Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neue Rundschau, Die - Neues Wiener Tageblatt - Neue Zeit - Neue Zürcher Zeitung - Neufahrwasser - Neuf-Brisach - Neuhof, Theodor von - Neuilly-sur-Seine - Neukloster - Neukölln - Neuman, Erik - Neumann, Alfred - Neumann, Balthasar - Neumann, Carl Gottfried - Neumann, John von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
gimen. Den upphörde 1944. En forts, med
anknytning till tidskr:s radikala period började 1945
utgivas av Bermann-Fischers förlag, först i
Stockholm, sedan från Amsterdam, och fortsattes sedan
av S. Fischers Verlag, Frankfurt a. M.; den
utkommer med 4 nr årl.
Neues Wiener Tägeblatt [nåi’as vi’nar],
daglig tidning i Wien, grundad 1867, redigerad i
liberal anda, internationellt observerad, bl. a. för
sin kulturavd., efter tyska ockupationen av
Österrike 1938 nazistiskt redigerad. N. upphörde efter
2:a världskriget.
Neue Zeit [näi’a tsai’t], tysk socialdemokratisk
tidskrift, grundad 1883 av K. Kautsky. N. blev
snart marxismens teoretiska huvudorgan inom
tysk socialdemokrati och spelade även
internationellt en ledande roll. Den upphörde 1923.
Neue Zürcher Zeitung [nåi’a tsy’r^ar [-tsäi’-tojj],-] {+tsäi’-
tojj],+} schweizisk tidning, utkommer 3 ggr alla
vardagar i Zürich, grundad 1780. Tidn., som
är Schweiz’ mest inflytelserika, med världsrykte,
är huvudorgan för det ”frisinnat-demokratiska
partiet”. — Litt.: ”150 Jahre N. 1780—1930”
(i93o).
Neufahrwasser [nåifä’rvasar], n. stadsdel i
Danzig.
Neuf-Brisach [nö-briza’k], ty. Neubreisach,
stad och fästning i Elsass, Frankrike, vid Rhen
—Rhönekanalen helt nära Rhen; 1,163 inv.
(1946). Fästningsverken från 1699 utgöra ett av
de vackraste ex. på Vaubans befästningskonst. N.
stormades av tyskarna 10/n 1870 efter 1 mån.
tappert försvar.
Neuhof [nåi’håf ], T h e o d o r, baron von N.,
tysk äventyrare, en tid konung på Korsika (1694
—1756). Han förde ett kringflackande liv och
hade bl. a. uppdrag som diplomatisk spion. Han
lyckades knyta förbindelser med flera av tidens
ledande män, t. ex. Görtz, Alberoni och Law. I
Genua träffade han 1732 korsikaner, missnöjda
med Genuas styrelse på Korsika, och lovade taga
sig an deras sak. Under förespeglingar och feta
löften skaffade han sig i Tunis ett litet förråd av
vapen m. m. och landsteg 12 mars 1736 på
Korsika. Där lyckades han dupera några hövdingar
och kröntes till konung Teodor I. Han vann
smärre framgångar i striden mot Genua och
uppträdde som en suverän furste. Brist på medel
tvang honom dock att redan i nov. s. å. lämna
Korsika. N. återtog sin kringflackande tillvaro;
försök från hans sida att ånyo vinna Korsika
misslyckades. Åren 1749—55 tillbragte han som
gäldstugefånge i England. — Litt.: Biogr. av A.
Le Glay (1907) och V. Pirie (1939).
Neuilly-sur-Seine [nöji’-syr-sä’n], v. förstad
till Paris, på h. Seine-stranden n. om Bois de
Boulogne; 60,172 inv. (1946). N. har hamn,
mekaniska verkstäder, bil-, cykel- och kemisk
industri. Här slöts 27/n 1919 fred mellan Bulgarien
och ententemakterna.
