- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
147-148

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modena - Moderados - Moderat - Moderata partiet - Moderation - Moderato - Moderator - Moderbanden - Moderfartyg - Moderförsamling - Modergångar - Moderkaka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

Moderados—Moderkaka

148

Domen i Modena.

ort för ett grevskap, som sedan 900-talet styrdes
av grevar av huset Canossa. 1167 medl. av
Lom-bardiska stadsförbundet, kom M. redan mot slutet
av 1200-talet under huset Este; jämte område
upphöjdes det 1452 till hertigdöme (se M.2) och
blev vid huvudlinjens utdöende residens 1598. M.
ligger vid den gamla Via Æmilia, och de forna
befästningarna ha ersatts med planteringar.
Stadens förnämsta byggnad är domen, gr. 1099 och
tillbyggd i ädel romansk stil under följ, årh.,
då mäster Wiligelmus utförde reliefer på
huvudfasaden samt vid n. ö. portalen; det 102 m
höga klocktornet, ”La Ghirlandina”, uppfördes
under n00—1200-talen. Från äldre medeltiden
härstammar också Palazzo Comunale. Slottet (från
1634) är upplåtet till militära ändamål. Det 1767
byggda museipalatset innehåller det berömda
Biblioteca Estense, vidare ett tavelgalleri, en
myntsaml., stadsmuseet m. m. M. har univ.,
grundat 1678, veterinärinst, geofysiskt observatorium,
konstakad. m. fl. högre läroanstalter m. m.

2) Hertigdömet M. grundades 1452 av huset
Este, som innehade det till 1797. Det
införlivades med Cisalpinska republiken och
konungariket Italien, innehades 1814—59 av huset
öster-rike-Este och anslöt sig 1859—60 till Sardinien.
Se vidare Este.

Moderados [måÖära’Öås], sp., de måttliga,
efter 1820 ett liberal-konservativt spanskt parti;
jfr Exaltados.

Moderat (lat. moderatus, av moderäri, hålla
inom rätta gränser), sansad, hovsam, måttlig; i
Sverige urspr. den liberala fraktion, som stod
närmast konservatismen, ”moderat liberala” el.
”de grå”. Småningom upptogs namnet av den nya
högern. Från 1911 års val använde högern som
regel under mer än ett årtionde partibeteckningen

”de moderat a”. Numera är namnet alldeles
övergivet.

Moderata partiet, se Första kammarens
moderata parti.

Moderatiön (jfr Moderat), sans, måtta,
hov-samhet. — Moderera, jämka, lämpa, mildra,
dämpa, återhålla.

Moderato [mådera’tå], it., mus., ”måttligt”,
en tempograd mellan andante och allegro.

Moderator, fys., medium, medelst vilket
snabba neutroner kunna nedbromsas till låga
hastigheter. Detta äger rum genom elastiska stötar av
neutronerna mot m.-substansens atomkärnor,
varvid neutronernas rörelseenergi i större el. mindre
grad överföres till dessa. De lämpligaste
m.-substanserna ha visat sig vara tungt väte, förenat
med syre (tungt vatten), och kol, som i form
av grafit kan framställas med hög grad av
renhet. Båda dessa material ha kommit till
användning i uranreaktorer.

Moderbanden, anat., veck av bukhinnan, som
på vardera sidan av livmodern förbinda denna
med bäckenväggen och vilka omsluta bl. a.
äggledarna och äggstockarna.

Moderfartyg, depåfartyg (se d. o.).

Moderförsamling, se Annexförsamling.

Modergångar, zool., se Barkborrar, sp. 376.

Moderkaka, place’nta. Då det befruktade
ägget inbäddas i livmoderns slemhinna, utväxa från
äggets yttre hölje (åderhinnan, chorion) ett stort
antal fransar el. rötter, de s. k. chorionvilli, som
sänka sig in i slemhinnan. Till en början finnas
dessa rötter överallt på äggets yta, som alltså
har ett luddigt utseende (chorion frondosum). I
samma mån som ägget tillväxer, försvinna åter
rötterna på den del av ägget, som vetter inåt
livmoderns hålighet, så att denna del av åderhinnan
åter blir glatt och jämn (chorion laève), men på
den del, som vetter åt livmoderväggen,
utvecklas rötterna till en tjock, svampig massa, som
kallas m. (se bild vid Havandeskap, sp. 34). I
varje rot (villus) finnes ett tillförande och
ett avförande blodkärl. De fina rötterna sänka
sig in i slemhinnan och moderns blodkärl, och i
dem sker nu utbytet mellan moder och foster.
Det senare tar syre och näring från modern och
avlämnar sina avfallsprodukter till moderns blod,
som bortskaffar dem. M. har dessutom viktiga
uppgifter bl. a. som inresekretoriskt organ, i det
att den producerar en stor del av de för
graviditetens fortlöpande nödvändiga hormonerna. —
Vid förlossningen utstöter livmodern genom sina
sammandragningar först fostret och därefter m.,
med vilken följer den övriga delen av chorion
samt vattenhinnan (amnion) och navelsträngen, i
vilken blodkärlen förlöpa mellan fostret och m.
Vid dess lösning medföljer det ytliga lagret av
livmoderns slemhinna, den s. k. decidua, varför
de djur, hos vilka detta sker, sammanfattas
under benämningen Deciduata. Efter m:s avgång
är alltså insidan av livmodern en såryta, vilket
förklarar, att ingen förlossning kan försiggå
utan blödning, samt att sårytan lätt ger tillträde
för infektion. — M., hinnor och navelsträng
tillsammans kallas efterbörden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free