Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nanduer el. amerikanska strutsar - Nanino (Naninin), Giovanni - Nanism - Nanking (stad) - Nanking el. nankin (tyg) - Nanna - Nanneson, Ludvig - Nannfeldt, John Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
N anino—N annf eldt
598
Nandu med utbredda vingar.
klädda med långa, mjuka fjädrar. Ving- och
stjärtpennor äro ej utvecklade. Fam. omfattar ett
enda släkte, Rhea, med tre arter. N. förekomma
i Sydamerikas stäpptrakter.
Pampasstrut-s e n, R. rothschildi, är övervägande askgrå, och
hannen, som är störst, blir 1,5 m lång. Den
förekommer över hela pampasområdet mellan
Atlanten och Anderna. Darwins struts el.
dvärgnandun, R. pennata (darwini), som
anträffas i Patagonien och n. Chile, är mindre
än föreg. och till färgen blekbrun med vita
fläckar. Den tredje arten, den långnäbbade
n a n d u n, R. americana, liknar föreg. art men
utmärkes bl. a. av något längre näbb. Den
finnes i n. ö. Brasilien. N. leva i smärre flockar.
Äggen läggas i en grop i marken, vanl. dold av
högt gräs. Hannen ruvar ensam äggen (20—80
st.). N. jagas till häst och fångas med bolas.
Fjädrarna tillvaratagas, och äggen ätas. Numera
uppfödas n. även i farmer. De trivas lätt i
fångenskap.
Nanino [-i’nå] (Nani’ni), Giovanni
Maria, italiensk tonsättare (c:a 1545—1607),
Pale-strinas efterträdare vid Santa Maria Maggiore i
Rom. I allt sökte N. följa sin store företrädare
och grundade en skola för den nya klassiska
vokalstilen. 1577 påvlig kapellmästare och 1604 ledare
av Sixtinska kapellets musik. Hans kompositioner
(huvudsaki. mässor) tillhöra den romerska
skolans ädlaste tonalster. — Biogr. av G. Radiciotti
(1906).
Nani’sm (av grek, nanos, dvärg), genom
bristande näring framkallad dvärgväxt, se Dvärg.
Nanking (”södra huvudstaden”), stad i prov.
Kiangsu, Kina, vid nedre Yang-tsi-kiang; 1,020,000
inv. Tillv. av siden- och bomullsvaror (”nanking”
el. ”nankin”), keramik, tobaks- och pappersvaror.
Järnvägsförbindelse med Shanghai, Tientsin och
v. delen av Kina. Univ. (gr. 1921). N., som
upprepade gånger varit huvudstad, har många vackra
och intressanta byggnader från vitt skilda
perioder, bl. a. den berömda porslinspagoden (från
1413), samt gravmonument över medl. av
Ming-dynastien och över Sun Yat-sen. Många
minnesmärken ha dock förstörts under de många krigen.
N. är urgammalt men hette urspr. K i e n-y e el.
K i e n-k ang el. K i a n g-n i n g-f u. Under
1300-talet blev N. Ming-dynastiens huvudstad,
men Yung-lo flyttade 1409 sitt residens till
Peking (”norra huvudstaden”), varvid N. erhöll sitt
nuv. namn (”södra huvudstaden”). Under
tai-pingupproret, som i N. hade en av sina
huvudhärdar, led. N. svårt avbräck och skövlades på
sina förnämsta historiska minnesmärken. Under
revolutionstiden efter 1911 har N. spelat en
betydande roll. Det blev 1928 säte för den
nationella kinesiska regeringen. 1937 måste denna
dock lämna staden, som föll i de angripande
japanernas våld, och medan
Kuo-min-tang-rege-ringen under Chiang Kai-shek tog säte i
Chung-king, etablerade japanerna i N. en
marionettrege-ring, kallad Nanking-regeringen. Efter 2:a
världskriget gjorde Chiang Kai-shek åter N. till
sin huvudstad. I april 1949 föll det i
kommunisternas händer.
Nanking el. nankin (av stadsnamnet
Nan-king), urspr. ett kinesiskt, tätt vävt bomullstyg
i lärftbindning, till färgen gult el. rödgult,
numera i allm. dets. som gulfärgad domestik.
Nanna, nord, myt., se Balder.
Nanneson, Per Ludvig, lantbruksekonom
(f. 1881 uli), agronomexamen i Alnarp 1903,
lantbrukslärare 1903—14 och föreståndare för
Hvilans
lantmannaskola 1914—18. Vid
upprättandet av Sveriges
allmänna
lantbrukssällskap 1918 övertog
han direktörsposten
i Lantbrukssällskapet
och var 1933—46 prof,
i lantbruksekonomi
med marknadslära vid
Lantbrukshögsk. i
Ul-tuna. N. har inom
forskningen på det
j ordbruksekonomiska
området spelat en
betydelsefull roll och
har varit banbrytare inom den ekonomiska
föreningsrörelsen. Han startade den första
bokföringsfören., vilken utgjorde ursprunget
till bokföringsbyråerna och driftsbyrån vid
Lantbrukssällskapet. N. var medred. i Lantmannen.
Tidskr. för lantmän 1918—33. Han har utg.
”Rationell lantbruksbokföring” (1913),
”Husdjurs-lära” (3 bd, 1915—16; tills, m. N. Hansson),
”Jordbruksekonomi” (1924) och talrika uppsatser,
särsk. i jordbruksekonomiska frågor. Alltsedan
1916 har N. årl. utg. ”Räkenskapsresultat från
svenska jordbruk”. N. är hedersled, av
Lant-bruksakad., var ordf, i ekonomiska sektionen av
Nordiska jordbruksforskares fören. 1919—47
och led. av Sveriges lantbruksförbunds styrelse
1928—46.
Nannfeldt, Johan (John) Axel Frithiof,
botanist (f. 1904 18/i), fil. dr och doc. i
Uppsala 1932, prof, i botanik där 1939. N. har lagt
nya synpunkter på disksvamparnas systematik i
”Studien über die Morphologie und Systematik
der nicht-lichenisierten inoperculaten
Discomyce-ten” (1932), utg. ”The Geoglossaceae of Swe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
