led. av Sv. akad. 1878.
M. intog en av de främsta platserna inom den
svenska
hävdaforskningen och
historieskrivningen, särskilt
genom ”Sveriges
politiska historia från K.
Carl XII:s död till
statshvälf ningen 1772”
(6 bd, 1855—77, 2:a
uppl. 1893—1901). M.
har i sin historia lagt
i dagen flera av
hävdatecknarens yppersta
egenskaper: han har
med lugn objektivitet,
banbrytande detalj -
forskning och
genom
trängande blick belyst frihetstidens före honom
vetenskapligt nästan obearbetade politiska historia
och gjort det med en framställningskonst, vars
”utmärkta klarhet och enkelhet, säkra
framhållande av det väsentliga i mångfalden av detaljer,
opartiska och upphöjda ton giva densamma den
äkta klassicitetens kännemärken”. Vid sidan av
sitt stora livsverk offentliggjorde M. åtskilliga
smärre undersökningar ang. 1700-talsproblem, de
flesta sammanförda i ”Smärre skrifter rörande
sjuttonhundratalets historia” (1889). 1897
tillägnades honom festskriften ”Historiska studier”,
1902 ”Bidrag till Sveriges medeltidshistoria”. —
Litt.: H. Schück i ”Svenska akad:s handlingar
ifrån år 1886”, 25 (1914); P. Sondén, ”Hugo
Tamm till Fånöö” (1925).
Malmström, Carl, botanist (f. 1891 20/b), fil.
dr 1924; assistent 1918 och överassistent 1935
vid Statens skogsförsöksanstalts (numera Statens
skogs f or skningsinst.) naturvetenskapliga avd.,
1940 prof, och föreståndare för inst:s avd. för
botanik och marklära. M. är sedan 1939 utg. och
red. för Svensk botanisk tidskr. Han har även
utg. ett stort antal arbeten, behandlande
skogs-biologiska, skogshistoriska, torvgeologiska och
växtgeografiska ämnen.
Malmström, Johan Henning, målare (f.
1890 12/s), studerade 1908—10 under Johan Rohde
å Kunstnerenes frie studieskole i Köpenhamn samt
i Tyskland. Han har främst gjort sig känd som
träffsäker porträttmålare och genom sina
praktfulla stilleben med blommor och frukter.
Malmström, Per Filip Åke, jurist (f. 1905
5/io), jur. dr i Uppsala 1932, doc. i civilrätt där
1933, prof, i civilrätt i Lund 1940, i Uppsala
1948. M. har bl. a. utg. ”Till frågan om villkor
vid fastighetsköp” (2 bd, 1932—33),
”Successions-rättsliga studier” (1938), ”Betänkande med
förslag om upphävande av äldre giftermålsbalken”
(i SOU, 1947:43) samt bearb. C. G. Björling,
”Lärobok i civilrätt” (9—13 :e uppl. 1943—53).
Malmvik, gods i Lovö sn, Stockholms län, på
Malmön i Mälaren, 15 km. v. om Stockholm,
318 har, tax.-värde 400,000 kr. Huvudbyggnaden
från 1600-talet, senare tillbyggd. Ett mausoleum
i grekisk tempelstil har på en kulle inom M.
rests över A. O. Wallenbergs grav. M. tillhörde
på 1600-talet släkten von der Linde. Nuv. ägare:
bankdir. J. Wallenberg.
Malmö, stapel- och residensstad i Malmöhus
län vid Öresund mitt emot Köpenhamn; 78,64
km2, 198,645 inv. (1953). Staden kallades förr av
tyskarna Ellenbogen, d. v. s. armbågen, väl
syftande på kustlinjens sträckning.
Historia. M. är känt sedan 1100-talet. Det var
då en by, stundom kallad Övre Malmö, och
låg trol. vid nuv. Pildammarna. Av ett påvebrev
från 1247 framgår, att övre M. hade egen kyrka;
men under den följ, tiden gick detta samhälle
alltmer tillbaka för att helt försvinna under
1400-talet. Samtidigt med att Övre M. gick tillbaka,
uppväxte nere vid kusten ett nytt samhälle, Nedre
Al., som 1269 hade egen kyrka och 1275 omtalas
som stad och vars borgerskap redan under
1300-talets förra hälft var rikt nog att bygga den
ståtliga S:t Petri kyrka. Från omkr. 1300 började M.
intaga en dominerande ställning i det stora
sillfisket och Skånemarknaden, och omkr. 1400
hade M. som säte för sillhandeln överflyglat
Skanör och Falsterbo. Det upplevde nu en
storhetstid som handelsstad, och värdet av de varor, som
exporterades från M. till Lübeck, var större än
från någon annan stad i Norden. De äldsta
bevarade privilegiebreven äro utfärdade 1353 av
Magnus Eriksson och 1360 av Valdemar Atterdag.
Genom freden i Stralsund 1370 erhöllo
hanseater-na stora handelsfriheter; bl. a. pantsattes M. till
dem på en tid av 15 år. Härigenom stärktes de
tyska köpmännens ställning i M., och
inflyttningen av tyskar ökades. 1437 erhöll staden av
Erik av Pommern sitt ännu brukade vapen. De
följ, unionskonungarna gynnade M. starkt,
Kristofer av Bayern bl. a. genom inrättandet av en
årlig marknad och genom att dit förlägga rikets
myntverk; från 1400-talet är ett franciskankloster
känt i staden. M. gick raskt framåt och spelade
vid övergången från medeltiden till nya tiden
både ekonomiskt och kulturellt en ledande roll i
Danmark. 1 samma mån som M. fick ökad
betydelse, befästes det. Under Erik av Pommern
började en tjock och med fyrkantiga torn
försedd tegelmur byggas utmed stranden, där N.
Vallgatan nu går, och vid stadsgränsen i ö. och
v. Konungen själv började bygga Malmöhus. —
Vid 1500-talets början var M. Danmarks 2:a
stad och en av de största städerna i Norden.
Under förra delen av årh., särsk. under de
kraftfulla borgmästarna Hans Mikkelsen och Jörgen
Kock, hade M. en verklig storhetsperiod.
Reformationen i Danmark bröt först igenom i M., som
blev ett första centrum för rörelsens utveckling;
ett prästseminarium grundades 1529, ett tryckeri
för utgivande av lutersk litteratur 1528. 1532—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
