- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
257-258

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nygren, Anders - Nygren, Ernst - Nygren, Hildur - Nygren, Oscar - Nygren-Kloster, Karl - Nygård (Kalmar län) - Nygård (Älvsborgs län)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

257

Nygren—Nygård

258

ölmevalla (Göteborgs stift) 1912—20, teol. lic.
1921, doc. i religionsfilosofi vid Lunds univ. s. å.
(gradualavh. ”Religiöst apriori”, s. å.), teol. dr
1923, prof, i systematisk teologi med
undervis-ningsskyldighet i teologisk etik 1924, biskop i
Lund 1949. I religionsfilosofien följer N. den
kriticistiska linje, som han analyserat fram hos
Kant och Schleiermacher. Giltighetsfrågan blir
religionsfilosofiens enda problem. Inom etiken
hänvisar N. frågan, vilket etiskt ideal man
bör hylla, från vetenskapens till det individuella
ställningstagandets forum och vill bilägga
striden mellan filosofisk och kristen etik genom en
gränsreglering dem emellan. Genom att särsk.
inrikta sin analys på den kristna kärlekstankens
innebörd har N.
vunnit en central synpunkt
på kristendomens
egenart. Evangeliet är
budskapet om Guds
kärlek (grek. aga’pe),
som spontant söker
människan för att
frälsa henne utan att
motiveras av någon
hennes värdighet. Mot
denna kristna
åskådning kämpar enl. N:s
framställning en
annan, från platonismen
härstammande, där

människans kärlek (grek. e’ros) står i centrum
som begäret efter enhet med Gud el. det
gudomliga. Vid sidan av sitt omfattande teologiska
förf.-skap, som förskaffat honom platsen som en av
världens ledande teologer i samtiden, har N.
därjämte gjort betydande insatser i det praktiska
kyr-koarbetet såväl inom som utom svenska kyrkan.
Han var redan före biskopsutnämningen led. av
kyrkomötet 1934, 1936, 1938 och 1941. Inom det
ekumeniska arbetet har N. blivit en av
förgrundsgestalterna. Vid bildandet av Lutherska
världsförbundet i Lund 1947 valdes han till
förbundets president, vid världskyrkokonferensen i
Amsterdam 1948 spelade han likaledes en
framträdande roll och insattes bl. a. i
centralkommittén för det nybildade Kyrkornas världsråd. —
Bland N:s skrifter märkas ”Det bestående i
kristendomen” (1922), ”Filosofisk och kristen etik”
(1923, 2:a uppl. 1932), ”Etiska grundfrågor”
(1926), ”Den kristna kärlekstanken” (2 bd, 1930
—36, 2:a uppl. 1938—47, 3:e uppl., del 1, 1947),
”Den tyska kyrkostriden” (1934, 2:a utökade
uppl. 1935), ”Filosofi och motivforskning” (1940)
och ”Pauli brev till romarna” (1944). Till N:s
60-årsdag 1950 utkommo festskrifterna
”Teologiska uppsatser tillägnade A. N.” och ”World
Lutheranism. A tribute to A. N.”.

Nygren, Ernst Ludvig, historiker, arkivman
(f. 1889 14/e), fil. lic. i Uppsala 1919, 2:e
arkivarie i Riksarkivet 1921, 1 :e arkivarie 1928,
landsarkivarie i Vadstena 1933—37, sedan sistn.
år anställd hos Vitterhetsakad. som red. av
svenska medeltidsurkunder; arkivråds namn 1947 och
fil. hedersdr vid Stockholms högsk. s. å. I
egen-NF XVI —9

skap av red. av svenska medeltidsurkunder har
N. organiserat det omfattande och
grundläggande arbete, som måste föregå utgivandet av ett
modernt svenskt medeltida urkundsverk på bred
front, samt påbörjat publiceringen. Bland N:s
skrifter kunna nämnas ”Nydalabreven” (1943),
”Registra ecclesiae Lincopensis” (2 bd, 1941
—44).

Nygren, Hildur Kristina, pedagog och
politiker (f. 1896 22/s). Efter folkskollärarexamen
1918 har N. tjänstgjort i hemstaden Gävle, från
1940 som överlärare. N. blev 1947 e. o. och är
sedan 1951 ord. undervisningsråd; mars—okt.
1951 var hon statsråd och chef för
Ecklesiastik-dep. Politiskt aktiv inom socialdemokratiska
partiet, tillhörde N. 1939—47 stadsfullmäktige i
Gävle och 1941—52 A. K. N. var 1944 ordf, i
1 :a tillfälliga utskottet och blev 1945 led. av
Konstitutionsutskottet, var led. av 1935 års
be-folkningskommissions socialpedagogiska
delegation, 1945 års seminariesakkunniga och 1946 års
skolkommissions expertråd samt 1948—mars
1951 led. av Ungdomsfängelsenämnden. Hon var
ordf, i Sveriges folkskollärarinneförb. 1942—47.
N. har varit medl. av red. för ”Folkskolans
läsebok” (för klass 7; n:e uppl. 1941) samt utg.
”Arbetsuppgifter i geografi” (2 bd, 1932).

Nygren, Oscar Eugène, militär (f. 1872
26/9), underlöjtnant vid Hälsinge reg. 1892,
löjtnant vid Generalstaben 1902, överste 1919,
sekundchef för Svea livgarde 1923, chef för 7:e
infanteribrigaden 1926, kommendant i Bodens
fästning 1928, generalmajor 1929,
militärbefälhavare för övre Norrlands trupper 1930, chef
för Generalstaben 1933. Generallöjtnant 1936, blev
N. s. å. förste innehavare av den genom 1936
års försvar sordning tillkomna befattning som chef
för armén, general 1937, avsked s. å. N. var
chef för Krigshögsk. 1917—19 och för
Lantför-svarets kommandoexp. 1919—23. Han har
företagit ett flertal militära studieresor 1918—23,
varit militärsakkunnig för svenska kommissionen
vid N. F:s rådssammanträde i Genève 1922 samt
svensk led. för armén i N. F:s permanenta
rådgivande militärkommission. N. är militär led. av
Högsta domstolen sedan 1934.

Nygren-Kloster, Karl August, röstpedagog
(f. 1876 27/7). Efter organist-, kyrkosångar- och
musiklärarexamen har N. ägnat sig åt
röstlärar-verksamhet, bl. a. vid Dramatiska teaterns
elevskola 1916—26. Han grundade 1914 invid Alvesta
i Småland Klosters röstskola och 1934 Klosters
folkliga högsk. för sång, vilka han förestod till
1942. N. har komponerat visor och romanser
samt utg. ”Klosters häften” (3 bd, 1932—44).

Nygård, egendom i Gamleby sn, Kalmar län,
vid innersta delen av Gamlebyviken; 641 har,
därav 128 åker. Ägdes på 1420-talet av A. Styke
och har senare ägts inom bl. a. ätterna Tott,
Bielke, Gyllenstierna, Soop, Sparre.

Nygård, gods (med kalkbruk) i V. Tunhems
sn, Älvsborgs län, vid foten av Hunneberg; 350
har, därav 250 åker. Tillhörde på 1500-talet
For-stenasläkten, senare bl. a. släkterna Ulfsparre,
Svinhufvud och Bagge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free