Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Netzén, Gösta - Neubabelsberg - Neuberg, Carl - Neubrandenburg - Neubreisach - Neuchâtel - Neuchâtelsjön - Neue Freie Presse - Neuenahr - Neuenburg - Neuengamme - Neue Preussische Zeitung - Neue Rundschau, Die
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Neubabelsberg—Neue Rundschau
788
sam inom den socialdemokratiska pressen och
ungdomsrörelsen, blev 1935 ombudsman för
Upplands distrikt i Svenska lantarbetareförbundet,
redigerade 1936—44 förbundets organ
Lantarbetaren. N. var 1938—44 förbundets sekr., blev
1944 chefred, för tidn. Arbetet, Malmö; medl. av
socialdemokratiska partistyrelsen 1948, led. av
A. K. 1949. N. har även framträtt som
filmma-nuskriptförf.
Neubabelsberg [nåibä’balsbärk], del av
Potsdam i Tyskland.
Neuberg [nai’bärk], Carl, tysk kemist (f.
1877), fil. dr i Berlin 1900, prof. 1919—34 vid
lantbrukshögsk. i Berlin och 1920—37 chef för
Kaiser Wilhelm-inst. för biokemi i
Berlin-Dah-lem. 1938 prof, vid univ. i Jerusalem samt 1941
—48 research prof, vid univ. i New York. N.
hör till vår tids flitigaste förf, inom biokemien,
och hans arbeten över jäsningens kemi äro
mycket uppmärksammade. Han har skrivit en monogr.
över urinets kemi samt utgav Biochemische
Zeit-schrift 1906—36.
Neubrandenburg [nåibra’ndanbork], stad i
Mecklenburg, vid Tollensee, 85 km v. om Stettin;
20,400 inv. (1946). N. gr. 1248. Den blev nästan
totalt förstörd under 2:a världskriget. Ringmuren
(från 1300-talet) är dock bevarad.
Neubreisach [nåibraiAa^], se Neuf-Brisach.
Neuchåtel [nöjatä’l] (fr.), ty. Neuenburg. 1)
Kanton i v. Schweiz mellan Neuchåtelsjön och
franska gränsen; 800 km2, 127,205 inv. (1950).
Av inv. äro 83 °/o reformerta och 14 % katoliker,
87% ha franska, n°/o tyska och 2% italienska
till modersmål. Huvudstad är N.2) N.
uppfyl-les nästan helt av Jurabergens parallella
kalk-stenskedjor med Creux du Van (1,467 m ö. h.)
m. fl. toppar. Längddalarna mellan kedjorna ligga
på rätt stor höjd och ha ett rått klimat. Bördigast
är Val de Ruz. I Val de Travers finnas enorma
asfaltfyndigheter. I mots. till det karga
berglandet står den leende sträckan vid s. ö. foten av
Jura längs sjöns strand, kallad Vignoble
(vinlan-det). Mer än halva befolkningen lever av
industri; viktigast äro ur fabrikation i La
Chaux-de-Fonds och Le Locle samt tillverkningen av
choklad, spritvaror (likör) och vita viner. N. bildade
under noo-talet ett grevskap N., som 1395 tillföll
Konrad av Freiburg, 1457 grevarna av Hochberg
och 1504 hertigarna av Longueville. Redan
dessförinnan hade det trätt i nära förbund med de
schweiziska kantonerna; 1512—29 förvaltades det
av Edsförbundets fogdar. 1530 genomfördes
reformationen. I Westfaliska freden erkändes det
som ett särskilt, till Edsförbundet hörande
furs-tendöme. När ätten Longueville 1707 utdog,
uppträdde ett flertal pretendenter, av vilka Fredrik I
av Preussen avgick med segern; sambandet med
Edsförbundet upphörde dock först, när detta 1798
omdanades till Helvetiska republiken. 1806 avstod
Preussens konung N. till Napoleon, som
förlänade marskalk Berthier därmed. Vid
nyordningen 1814—15 blev åter Preussens konung furste
av N., vilket ånyo ingick i Edsförbundet. Franska
julirevolutionen framkallade republikanska
oroligheter i N. 1831, och febr.-revolutionen ännu
svårare upplopp. Republikanerna intogo Vs
1848 slottet, och en republikansk författning
antogs med ganska knapp majoritet. Emellertid
ville Fredrik Vilhelm IV av Preussen ej avstå
från sina rättigheter, som 1852 erkändes av
stormakterna. Napoleon III lyckades dock
åvägabringa en medling, och 26/s 1857 avsade sig
Preussens konung sina rättigheter över N. En ny,
senare upprepade gånger demokratiserad
författning antogs 1858.
2) Huvudstad i N.i); c:a 25,000 inv. N.
ligger på n. stranden av Neuchåtelsjön vid foten av
Juras s. ö. sluttning, på vars nedre del staden är
terrassformigt byggd. En stor del av husen äro
byggda av ljusgul jurakalksten. Från äldre
medeltiden härstammar den högtbelägna
Stiftskyr-kan, från gotiken det intilliggande slottet, nu säte
för kantonregeringen. Les Hålles uppfördes i
renässans vid 1500-talets slut; stadshuset i barock
är från 1700-talets senare del. I stadens ö. del
nära sjön ligger en 1866 grundad högsk.
Sjöstranden med den rymliga hamnen är kantad av
kajer med vackra promenader; här ligga bl. a.
ett konstmuseum, naturhistoriskt museum och bibi.
N. har vidare en stor handelsskola, fackskola för
urmakare och astronomiskt observatorium. En
bergbana för upp till kammen av Chaumont, som
till en höjd av 1,177 m reser sig ovanför staden
och varifrån man har en utomordentlig utsikt
över Alperna.
Neuchåtelsjön [nö/atä’1-], fr. Lac de
Neuchåtel, ty. Neuenburger See, den största av
randsjöarna längs Jurabergens s. ö. sida, belägen i
en åtm. delvis tektonisk sänka, 432 m ö. h.; 216
km2, 38 km lång, 154 m djup. Genom
kanalise-ringen av avloppet Thièle (Zihl) till Aare 1878
sänktes ytan 2 m, varigenom ett stort antal
pål-byggnader kommo i dagen vid sjöns stränder
(jfr La Tène).
Neue Freie Presse [nåi’a frai’a prä’sa], dagl.
i Wien utkommande demokratisk tidning. Den
uppsattes 1864 och blev Wienradikalismens
förnämsta organ, med betydande litterära och
ekonomiska avdelningar. 1939 sammanslogs N. med
Neues Wiener Journal och Neues Wiener
Ta-geblatt.
Neuenahr [nåianä’r], badort i Rhenlandet,
Tyskland, 20 km s. om Bonn. Natronhaltiga,
radioaktiva källor (35°).
Neuenburg [nåi’anbork], se Neuchåtel.
Neuengamme [nåi’an-], ort i Tyskland, 22
km s. ö. om Hamburgs centrum. Vid N. låg
ett av det nazistiska Tysklands största
koncentrationsläger.
Neue Preussische Zeitung [nåx’a pråi’sija
tsäi’tou], se Kreuzzeitung.
Neue Rundschau, Die [di nåi’a ro’ntjau],
tysk kulturtidskrift, utg. av S. Fischers förlag,
Berlin. Den framgick ur den 1890 grundade
naturalistiska tidskr. Freie Bühne für mödernes
Le-ben och fick 1903 namnet N. Den var Tysklands
ledande kulturtidskr. under en följd av år, organ
för litterär modernism och politisk radikalism.
Efter nationalsocialisternas maktövertagande 1933
anpassades tidskr. efter hand efter den nya re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
