Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medina - Medina-Sidonia, Alonzo Pérez Guzmán de - Mediet el-Faijum, el-Medine - Medinet Habu - Medio - Medioker - Mediolanum - Mediopalataler - Medisterkorv - Meditation - Mediterran - Medium - Medlefors folkhögskola - Medley - Medling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Medina-Sidonia—Medling
758
liga staden, omgiven av en 10—12 m hög ringmur
med 9 portar. Utanför denna är en för karavaner
och pilgrimer avsedd öppen plats. M. är en viktig
vägknut (bl. a. bilväg till Mecka) samt ändpunkt
för Hidjazbanan, vilken dock numera är nedlagd
s. om Maean. Staden har störst betydelse som
en av muhammedanernas förnämsta
vallfartsorter, utgörande tillsammans med Mecka
el-Hara-män, de båda heliga och för otrogna förbjudna
städerna, och under vallfartstider ökas
folkmängden till det mångdubbla. I M. finnes näml, den
näst Ka’ba i Mecka förnämsta helgedomen i
islam, Mesdjid en-nebi, profetens moské, som
innehåller Muhammeds, hans dotter Fatimas och de
två första kalifernas, Abu Bekrs och ’Umars,
gravar. Denna moské förskriver sig i sitt nuv.
skick från 1484 och 1854, är mindre än moskén
i Mecka, 116 m lång och 66—86 m bred, men
byggd efter samma plan som den. Bakom ett
mässingsgaller höjer sig på pelare en fyrkantig
altan av svart sten, täckt med dyrbara mattor,
på vars mitt profetens vita marmorsarkofag står
omgiven av kalifernas och en tom sarkofag,
avsedd för ’Isa, Jesus, då han vid tidens slut
återkommer. — M. var från 622, då Muhammed
utvandrade dit från Mecka, till 658, då kalifen
Ali flyttade till Kufa, islamväldets huvudstad.
Medina-Sidonia [mäÖi’na-siöå’nja], A 1 o
n-zo Pérez Guzmån de, hertig, spansk amiral
(1550—1615), erhöll, ehuru varken sjöman el. ens
erfaren krigare, av Filip II av Spanien
överbefälet över armadan.
Medinet el-Faijum [-ö’m], e 1-M e d i n e,
huvudstad i prov. Faijum i n. Egypten; 74,000
inv. Järnvägsknut. Strax n. om staden
Kro-kodi lopol is (Arsinoe), en av de största
bevarade egypt. ruinstäderna (2,26 km2).
Medinet Habu, by i n. Egypten, på vänstra
Nilstranden, mitt emot Luksor, 1,3 km från
Memnonstoderna. Där finnas flera märkliga
tempelruiner, som kunna anses tillhöra v. delen av
det forna Tebe.
Me’dio, it., i mitten av månaden, månadens
elfte t. o. m. tjugonde dag, vid köp av
värdepapper el. i fråga om växels förfallotid
månadens femtonde dag el., om den infaller på
helgdag, nästa helgfria dag.
Pelarhall i Ramses III:s tempel i Medinet Habu.
Medioker [-ä’kar], medelmåttig.
Mediolänum, lat. namn på Milano.
Mediopalatäler, konsonanter, bildade med
tungryggens mellersta del höjd mot gränsen
mellan hårda och mjuka gommen.
Medfsterkorv (möjl. ombildning av
metvurs-t er korv), en milt kryddad, lättrökt, kokt korv,
bestående av huvudsaki. fläsk och kalvkött och
avsedd att bräckas.
Meditation, begrundande; tyst betraktelse. —
Verb\ Meditera. — Meditativ, tankfull,
begrundande.
Mediterrän, som ligger mitt inne i ett land;
Medelhavs-.
Me’dium (lat.), mitt, medel, omgivande ämne.
1) (Språkv.) En med aktiv och passiv jämställd
formkategori, som fanns i det indoeuropeiska
urspråket, sanskrit och forngrekiska men i övriga
indoeuropeiska språk dött ut el. blott finnes i
enstaka rester. M:s former uttrycka vanl. en på
subjektet återgående handling och ha i många
fall fått passiv el. reflexiv betydelse.
2) (Mat.) Se Medelvärde.
3) Se Spiritism.
Medlefors folkhögskola, vid Medle i
Skellefteå sn, grundades 1948 på initiativ av
ABF-distrikten i Norr- och Västerbotten samt
Ångermanland och började sin verksamhet 1949.
Undervisningen avser huvudsaki. ekonomiska och
sociala frågor samt aktuella kulturfrågor.
Medley [me’dli] (eng., [brokig] blandning),
tävling, där deltagarna simma Vs av sträckan med
bröst-, Va med rygg- samt V3 med frisim i nämnd
ordning. I lagkappsimning (m. relay race) har
varje lagsimmare ett av nämnda simsätt.
Medling. 1) (Folkr.) M. kallas en el. flera
utomstående staters vänskapliga mellankomst för
biläggande av tvister mellan två el. flera andra
stater. Medlingsinstitutet har i detalj utvecklats
och reglerats på Haagkonferenserna 1899 och
1907. Även FN ha i åtskilliga fall anordnat m. i
intern, tvister. Från m. bör skiljas
intervention, när den mellankommande staten anlitar
tvångsmedel. Till en medlares förlikningsförslag
ha de tvistande parterna full handlingsfrihet.
2) (Civilr.) Inom familjerätten åtgärd för
förlikning av vissa tvister mellan makar. M.
kan begäras av endera maken vid söndring
mel-len makarna el. vid tvist dem emellan ang.
underhållsskyldigheten el. vissa andra spörsmål av
ekonomisk natur. Begära båda makarna
hemskillnad, kan domstolen icke upptaga deras
begäran till prövning, med mindre m. ägt rum. Vid
vissa andra tvister mellan makar måste försök
till m. ha föregått den rättsliga prövningen.
Medlare är präst el. den person, som häradshövding
el. borgmästare utsett till medlare. Har kommun
beslutat, att särskild medlare i tvister mellan
makar skall utses, kan m. även verkställas av i
enlighet härmed utsedd medlare. Stadgandena om
m., som ersatt den äldre rättens föreskrifter om
varningar inför kyrkoherde och kyrkoråd, trädde
i tillämpning fr. o. m. 1916. Sedan 1948 gäller,
att medlaren skall iakttaga tystnad om vad han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
