Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malta - Maltafeber - Maltas - Maltdrycker - Maltdryckbeskattning - Maltdryckstillverkning (bryggeri)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4a3 Maltafeber—Maltdryckstillverkning 454
vernören, som vid sin sida har ett nominerat råd.
— Litt.: T. Zammit, ”M. The islands and their
history” (1926); A. V. Laferla, ”British M.”
(1938); H. Luke, ”M.” (1949).
Maltafeber, en i Medelhavsländerna
förekommande febersjukdom. M. orsakas av en liten
stav-formig bakterie, som överföres på människor
genom mjölk från sjuka getter. Bakterien
upptäcktes 1887 av engelsmannen Bruce, som kallade
den Micrococcus melitensis. 1897 påvisade dansken
Bang, att även hos kor förekommer en bakterie,
som sedermera befunnits vara alldeles lika
Bru-ces bacill. 1924 lyckades amerikanen Keefer visa,
att Bangs bacill åstadkommer en sjukdom även
hos människan av samma art som M. Sedermera
har denna sjukdom påträffats över hela världen.
Man sammanfattar symtomen av Bruces och
Bangs baciller under namnet febris undulans.
Feberkurvan är näml, undulerande (vågformig) med
veckolånga perioder av temperaturhöjning,
omväxlande med perioder av normal temp.
Sjukdomen är långvarig och kan dra ut över ett år
el. mera. Den är dock jämförelsevis godartad.
Även i Sverige har ett betydande antal fall av
febris undulans påvisats.
Maltas, enzym, som spjälkar maltos.
Maltdrycker, av mältad spannmål (malt),
humle och vatten genom jäsning beredda drycker,
som utom jäsningsprodukternä alkohol och
kolsyra innehålla ojäst extrakt ur maltet, t .ex. öl,
svagdricka, porter. Se vidare
Maltdrycksbeskatt-ning och Maltdryckstillverkning.
Maltdrycksbeskattning i egentlig mening
infördes i Sverige först 1903, även om också
maltdrycker varit underkastade den s. k. lilla
tullen el. accisen från 1622. Enl. nu gällande k. f.
om tillverkning och beskattning av maltdrycker
av 16/i2 1939 har den tidigare utgående
maltskatten, d. v. s. skatt å det i skattepliktiga maltdrycker
ingående maltet, ersatts av en m. Alltefter
alkoholstyrka och stamvörtstyrka indelas
maltdryckerna i 3 klasser. Klass I innefattar svagdricka
och maltdricka, som ej innehåller mer än 1,8
viktprocent alkohol. Till klass II höra övriga
maltdrycker, som ej innehålla mer än 3,2 viktprocent
alkohol. Till klass III höra starkare maltdrycker
(exportöl, försäljes ej inom landets gränser).
Klass I är skattefri, bortsett från en skatt av
12 öre per 1 å lagrad svagdricka. För klass II
utgår skatten f. n. med 42 och för klass III med
78 öre per 1. Skatten erlägges av bryggerierna
och kontrolleras av Kontrollstyrelsen.
Maltdryckstillverkning (bryggeri).
Utgångsmaterialet vid m. är malt (se d. o.),
framställt företrädesvis av korn, samt humle och
vatten. Humle ger maltdryckerna en karakteristisk,
något besk smak och bidrager till deras
hållbarhet. Av humleplantan nyttjas de kotteliknande
honblomhängena. Bryggvattnet har stort
inflytande på produktens kvalitet. Det bör hålla så
litet salter som möjligt.
Tillverkningen omfattar följ, huvudavd.: 1)
kornets ombildning till malt, 2) maltets överföring
till vört, 3) vörtens för jäsning samt 4) ölets
mognande och mättande med kolsyra genom
lagring. Ombildningen till malt kallas m ä 11 n i n g
och försiggår i tre arbetsprocesser: komets
behandling med vatten för tillförande av för
gro-ningen behövlig fuktighet (stöpning), det stöpta
kornets överförande i grönmalt samt dettas
torkning el. röstning (kölningen). Det färdiga maltet
krossas i en maltkross mellan dels räfflade, dels
glatta valsar och behandlas under omröring med
vatten i stora kar (mäskning). Vid mäskningen
är huvudförloppet stärkelsens sönderfallande
under inverkan av diastas, vilket sker vid en temp.
av 6o°—75°. Därvid bildas maltos och dextriner.
Den erhållna mäsken silas el. filtreras, så
att skalpartiklar och olösliga beståndsdelar (drav)
avskiljas. Den från nämnda avfall befriade
vätskan kallas vört (den först avrinnande stamvört)
och kokas under tillsättning av humle. Kokaren
kallas brygg- el. vörtpanna.
Vörtkokningen medför, att i brygden ej önskvärda
äggviteämnen utfällas, varvid humlens garvsyra är
verksam samt de för aromen viktiga
beståndsdelarna i humlen upptagas. Vidare ernås
härvid vörtens sterilisering. Efter kokningen
av-kyles vörten i särskilda kylapparater till för
jäsningen lämplig temp. Efter verkställd kylning
ned till jäsnings- el. anställstemp. överföres
vörten till jäsrummet, där den blandas med jäst
och i öppna kar underkastas den s. k.
huvudjäsningen, varvid sockerinnehållet övergår till
alkohol och kolsyra. Efterjäsningen försiggår i
slutna lagerkärl, vanl. under vida längre tid än
huvudjäsningen och vid ännu lägre temp. Brygden
undergår därvid en mognadsprocess och mättar
sig med kolsyra. När lagringen anses färdig,
sker tappning på trä- el. glaskärl, varefter
produkten överlämnas till konsumtion.
öl är den mest kända och använda
maltdrycken, med anor från urtiden, ehuru metoderna för
tillverkningen undergått en betydande utveckling,
särskilt under inflytande av den biologiska
forskningen inom j äsningsteknikens område, öltyperna
uppvisa också en mycket stor skiljaktighet i olika
länder och på olika orter i samma land.
Extrakt- och alkoholhalt karakterisera i gällande
svensk maltdryckslagstiftning olika ”klasser” av
maltdrycker (se Maltdrycksbeskattning). Det
egentliga ölet för allmän konsumtion är i denna
svenska serie företrädd såväl av ”lager” med
söt, fyllig maltsmak som av ”pilsner” med besk,
frisk humlesmak. Betr, tillverkning och
försäljning av maltdrycker gäller i Sverige (k. f. 5/«
1939), att för hembrygd för eget behov men
ej till avsalu varken fordras anmälan el. tillstånd,
om tillverkaren ej idkar försäljning el.
tillverkning för försäljning av maltdrycker.
Tillverkning till avsalu av maltdrycker av klass I må
ske av envar handelsberättigad efter anmälan till
Kontrollstyrelsen. Tillverkning i bryggeri av
övriga maltdrycker förutsätter sedan 1917 tillstånd
av K. m:t. I båda fallen övervakas tillverkningen
av Kontrollstyrelsen. Försäljning av
pils-nerdricka (= maltdrycker av klass II) i parti
må ske endast av tillverkaren samt av den, som
länsstyrelsen lämnat särskilt tillstånd.
Detalj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
