Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ost - Ostade, 1. Adriaen van - Ostade, 2. Isack van - Osasiatiska kompaniet, Svenska - Osteit (ostitis) - Ostende - Ostenfeld, Carl - Ostensibel - Ostentation - Osteoglossidae - Osteoid - Osteokondrit - Osteolepis - Osteologi - Osteom - Osteomalaci - Osteomyelit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
Ostade—Osteomyelit
640
ostmassan undergår under lagringen, benämnas
o:s mognad. Mognadsprocessen går snabbare
vid högre temp., förlöper långsamt under io° för
att nedemot fryspunkten helt avstanna. — Se bild
å sp. 22 vid Frankrike och sp. 774 vid Mejeri.
Ostäde [ås-]. 1) A dr i aen van O.,
holländsk målare (1610—85), bror till 0.2). Han
lär en kort tid ha varit elev hos Frans Hals,
som dock icke på honom utövade så stort
direkt inflytande som A. Brouwer och
Rem-brandt. O:s färgskala under perioden till omkr.
1640, då han målade supande, dansande och
grälande bönder, är kyligt grå, ibland t. o. m.
stötande i blått. Under sin andra period
skildrade han på ett fridfullare sätt böndernas
nöjesliv. Hans målningar från denna tid — hans bästa
— äro utförda med bredare pensel än förut och
hållna i en brunare, varmare ton, över vilken
ett Rembrandtskt ljusdunkel breder sitt
skimmer. Någon gång målar O. genreporträtt el.
enstaka gestalter i halvfigur. En bild av
”Konstnären i sin ateljé” (Dresden och Amsterdam)
är från 1663. O. är representerad i Europas
förnämsta samlingar. I Nationalmuseum, Stockholm,
finnas av O. 6 målningar. O. har också
efterlämnat ypperliga färglagda teckningar. Hans
raderingar utmärka sig för mjuk linj ef öring och
livligt ljusdunkel. — Se bild 4 å pl. vid Holländsk
konst. — Litt.: A. Rosenberg, ”A und I. van O.”
(1900).
2) Is ack van O., den föreg:s bror, målare
(1621—49), lärjunge till O.i), vars inflytande
man också ser, särsk. under hans ungdomsår;
senare blir O. även påverkad av Wouwerman. Ett
särskilt område har O. i vinterlandskapet, vari
han upptar de äldre holländarnas riktning. I
fin karakteristik och spelande ljusdunkel stå hans
bilder stundom över broderns. En av O:s tidigast
signerade tavlor, ”Gosse med fjäder i mössan”
(1641), finnes i Nationalmuseum, Stockholm.
Ostasiatiska kompaniet, Svenska, se
Svenska ostasiatiska kompaniet.
Osteit (o s t i t i s), beninflammation.
Inflammationer i ben utgå från benhinnan (periostet)
el. från benmärgen och benämnas resp, p e r i
o-stit(is), benhinneinf lammation, och
osteo-m y e 1 i t (i s), benröta. Se vidare Osteomyelit.
Oste’nde [ås-, fr. utt. åstä’d], flarn.
Oosten-de, stad i prov. Västflandern i Belgien, ung.
mitt på kusten; c:a 51,000 inv. O. var fram
till mitten på 1800-talet starkt befäst. Det är
Belgiens främsta kusthamn och har sedan mitten
av 1800-talet stor betydelse som överfartsort
till England. Hamnen, som är ändpunkt för
Bryggekanalen, ligger i en bräsch i
stranddynerna; inloppet hotas ständigt av
igensand-ning. O. har ett mondänt och mycket besökt
havsbad; badstranden ligger utanför den 8 m
höga och 13 km långa vall, som till skydd mot
havet löper ned till Westende. Bland
byggnaderna märkas den stora kursalen och ett kungl.
sommarresidens. O:s storsjöfiske är det
förnämsta i Belgien, vartill kommer ostron- och
hummerodling; skeppsbyggeri, tillv. av spetsar och
to-baksvaror. Flygstation, kapplöpnings- och
golf
banor, musikhögsk., navigations- och fiskeriskola.
Efter Marneslaget 1914 lyckades tyskarna
framtränga till Yser och därunder besätta O., som
kom att spela en viktig roll bl. a. som strategiskt
flankskydd för den tyska västhären. O.
inrättades till ubåtsbas. Trots åtskilliga försök från
engelsk sida att ta i besittning el. förstöra
hamnen kom den först 17/io 1918 i ententens
händer.
Ostenfeld [å’s-], Carl Emil Hansen, dansk
botanist (1873—1931), inspektör vid univ:s
botaniska museum i Köpenhamn 1900, prof, vid
lant-brukshögskolan där 1918 och vid univ. 1923. Han
var en synnerligen verksam och framgångsrik
flo-ristisk och systematisk forskare samt skrev bl. a.
om Danmarks, de arktiska ländernas och
Väst-australiens flora och om plankton. O. har vidare
utg. ”Planteverdenen i menneskets tjeneste”
(1906; tills, m. A. Mentz), ”Marine plankton from
the East-Greeland sea”, I—IV (1910—11; IV
tills, m. O. Paulsen), ”De danske farvandes
plankton i aarene 1898—1901” (1916) och ”The flora
of Greenland and its origin” (1926).
Ostensibel (av lat. oste’ndere, visa), avsedd att
framvisas; särskilt om ett diplomatiskt aktstycke,
vari angives det egna landets ståndpunkt i en
politisk fråga.
Ostentatiön, skrytsamt framhållande av något,
skryt, flärd, prål. — Ostentativ,
iögonenfallande; avsiktligt framhållen.
Osteoglo’ssidae, bentungade fiskar, fam. bland
benfiskarna, omfattar storvuxna sötvattensfiskar
i Australien, Sydamerika, Sydasien och Afrika.
Dit hör arapaima (se d. o.).
Osteoid, nybildad, ej förkalkad benvävnad.
Osteokondrit (av grek. oste’on, ben, och k o
n-d r i t, broskinflammation), inflammation i
gränszonen mellan antingen rörbenens diafys och
epi-fys el. revbenens brosk och ben, förekommer vid
medfödd syfilis.
Osteo’lepis, zool., se Crossopterygii.
Osteologi, benlära, vetenskapen om
skelettsystemets byggnad.
Osteom [-ä’m], med., av benväv bestående
svulst. O. utgå vanl. från skelettet men kunna
även finnas t. ex. i lungorna.
Osteomalaci (av grek. oste’on, ben, och
mala-ki’a, mjukhet), benuppmjukning,
bensjukdom, tillhörande samma grupp som engelska
sjukan, men här drabbande det färdigutvecklade
skelettet, särsk. bröstkorg, kotpelare och bäcken.
O. består i en stark urkalkning av benen, vilka
därför deformeras. Symtomen äro dels smärtor,
som äro mest framträdande på vårvintern och på
nätterna, dels deformeringar av belastade
benpartier. Den viktigaste orsaken till o. är en rubbning
i mineralomsättningen.
Osteomyelit, på bakterieinverkan beroende
inflammation i benmärgen, benröta. Osteit kallas
en särskild form av o. med den inflammatoriska
processen lokaliserad till benmärgen i den
spon-giösa och kompakta benvävens kärlkanaler
(Ha-verska kanalerna), varvid förändringarna i den
egentliga bensubstansen äro en sekundär följd av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