Neukloster [nåiklå^tar], kommun i
Mecklenburg, 15 km s. ö. om Wismar; N. med
område var som en till Wismar ansluten enklav
svensk besittning 1648—1803 och hörde 1654—89
till exdrottning Kristinas underhållsländer.
Neues Wiener Tageblatt—Neumann
790
Neukölln [näikö’ln]( förutv. stad i Tyskland
(se Berlin, sp. 779).
Neuman [nö’j-], Erik Gustaf,
språkforskare (f. 1883 12/i), fil. dr och doc. i svenska
språket i Uppsala 1918, lektor i Skövde 1930, i
Lidingö 1937—48; prof:s titel 1951. N. har i sina
skrifter framför allt behandlat senmedeltida
svensk språkhistoria, litteraturhistoria och
historia. Bland hans arbeten märkas ”Utbredningen
av vokalbalansen a:å i medelsvenskan” (1918)
och ”Karlskrönikans proveniens och
sanningsvärde” (3 bd; i Samlaren, 1927, 1931 och 1934).
N. är red. för skriftserien ”Västergötland.
Bidrag till landskapets kulturhistoria och
naturbeskrivning”.
Neumann [nai’-], Alfred, tysk-judisk
författare (1895—1952), flydde under 2:a
världskriget till U.S.A. N. har främst gjort sig känd för
en lång rad romaner, vanl. med historiska motiv.
Han har bl. a. utg. ”Der Patriot” (1925;
dramatiserad 1927), ”König Haber” (1926); ”Der
Teu-fel” (s. å.; sv. övers. ”Mäster Olivier”, 1928),
”Rebellen” (1929) och ”Guerra” (s. å.), som alla
ha motiv från italienska revolutionen 1848, ”Der
Held” (1930), som är inspirerad av mordet på
W. Rathenau, ”Narrenspiegel” (1932), vars
handling är förlagd till reformationstiden, ”Königin
Christine von Schweden” (1936), ”New Cæsar”
(1934), ”Gaudy empire” (1937) och ”The friends
of the people” (1941), en trilogi från Napoleon
HI:s Frankrike, ”Es waren ihrer sechs” (1944;
sv. övers. ”Mellan dag och natt”, s. å.), som ger
bilder från oppositionen mot Hitler bland
studenter i München 1943, och ”Der Pakt” (1948;
sv. övers, s. å.), en politisk äventyrsskildring från
Nicaragua.
Neumann [nåi’-], Johann Balthasar, tysk
arkitekt (1687—1753), en av Tysklands mest
betydande från barocken. Det förnämsta av N:s
många stora byggnadsverk är slottet i Würzburg
(1720—44) med sitt praktfulla trapphus (se bild
6 å pl. vid Barock). Andra betydande arbeten
av N. äro Schönbornska kapellet vid domen i
Würzburg samt slottet i Bruchsal, vars
rokokointeriör visar, hur nära N. stod ett nytt stilskede.
Neumann [nai’-], Carl Gottfried, tysk
matematiker (1832—1925), prof, i Basel 1863,
därefter i Tübingen och Leipzig. N. ägnade sig
särsk. åt den matematiska fysiken. Här bidrog
han i hög grad att föra fram den s. k.
potentialteorien. Även inom den rena matematiken,
särskilt funktionsteorien, bidrog N. med bestående
resultat. N. grundade 1868 tills, m. Clebsch tidskr.
Mathematische Annalen.
Neumann [nåi’-], John von,
ungersk-amerikansk matematiker (f. 1903), sedan 1933 prof,
vid Institute for Advanced Study, Princeton, N.J.
N :s arbeten omfatta så olikartade områden som
matematisk logik, mängdlära, gruppteori,
funk-tionalanalys, kvantteori och teorien för spel med
ekonomisk användning. Särsk. hans bidrag till
funktionalanalysen ha haft betydande inflytande
på detta fundamentala områdes nyare utveckling.
Under de senaste åren har N. arbetat med teorien
för de stora elektriska räknemaskinerna, och på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
