Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modejournal - Model, Walther - Modell - Modellbåtar - Modellera - Modellkammaren, Kungliga - Modellplanflygning, modellflyg - Modellsegling - Modellör - Modena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Modejournal—Modena
146
Modejournal, tidning, som i ord och bild
redogör för nyaste dräkt-, hatt- m. fl. mod.
Model [må’dol], Walther, tysk militär
(1891—1945), officer vid inf. 1909, generalmajor
1937, generalöverste 1942 och generalfältmarskalk
1944. M. deltog under 1 :a världskriget i såväl
front- som stabstjänst. Han var stabschef vid
4:e armékåren under polska fälttåget 1939 samt
vid i6:e armén på västfronten 1940. Under
ryska fälttåget förde han först befäl över en
pansardivision och senare över en pansarkår samt
var 1942—jan. 1944 chef för g:e armén, bl. a.
under slaget vid Kursk. Därefter blev M. chef
för n. armégruppen, i april 1944 för den
nordligaste i Ukraina efter v. Manstein och i juli för
den mellersta, som höll på att bryta samman under
trycket av ryssarnas sommaroffensiv. M.
efterträdde i aug. s. å. G. v. Kluge som
överbefälhavare i väster, tillika chef för armégrupp B,
samt ledde återtåget genom Frankrike. Som
överbefälhavare avlöstes han av G. v. Rundstedt i
början av sept. Ardenneroffensiven i dec. s. å.
anförtroddes M:s armégrupp B, som krossades i
Ruhr fickan i april 1945, varvid M. begick
självmord. M. gjorde sig känd som framstående i att
leda försvarsstrid.
Mode’ll (it. mode’llo, av lat. mo’dus, mo’dulus,
mått) betecknar i allm. en tredimensional
förebild, efter vilken ett skulpturverk, en byggnad,
ett fartyg 0. s. v. kan utföras. M. till ett
skulpturverk, vilken antingen är i full (hel) el. i
förminskad skala, utföres i vax, lera el. dyl. samt
gjutes ofta sedermera i gips. Levande m., el.
endast modell, kallas en person, som ”står
modell” för ett konstverk; ett dylikt, som
avbildar naken människokropp, kallas också m. el.
modellstudie. — M. av ett byggnadsverk är en
i smått utförd, fristående framställning, som
antingen skall tjäna till ledning vid utförandet av
byggnadsarbetet el. återger en redan utförd
byggnad. Fartygsmodeller äro framställningar i
förminskad skala av de blivande fartygens yttre form.
— Inom beklädnadsbranschen
betecknar m. ett unikt föremål (”modellhatt”,
”modellklänning”) el. ett plagg, avsett att användas som
demonstrationsobjekt vid försäljning.
Modellbåtar. 1) M. (vanl. kallade
fartygsmodeller) för åskådnings- el. tekniska
ändamål, se Modell. — 2) M. för kappsegling,
s. k. m o d e 11 s e g 1 i n g, byggas vanl. av trä
efter särskilda mätningsregler och indelas i olika
klasser efter typ och storlek.
Modellera, forma en modell (se d. o.) i vax,
lera el. dyl.; även att medelst teckning el.
målning framställa en bild, som ger illusion av
plastisk form.
Modellkammaren, Kungliga, inrättades
1697 av Chr. Polhem såsom en samling
modeller av maskiner och redskap till jordbrukets,
bergshanteringens o. a. tekniska ändamål. M.
representerar en av de första ansatserna till
teknisk undervisning i Sverige. De resterande
samlingarna finnas nu i Tekniska museet.
Modellplanflygning, m o d e 11 f 1 y g, flygning
med miniatyrflygplan. Flygplanen kunna vara ut-
Modellflygplan.
rustade med framdrivningsanordningar,
motordrivna modellflygplan, el. sakna
framdrivningsanordningar, modellsegelflygplan. I de förra
utgöras framdrivningsanordningarna av en
gummimotor, bestående av en längs flygkroppen sträckt
slinga av gummiband, som vid ”uppdragning” snos
samman. Gummimotorns kraft överföres i de
flesta fall direkt till propellern, men vid
om-sorgsfullare konstruktion förekomma
utväxlings-anordningar av olika slag. Även två- och
fler-motoriga modell flygplan förekomma, likaså
modellflygplan med förbrännings- och
trycklufts-motorer. I modellsegelflygplanen saknas
fram-drivningsanordning, och planen äro utformade med
tanke på bästa möjliga glidförmåga. De startas
med tillhjälp av en lina, som fästes i planets nos,
och startern springer med linan och planet mot
vinden. Losskoppling av linan sker automatiskt,
sedan planet fått önskad höjd över marken. —
I Sverige utgör Kungl. svenska aeroklubben det
sammanhållande organet för svenskt modellflyg.
Staten bidrar sedan 1943 med medel för
modellflygets stödjande. Ett stort antal flygklubbar ha
modellflygning på sitt program och anordna
tävlingar och kurser. För tävlingar med
modellflygplan finnas internationella regler.
Även flygning med skalamodeller
förekommer. Skalamodell är en i förminskad
storlek utförd exakt kopia av ett verkligt flygplan.
— S. k. replikamodeller äro vad den
yttre formen beträffar exakta avbildningar av
stora flygplan, men de äro utförda utan tanke
på att kunna flyga och äro i de flesta fall
massiva i större el. mindre utsträckning.
De teoretiska förutsättningarna för bästa
utformning och profil för modell flygning ha i
Tyskland erhållit en grundlig utredning i F. W.
Schmitz, ”Aerodynamik des Flugmodells” (1942).
Modellsegling, se Modellbåtar 2).
Modellör, en som utför modeller.
Modena [må’-]. 1) Huvudstad i prov. Modena
i Emilien i n. Italien, på Poslätten 35 km v. n. v.
om Bologna; 116,877 inv. (1950; omkr. 1800 c:a
23,000). M., antikens Mutina, var urspr. en
etruskisk anläggning, som under 200-talet f. Kr.
tillföll Rom. Under frankisk tid var M. huvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
