Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nygaard, Bech - Nygaard, Fredrik - Nygaard, William - Nygaardsvold, Johan - Nygotik - Nygrad - Nygrekiska litteraturen - Nygrekiska språket - Nygren, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Nygaard—Nygren
256
brytare och självmördare, ”Flyv varsomt, engel!”
(1949) och ”— og hvert sogn sine trolde” (1951),
en satir över småstadsmentaliteten.
Nygaard [ny’går], Fredrik Christian,
dansk författare (f. 1897). N. hörde till den
grupp danska diktare, som, påverkade av
expressionismen och Joh. V. Jensen, under åren efter
1 :a världskriget hyllade livet i den moderna
världen, men han har sedan i sin lyrik gett uttryck
åt personliga upplevelser i en lugnare och
innerligare ton. ”Gnister” (1935) är ett urval av N:s
dikter. Som berättare har N. främst odlat den
historiska romanen, ss. ”Kværnen” (1923), som
handlar om konflikter mellan judisk och romersk
kultur, ”Soldaterbrylluppet i Susa” (1924),
”Athens Nar” (1937), ”Ammons Oase” (1938)
och ”Jeg ser en Skov der grönnes” (19471 tills,
m. Gudrun Mejse); ”Jernet synger” (i93i) är
en berättelse på vers, ”Tyrefægter” (1932) har
motiv från Spanien, och ”Solen staar op” (1934)
är en ”diktaturtidsroman”.
Nygaard [ny’går], William Martin, norsk
bokförläggare, kommunalman, politiker (f. 1865),
inköpte 1888 tills, m. Th. Lambrechts H.
Aschehoug & co:s förlags- och
sortimentsbok-handel i Oslo, från 1900 ensam innehavare av den
utbrutna förlagsbokhandeln. N. var under en
mansålder Norges ledande bokförläggare och har
nedlagt ett stort arbete på att åstadkomma en
självständig norsk förläggarverksamhet.
Nygaardsvold [ny’gårsvål], Johan, norsk
politiker (1879—1952), urspr. sågverks- och
tegelbruksarbetare. N. anslöt sig tidigt till
socialdemokratien och var led. av arbetarpartiets
styrelse från 1923. Han invaldes i stortinget 1915,
var stortingspresident 1928 och 1934—35,
lag-tingspresident 1928 och
1929—33, ordf, i
arbetarpartiets stortings-grupp 1932—35- . N.
var j ordbruksminister
i Hornsruds regering
jan.—febr. 1928. Han
blev statsminister 1935
och var till en början
även chef för
arbets-dep. I likhet med kung
Haakon lämnade N.
jämte hela
ministären Norge vid
tyskarnas erövring av
landet 1940. Han
var därefter under hela kriget chef för den
norska regeringen i London (till 25/e 1945)- En
parlamentarisk undersökningskommission
förklarade i sitt utlåtande 1948, att N. som statsminister
före kriget hade varit pacifistisk och underlåtit
att samordna utrikes- och försvarspolitiken.
Däremot lovordades N:s insats under regeringens
verksamhet i London. N. åtnjöt sedan 1945
heder spension av staten.
Nygotik, en stilriktning inom företrädesvis
byggnads-, möbel- och smideskonst under
1800-talets förra hälft och mitt, som hämtat sina
förebilder från medeltidsgotiken. Den europeiska
n. var, liksom århundradets nyrenässans,
nybarock o. a. återuppväckta historiska
stilar, ett uttryck för tidens sökande efter nationella
konstformer. N., som i England utgick från
stilarkitekturen under 1700-talets senare hälft samt
i Tyskland fick ett kraftigt stöd i romantiskt
betonade teoretiska skrifter, främst Goethes ”Von
deutscher Baukunst” (1773), blev i Sverige Oskar
I:s tidsstil (”Oskar I:s gotik”) och fortlevde där
ännu på 1890-talet i Helgo Zettervalls
kyrkorestaureringar, vilka närmast omsätta fransmannen
Viollet-le-Ducs idéer. I Amerika har n. blivil
en speciell kyrkostil, som alltjämt upprepas
jämsides med andra stilarter. — Litt.: K. Clark, ”The
gothic revival” (2:a uppl. 1950).
Nygrad, se Grad 2).
Nygrekiska litteraturen, se Grekland, sp
286 ff.
Nygrekiska språket omfattar de olika
språkvarianter, i vilka grekiskan uppträder sedan omkr
1600. På grundval av den gamla attiska dialekten
uppstod genom inblandning av joniska m. fl.,
även icke-grekiska, element omkr. 300 f. Kr. ett
för hela Grekland gällande allmänspråk, koinè’.
För detta nya tal- och skriftspråk måste
småningom alla de forngrekiska dialekterna vika
(utom Lakoniens, vilken under namn av
tzako-niskan ännu fortlever vid Parnonberget). På det
talade koine gå sålunda medel- (1000—1500-talen)
och nygrekiskans alla folkdialekter tillbaka, vilka
dock avsevärt uppblandats genom latinska,
romanska, turkiska m. fl. lån. Vid sidan av dessa
har emellertid det klassiska språket levt kvar i
de bildades medvetande intill våra dagar.
Förberett av den dock på folklig grund fotande A
K o r a e s och av den konservativt puristiske K.
Oikon omos (1780—1857), framstod så våra
dagars antikiserande grekiska litteraturspråk, nu
vanl. benämnt kathareuusa [uttal ka[)arä’vosa],
”det rena”. På grundval av den förnämsta bland
de moderna dialekterna, den atenska, har
framstått ett slags normalfolkspråk, kallat demotike
[uttal Öimåtiki’], ”det folkliga”, som (med små
nyanser) håller på att bli gemensamt talspråk för
hela Grekland; diktare som G. Drosines, K.
Pa-lamas samt upptecknare av folksånger och -sagor
ha upphöjt det till ett andra litteraturspråk.
Skiljaktigheterna, särskilt inom ordförrådet, äro för
djupgående för att tvåspråkighetens
(”diglossi-ens”) svåra, alltjämt starkt opinionsdelande
problem skall kunna lösas på kompromissens väg:
för så alldagliga begrepp som ”vatten”, ”vin”,
”hus” skrives ännu, liksom för 2,500 år sedan,
hydor, oinos, oikia (uttalet är moderniserat till
i’Öår, i’nås, iki’a), men i tal användas i stället de
oklassiska nero’, krasi’, spi’ti. — N. talas nu av
omkr. 7 mill. pers.: i hela Grekland, på Cypern
och Tolvöarna samt i enskilda språköar i Italien.
Litt.: G. N. Hatzidakis, ”Einleitung in die
neu-griechische Grammatik” (1892); A. Thumb,
”Handbuch der neugriechischen Volkssprache”
(2:a uppl. 1910); H. Pernot, ”Grammaire du
grec möderne (langue parlée)” (5:e uppl. 1930).
Nygren, Anders Theodor Samuel, teolog (f.
1890 15/ii), teol. kand, i Lund 1912, v. pastor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
