Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Natt och Dag, släkt - Natt och Dag, 1. Knut Bosson - Natt och Dag, 2. Bo Stensson - Natt och Dag, 3. Bengt Stensson - Natt och Dag, 4. Nils Stensson - Natt och Dag, 5. Måns (Magnus) Bengtsson - Natt och Dag, 6. Otto - Natt och Dag, 7. Åke - Nattsikte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Nattsikte
672
Jean Marc Nattier: Markisinnan de Broglie, kostymerad
som sultaninna, 1742. Nationalmuseum, Stockholm.
förste med full säkerhet kände stamfader är
riddaren och riksrådet Nils Sigridsson (d. antagl.
1299), lagman i Värend 1286—99, farfars far
till nedannämnde N.i). N.2) var g. m. Katarina
Svensdotter Sture; deras söner upptogo
Sture-namnet, och den yngste av dem, Nils Bosson
Sture, blev stamfar för den s. k. yngre
Sture-ätten, 1561 upphöjd i grevligt stånd.
1) Knut Bosson (N.), biskop (d. 1436),
var 1389 kantor i Linköping, 1390 dekan och
valdes 1391 till biskop där. Liksom sin bror,
riddaren Sten Bosson (d. 1410), tillhörde han Bo
Jonssons testamentsverkställare och drottning
Margaretas första anhängare i Sverige. Hans
stiftsförvaltning gav anledning till klander, då
han otillbörligt gynnade sin släkt. På sin
ålderdom stod han i spetsen för den kyrkliga
oppositionen mot Erik av Pommern och synes ha
utövat bestämmande inflytande vid upprorets
utbrott 1434. Efter hans död utbröt en långvarig
arvsstrid mellan hans brorsöner (N.2—4) och
Linköpings biskopsstol.
2) Bo Stensson (N.), den föreg:s brorson
(d. 1470), var riddare 1408, blev 1436 jämte
N.3) fogde på Kalmar, deltog med sina bröder
i fejderna mot kyrkan och Karl Knutsson, med
vilken han försonades 1440.
3) Bengt Stensson (N.), den föreg:s
bror (1380—1451), riddare 1397, lagman i Närke
1410, riksråd 1413, var en av kung Eriks
betrodda män i Sverige och ombesörjde konungens
privata affärer. Han anslöt sig 1434 till
upproret men kom 1436 i strid med de folkliga
upp-rorsledarna och lät genom sonen N.5) mörda
rikshövitsmannen Engelbrekt. Under senare
delen av 1430-talet deltog han i sina bröders
strider mot Karl Knutsson.
4) Nils Stensson (N.), de föreg:s bror
(d. 1439), anslöt sig till upproret mot kung Erik,
föreslogs 1435 till riksdrots och intog 1436 en
framträdande plats bland ledarna för de
upproriskas krigsmakt. S. å. blev han fogde på
Stegeborg, låg jämte sina bröder i strid med
Linköpings biskopsstol om arvet efter N.i) och stod
på god fot med sin svåger, riksföreståndaren
Karl Knutsson. 1438 tvangs emellertid denne att
alliera sig med kyrkan och därmed att inskrida
mot N. och hans bröder. De flydde 1439 till
kung Erik på Gotland, som utnämnde N. till sin
marsk och sände honom tillbaka med en
krigshär. N. besegrades av Karl Knutssons folk och
ingick förlikning med denne. S. å. utbröt
striden på nytt; N. blev ånyo slagen, fördes
fängslad till Norrköping och dog få dagar därefter.
Karl Knutsson beskylldes senare för att ha låtit
mörda honom.
5) Måns (Magnus) Bengtsson (N.),
son till N.3), riksråd (d. omkr. 1477), utförde
på faderns tillskyndan mordet på Engelbrekt och
stödde under 1430-talet faderns och farbrödernas
politik; deltog 1439 i kriget mot Karl Knutsson,
blev slagen till riddare 1441, var 1450 hövitsman
på Brandaborg och blev efter fadern lagman i
Närke. Han deltog 1457 i resningen mot kung
Karl men tillhörde ej under 1460-talet den mot
Karl fientliga adelskoalitionen.
6) Jacob Otto N., militär, författare (1794—
1865). N., som var starkt gripen av
götiskt-romantiskt svärmeri, utgav 1815 som fänrik vid
Svea livgarde ”Project till en ny organisation af
svenska armén af N.***”, vari han yrkade på
allmän värnplikt m. m. Skriften väckte
förargelse bland N :s förmän och kamrater, han
transporterades till annat reg. och erhöll 1 års
utrikespermission, varpå han for till Tyskland.
Där vanns han för exkronprins Gustavs sak och
utgav 1816 en tysk uppl. av sin skrift med ett
företal, vari Karl Johan häftigt angreps. Svea
hovrätt dömde honom härför till döden. En
som inblandades i detta förräderimål var N :s
vän J. A. Hazelius, som en tid satt arresterad.
N. räddade sig över till U.S.A., där han
stannade till sin död. Hans egendomliga livsöde har
tecknats av V. Söderberg i Hist. Tidskr. 1910.
Jfr även H. Olsson i Samlaren, 1928.
7) Åke Svante Knutsson N., den föregzs
kusins sonsons son, ämbetsman (f. 1899 6/a), jur.
kand. 1922, efter tjänstgöring i Pensionsstyrelsen,
Försäkringsrådet och Socialdep. exp.-chef i
So-cialdep. 1937—44, generaldir. och chef för
Civil-försvarsstyrelsen 1944—48; sedan 1948
generaldir. och chef för Riksförsäkringsanstalten. N.
har som sekr., led. och ordf, innehaft ett
flertal statliga sakkunniguppdrag.
Nattsikte, vapentekn., anordning för att
möjliggöra siktning i skymning och mörker. På
sjöart. och fartygens torpedsikten påsättes vid
mörker n., bestående av korn och sikte, försedda med
röd- el. grönfärgade glas, vilka genomlysas av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
