Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medaljkonst - Medaljong - Medaljör - Medan - Medbo - Medborgaren - Medborgarhus - Medborgarkort - Medborgarkunskap - Medborgarrätt, medborgarskap, statsborgarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Medaljong—Medborgarrätt
732
studier till Italien, och den antikbeundran, som
gått i arv till dem från Hedlingers konst, fick
stöd i tidens nyklassicistiska inriktning (Sergel,
L. A. Masreliez). Ljungbergers elever L.
Grandel och C. Enhörning voro verksamma i
Stockholm in på 1800-talet. M. under detta årh:s förra
hälft stod överallt lågt, således även i Sverige.
De bästa här voro Lea Ahlborn och den hos
dansken J. Conradsen utlärde J. E. Ericsson.
Ahlborns elev J. A. Lindberg fick sin
konstnärliga uppfostran på franska ateljéer, likaså hans
son Erik Lindberg. Vid sidan av ännu ett antal
yrkesmedaljörer, främst Svante Nilsson, Gösta
Carell, Leo Holmgren och Eugen Erhardt ha
även flera av Sveriges främsta skulptörer, ss.
Carl Milles, Carl Eldh, Ivar Johnsson, Tore
Strindberg, Eric Grate, Bror Hjorth och
Christian Berg, med framgång ägnat sig åt m. och
tillfört den livgivande impulser. Av
grannländernas samtida utövare av m. äro norrmannen Ivar
Throndsen, danskarna Gunnar Jensen och Harald
Salomon samt finländarna Gerda Qvist, Emil
Wikström och Väinö Aaltonen att nämna. I
Finland har m. nått en stark uppblomstring under
de senaste decennierna och fått många goda
utövare.
Litt: G. F. Hill, ”Medals of the Renaissance”
(1920), ”Italian medals of the Renaissance”
(1930; går till omkr. 1530); J. Babelon och J.
Roubier, ”Portraits en médaille” (1946); J.
Babelon, ”La médaille” (1927; med litt), ”La
médaille en France” (1948; med litt.); G. Habich,
”Die deutschen Schaumünzen des XVI.
Jahrhun-derts” (1929 ff.); G. Galster, ”Danske og norske
medailler og jetons c:a 1533—c:a 1788” (1936).
— B. E. Hildebrand, ”Sveriges och svenska
konungahusets minnespenningar” (2 bd, 1874—75);
K. Warburg, ”Hedlinger” (1890; även
innehållande översikter); C. A. Ossbahr, ”Mynt och
medaljer slagna för främmande makter i
anledning av krig mot Sverige” (1927); B.
Thorde-man, ”Svensk m.” (i ”Almanack för alla”, 1934
—35); B. Thordeman och N. L. Rasmusson,
”Medaljen genom tiderna” (1942); S. Stenström,
”Arvid Karlsteen” (1944); N. L. Rasmusson,
”Medalj forskning” (i Konsthistorisk tidskr., 1946,
med utförliga litt.-uppgifter).
Medaljong [-å’u] (fr. médaillon), medalj av
ovanlig storlek; relief, tavla el. ornament i
cirkelrund el. oval ram; flat och rund el. oval kapsel
för ett miniatyrporträtt, en hårlock etc.
Medaljör, person, som erhållit
belöningsme-dalj; förr även dets. som medalj (stans)gravör.
Medän, stad i Indonesien, på ö. Sumatra nära
Malackasundet; c:a 77,000 inv. Uthamn är
Be-lawan. M. är centrum i ett rikt jordbruksdistrikt
med odling av gummi och tobak. Flygstation.
Medbo, samhälle i Brastads sn i Bohuslän.
Medborgaren, namn på flera tidningar och
tidskrifter. 1) Ett halvveckoblad, organ för
fi-lantroperna och mystikerna, utg. sept. 1788—
febr. 1790 och okt. 1792—april 1793 av C. F.
Nordenskiöld. — 2) En politisk
oppositionstid-ning med växlande utgivningstider och namn,
utg. av J. G. Hierta 1829—32. — 3)
Folktid
ning, uppsatt av P. Thomasson 1870, från 1871
kallad Svenska Medborgaren, 1873—77 organ för
Lantmannapartiet. — 4) Se Högerns
riksorganisation.
Medborgarhus, kommunal byggnad,
inrymmande lokaler för kulturella o. a. sammankomster,
bibliotek o. a. sociala inrättningar m. m., t. ex.
Medborgarhuset på Södermalm i Stockholm
(uppfört 1936—39)-
Medborgarkort. I 1946 års
folkbokförings-förordning stadgas, att envar i riket
kyrkobok-förd person, som fyllt 15 år, skall inneha ett av
länsbyrå utfärdat kort med uppgift ang. hans
namn, födelsetid och födelsenummer,
födelsehemort och kyrkobokföringsort. Dylikt kort, avsett
som hjälpmedel i kyrkobokföringen, benämnes
för svensk medborgare medborgarkort
och för annan person främlingskor t.
Kortet är närmast avsett att användas vid anmälan
om inflyttning och besparar den flyttande
besväret att i utflyttningsorten uttaga flyttningsbetyg.
I åtskilliga fall kan det ersätta eljest erforderligt
åldersbetyg. Utfärdandet av m. har uppskjutits
på obestämd tid.
Medborgarkunskap, sedan 1918
undervisningsämne i fortsättningsskolan och folkskolans högre
avd. Ämnet innefattar bl. a. kunskap om
samhällets byggnad, olika samfundsformer och dess
uppgifter och verksamhet. — I högre
skolformer ges delvis motsvarande undervisning till den
m. i samband med ämnet historia med
sam-hällslära.
Medborgarrätt, medborgarskap,
stats-borgarskap, sammanfattningen av de
särskilda rättigheter och skyldigheter, som
medborgarna i en stat ha gentemot denna men som icke
tillkomma utlänningar. — I Sverige gäller sedan
Vi 1951 lagen 22/a 1950 om svenskt
medborgarskap. De flesta svenskar erhålla sitt
medborgarskap vid födelsen. Svenska
föräldrar skänka sina barn svensk m. Ha
föräldrarna olika nationalitet, följa barn i äktenskap
sin fader och barn utom äktenskap sin moder.
Undantag från denna regel gäller såtillvida, att
ett i Sverige fött barn i äktenskap mellan
utländsk man och svensk kvinna får moderns
svenska medborgarskap, om barnet eljest skulle
bli statslöst. Barn utom äktenskap av svensk
fader och utländsk moder blir svensk medborgare,
om föräldrarna ingå äktenskap med varandra. —
Bortsett från nu angivna fall känner den nya
lagen icke några automatiska förvärv av m.
Svenskt medborgarskap kan i övrigt förvärvas
antingen efter anmälan el. genom
natura-1 i s a t i o n. Anmälningsförfarandet står öppet
för utlänning, som är född i Sverige och under
sin uppväxttid oavbrutet haft hemvist här (s. k.
increscens). Anmälan skall göras mellan
fyllda 21 år — i vissa fall 18 år — och 23 år
till länsstyrelsen i det län, där vederbörande är
kyrkoskriven. Anmälan kan vidare efter 2 års
hemvist i Sverige göras av den, som förlorat
svenskt medborgarskap men dessförinnan från
födelsen till fyllda 18 år haft sitt hemvist i
Sverige (återvinning). Barn under 18 år till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
