Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nattsikte - Nattskatta - Nattskräck - Nattskärror - Nattslag - Nattsländor, laxmyggor, braxenflugor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
N attskatta—N attsländor
674
en liten elektrisk lampa, så att siktets och
kornets konturer bli markerade med olika färger.
Kikarsiktens hårkors och avståndsinstruments
mätmärke upplysas av en mycket svag vit lampa.
— På jaktgevär göres vanl. kornet
speglande el. belägges med ett självlysande ämne. På
kulgevär tillkommer, att siktramen göres
framåt-lutande och förses med triangelformad
inläggning av ben el. silver under siktskåran.
Nattskatta, bot., se Potatissläktet.
Nattskräck (lat. pa’vor noctu’rnus),
ångestanfall under sömnen, vanl. förenade med skrik
och häftiga gester, utan att den sovande vaknar
el. minns något av anfallet dagen därpå. N. är
vanligast hos barn. N. behöver icke vara
förenad med mörkrädsla (jfr d. o.) och bör skiljas
från denna.
Nattskärror, Caprimu’lgidae, fam. av de
blå-kråkartade fåglarna, utmärkt av långsträckt
kropp, kort hals, stort, brett huvud med stora,
välvda ögon, kort näbb och utomordentligt brett
gap, omgivet av borst. Benen äro svaga, med
korta tarser, vingarna långa och spetsiga, den
i brunt, grått och svart spfäckliga
fjäderdräkten mjuk och yvig. Alla föra ett nattligt
levnadssätt och livnära sig av insekter, som de fånga
i flykten. Även stora insekter, ss. tordyvlar och
stora nattfjärilar, ingå i deras föda. Dagen
tillbringa de i vila på marken el. på en trädgren.
Äggen, vanl. två, läggas direkt på marken.
Släktet Caprimulgus har en art i Sverige,
nattskärran el. nattblackan, C. europaeus,
som blir 26 cm lång. Hannen utmärkes av vita
fläckar på vingarna och stjärten. Den förekommer
upp till Jämtland. Hannen låter på
sommarkvällarna höra ett egendomligt spinnande och surrande
läte. Dess tysta flykt och karakteristiska läte
Nattskärra.
NF XV — 22
bidraga att leda uppmärksamheten till fågeln.
Denna art ersättes i s. v. Europa av den r ö
d-halsade nattskärran, C. ruficollis, som
blir något större. I ö. Nordamerika lever
skrän-nattskärran, amerikanernas whip-poor-will,
av den svenska nattskärrans storlek och med ett
vitt band över strupen.
Nattslag, genom fuktighet, vindstilla etc.
under natten kvarblivande vittring från villebrådets
strövtåg. Jakthundar kunna därav få spårledning
för följ. dag.
Nattsländor, laxmyggor,
braxenflu-gor, Tricho’ptera, ordn. av klassen insekter. N.
äga ofta en
viss likhet med
fjärilarna, vilka
de även
systematiskt stå
mycket nära.
Deras antenner
bestå av ett
stort antal små
leder, äro
borst-formade och
stundom
mycket långa.
Mundelarna äro
fullständigt utbildade, men mandiblerna äro starkt
förkrympta, och andra paret maxiller äro
sammanväxta till ett för n. karakteristiskt slickorgan,
som tillåter djuren att upptaga endast flytande
föda. De fyra vingarna äro hinnartade. De äro
vanl. beklädda med hår samt äro ofta mer el.
mindre brokigt tecknade. I vila äro de
takfor-migt hoplagda, varvid de bredare bakvingarna
äro lagda i veck. Hos honan av släktet Enoicylas
äro vingarna starkt rudimentära. Bakkroppens
sista segment äro i synnerhet hos hannen
försedda med komplicerade och ofta för
artbestämningen avgörande kopulationsorgan. Storleken
växlar starkt; hos de minsta arterna (fam.
Hydroptilidae) är
avståndet mellan
vingspetsarna endast några
få mm, medan den i
Sverige sällsynta
Nev-ronia phalaenoides kan
uppnå en vingbredd av
70 mm. Larverna (utom
Enoicylas) leva i sött
el. bräckt vatten och
äro allmänt kända under
namn av husmaskar,
därför att många
arter förfärdiga ett rör
av små träpinnar el. andra växtdelar,
gruskorn o. a. föremål på bottnen, vilka
sammanbindas med silkestrådar, avsöndrade av
de på underläppen utmynnande
spinnkörtlarna. De flesta arternas larver ha fria
rör, som de släpa med sig, andra bygga
fastsittande sådana, som ofta i mynningen äro
försedda med ett fint trådnät (t. ex. Hydropsyche).
Andra åter tillverka blott en ryssjeliknande
fångstapparat av trådar, t. ex. den i Sveriges
Stor nattslända, Phryganea
grandis.
a larv av Limnophilus,
b av Philopotamus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
