- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
865-866

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metastas - Metastasio, Pietro Antonio - Metatablett - Metatarsus - Metates - Metathorax - metauro - Metaxas, Ioannis - Metellus, släkt - Metempsykos - Meteorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

865

M etastasio—M eteorer

866

roten. Bakteriemetastaser uppkomma därigenom,
att bakterier från den primära härden komma in
i cirkulationen. Tuberkelbaciller kunna från en
primärhärd t. ex. i lungan ge upphov till talrika
m. i bensystemet (bentuberkulos).
Svulstmetastaser uppstå därigenom, att en svulstcell frigöres
frän primärtumören, föres till något annat
organ, deponeras här samt genom delning och
tillväxt ger upphov till en ny tumör, lika med
primärtumören, ofta utan något direkt organiskt
samband med denna. På detta sätt sprida sig de
flesta tumörer till kroppens olika delar.

Metasta’sio [-å], Pietro Antonio
Do-menico Bonaventura, italiensk skald (1698—1782),
hette urspr. Trapassi. M. adopterades av
rattshistorikern Gravina, som gav honom en lärd
och vitter uppfostran och utbytte hans namn mot
dess grek, form M. — Hastigt namnkunnig
genom en rad operatexter (”Didone abandonata”,
1724, ”Siroe”, ”Alessandro” etc.), kallades M.
1729 som hovpoet till Wien. Det var som
libret-tist hans berömmelse blev störst; tidens
förnämsta kompositörer, bl. a. även Gluck och
Mo-zart, satte musik till hans textböcker. M:s mest
kända verk, ”Clemenza di Tito” (med musik av
Mozart), framfördes i Stockholm 1823. — Litt.:
Biogr. av L. Russo (1915).

Metatablett, se Metaldehyd.

Metata’rsus, se Fot och Mellanfot.

Metatés, uttalsförändring, bestående i att ljud
byta plats i ett ord, t. ex. i sv. kropp, kors av
lat. corpus, crux och schärsant av sergeant.
Me-tatesens orsaker och villkor äro dunkla.

Metathörax, zool., se Insekter, sp. 49.

Metauro [-ta’orå], flod i mell. Italien;
mynnar i Adriatiska havet s. ö. om Fano. M. är
antikens Metaurus.

Meta’xas, I o a n n i s, grekisk militär och
politiker, diktator (1871—1941), deltog som officer
i grekisk-turkiska kriget 1897, utmärkte sig
under balkankrigen 1912
—13 som ledare för
generalstabens
opera-tionsavd. och blev
efter krigens slut
arméchef. Under 1 :a
världskriget var M. en
deciderad motståndare
till Venizelos’
enten-tevänliga politik och
gick i landsflykt vid
Greklands inträde i
kriget. Under
striderna mellan monarkister
och republikaner på
1920- och 1930-talen

var M. en ivrig ledare på de förras sida samt
måste länge vistas i landsflykt under de senares
maktperioder. Efter monarkiens återupprättande
1935 trädde M. fram i främsta ledet, blev i mars
1936 krigsminister och i april s. å. även
ministerpresident. I aug. s. å. lät han en kommunistiskt
inspirerad generalstrejk i Saloniki bli anledning
till att proklamera undantagstillstånd i landet och
upplösa parlamentet. Därmed inleddes M:s

NF XIV — 28

diktatur. Särsk. på det militära området
anses det av M. proklamerade, positiva
reformprogrammet ha medfört betydande effekt.
Utrikespolitiskt önskade den alltsedan
ungdomsåren tyskorienterade M. mildra motsättningen till
axelmakterna och vägrade i detta syfte att låta
Grekland påtaga sig förpliktelser mot övriga
Bal-kanententens makter i händelse av angrepp från
en makt utanför Balkanstaternas led. Under 2:a
världskriget önskade M. föra en neutral politik
men tvingades in i kriget på västmakternas sida,
sedan han i okt. 1940 avvisat ett italienskt
ultimatum. Innan de grekiska framgångarna mot
Italien under krigets första skede hunnit bytas i
nederlag genom det tyska ingripandet, avled M.
hastigt i jan. 1941.

Mete’llus, fornromersk släkt av plebejisk
no-bilitet med ättnamnet C a e c i 1 i u s.

1) Lucius Caecilius M. firade en
lysande triumf efter segrar över kartagerna på
Sicilien samt var konsul 251 och 247. — 2) Q u i
n-tus Caecilius M. kallades M a c edo n
i-c u s, sedan han besegrat den falske Filip (148)
och förvandlat de makedoniska republikerna till
en romersk provins. — 3) Q u i n t u s
Caecilius M. C e 1 e r (d. år 59 f. Kr.), pretor 63
f. Kr., hindrade (62) för Catilinas trupper
reträtten till Gallia cisalpina; uppträdde under sitt
konsulat (60) som ivrig optimat och motståndare
mot Caesar och Pompeius. Han var g. m.
Clo-dia. — 4) Quintus Caecilius M.
Nu-m i d i c u s, konsul 109 f. Kr., vann betydande
framgångar i kriget mot Jugurtha men måste
under Marins’ första konsulat lämna befälet åt
denne. M., som var censor 102, vistades i
landsflykt 100—98, då han ej ville avlägga ed på att
vidmakthålla L. Saturninus’ åkerlag. — 5) Q u i
n-tus Caecilius M. Pius Scipio, son till
en Scipio Nasica, adopterad av den föreg:s son,
blev svärfar till Pompeius och framställde i
senaten jan. 49 f. Kr. de yrkanden mot Caesar, som
ledde till inbördeskrigets utbrott. Han förde det
pompeianska partiets trupper vid Thapsus (46)
och blev i grund slagen. Tillfångatagen under
flykten, tog han sitt eget liv.

Metempsykos [-å’s], själavandring.

Meteorer [-å’r-] (av grek. mete’oros, i höjden
[luften] befintlig). Under stjärnklara nätter ser
man ofta stjärnliknande objekt blossa upp, hastigt
förflytta sig på himlen och lika plötsligt
försvinna, vanl. efter bråkdelen av en sekund, mera sällan
efter 4—5 sek. Dessa objekt kallas meteorer
el. stjärnfall. M :s ljusstyrka växlar från
de allra svagaste ljusspår till en styrka jämförlig
med de ljusstarkaste stjärnornas. Mera sällan
visa m. en tydlig skiva, som kan nå en skenbar
utsträckning större än månens och även i
ljusstyrka överträffa denna; dessa större m. kallas
eldkulor el. bolider. De äro synliga
längre än övriga m. och lämna ofta efter
sig ett svansliknande ljusspår. En del eldkulor
synas glida bort och slockna i fjärran, hos andra
blir rörelsen allt långsammare, varpå de
plötsligt försvinna med ett kraftigt explosionsartat
ljud och fragment falla ned på jorden i form

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free