Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Osteomyelit - Osteoplastik - Osteoporos - Osteosarkom - Osteoskleros - Osteotomi - Osteria - Osterman, släkt - Osterman, 1. Andrej Ivanovitj - Osterman, 2. Ivan Andrejevitj - Osterman, 3. Oscar - Osterman, 4. Hans - Osterman, Hans, ab. - Ostertagska metoden - Ostflugan - Ostfriesland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641 Osteoplastik—Ostfriesland 642
inflammationen i kärlkanalernas benmärg. O.
angriper vanl. åldrarna 13—17 år. Behandlingen
är kirurgisk.
Osteoplastik, operativt ingrepp för att
ersätta en bendefekt el. för att åstadkomma
bättre mekaniska förhållanden vid vissa
deformi-teter och funktionsrubbningar i ben och
ledgångar. O. (bentransplantation) kan ske
med benmaterial från samma skelettdel, som
ingreppet gäller, el. hämtas från helt andra
skelettdelar.
Osteoporos [-å’s] (av grek. oste’on, ben, och
po’ros, por m. m.), benskörhet, beroende på
kalkfattigdom i benen. Orsakerna till o. äro
endast of ullst. kända. Hos äldre människor
förekommer normalt en viss grad av o. —
Osteoge-nesis imperfecta är en särskild form av
benskörhet med bristande bildning av bensubstans, så att
benen bli långa, smala, porösa och lätt brytas.
Till sjukdomsbilden hör också en karakteristisk
färg på ögonvitorna.
Osteosarkom [-å’m] (av grek. oste’on, ben,
och sarx, gen. sarko’s, kött), med., från
benvävnad utgånget sarkom.
Osteoskleros [-å’s] (av grek. oste’on, ben, och
sklero’s, torr, hård). Även i den fullt
färdigbildade hårda benvävnaden försiggå under livet
ständigt bennedbrytning och bennybildning, såväl
på benets yta som inuti det kompakta benet (från
de haverska kanalerna) samt i märghålan.
Kommer bennybildningen av någon orsak att överväga,
blir benvävnaden därigenom tätare, de haverska
kanalerna tillstoppas, och märghålan kan
försvinna genom utfyllning med benväv. En sådan
process kallas o., benförtätning, och kan
inträda vid vissa sjukdomar.
Osteotomi, operativ delning av skelettbenen,
som avser korrektion av deformiteter i ben och
ledgångar. O. kan utföras med mejsel, såg el.
elektriskt drivna instrument och som enkel delning
av ett ben el. som k i 1 f o r m i g o. med
borttagande av en benkil för att åstadkomma bättre
form av den korrigerade skelettdelen.
Osteri’a [ås-], it., värdshus, krog.
Österman, urspr. tysk borgarsläkt från
West-falen, av vilken en gren sedan 1600-talet är
bosatt i Sverige. Till en rysk gren hörde O. 1)
och 2).
1) Andrej Ivanovitj O., greve, rysk
statsman (1686—1747). Han föddes i Westfalen
och gick 1704 i rysk tjänst. O. kom snart i
gunst hos Peter I och anlitades bl. a. vid
fredsunderhandlingarna vid Prut 1711, på Åland 1717
—18 och i Nystad 1721. Han blev 1725
vice-kansler och 1730 greve. O. skötte under
kejsarinnan Anna och regentinnan Anna skickligt
utri-kesstyrelsen. Han fortsatte Peter I:s reformverk
men hatades som utlänning av det nationella
partiet, störtades vid Elisabets tronbestigning,
dömdes till döden men benådades till livet och
förvisades till Sibirien.
2) Ivan Andrejevitj O., den föreg:s
son, greve, politiker (1725—1811). Han blev
1760 rysk minister i Stockholm. O. stärkte det
ryska beskyddarskapet av mösspartiet och den
fri-NF XVI — 21
hetstida författningen. Katarina II :s Ryssland,
genom honom ett årtionde en av de främsta
maktfaktorerna i svensk inrikespolitik, drev
riksdags-korruptionen till dess kulmen. O. kunde dock ej
hindra det alltmer undergrävda frihetstida
statslivet och därmed den ryska hegemonien från
undergång. Återkallad 1774, stod han sedermera
som vicekansler och rikskansler i spetsen för den
ryska utrikesledningen under Katarina II och
Paul I.
3) Oscar Fredrik O., militär (f. 1874 %)>
underlöjtnant vid Jämtlands fältjägarreg. 1894
och vid Norrlands art.-reg. 1895, fälttygmästare
och major 1915, överste 1922, chef för Bodens
art.-reg. 1926 och för Göta art.-reg. 1930,
brigadchef vid N. arméfördelningen 1931, generalmajor
1933, generalfälttygmästare 1934—39, tillika
inspektör för art. 1934—37 och chef för
fälttyg-kåren 1937—39, generallöjtnant vid sitt avsked
sistn. år. O. var 1932—36 ordf, i Svenska
offi-cersförbundet.
4) Carl Hans O., affärsman (1883—1941), se
Österman, Hans, ab.
Österman, Hans, ab., Stockholm, bilfirma,
etabl. 1908, bolagsform 1915. Företaget säljer
person- och lastbilar, ringutrustning och
reservdelar och driver dessutom reparationsverkstäder.
Aktiekapital 1,5 mkr; antalet anställda c:a 430.
Flera dotterbolag finnas; bland dem märkas
särsk. Östermans aero ab., ab. Stockholms
centralgarage och ab. Begagnade bilar. — Företagets
grundare och chef, Carl Hans Österman
(1883—1941), var en känd motoridrottsman och
aktiv medl. av KAK.
Ostertagska metoden [ä’startäk-], en av den
tyske veterinären, prof. R. v. Ostertag (1864—
1940), införd metod för diagnosticerande av
tuberkulos hos nötkreatur. Metoden grundar sig på
klinisk undersökning av samtliga djur över 1 år
inom en besättning, varvid individer med öppen
tuberkulos omedelbart utgallras el. isoleras och
misstänkt sjuka djur med bestämda
tidsintervaller underkastas bakteriologisk undersökning.
Ostflugan, Pio’phila cäsei, en inemot V2 cm
lång, svart fluga, vars larver, ”ostmask”, leva i
ost o. a. feta animaliska ämnen. Äggen kläckas
om sommaren. Larvstadiet räcker en el. ett par
veckor och puppstadiet ung. lika länge.
Ostfriesland [å’stfri’slant], en under senare
delen av medeltiden småningom uppkommen statlig
enhet i det av friser bebodda området. En
sammanslutning av flera smärre områden fick 1430
herrar av huset C i r k s e n a som ledare; från
1454 buro dessa titel av grevar, och O.
betraktades som riksgrevskap. I mitten av 1400-talet
förvärvade O. från Hamburg den viktiga
handelsstaden Emden, som under den följ, tiden fick
allt större betydelse, bl. a. för handeln på
England. Greve Edzard I (d. 1529) införde
reformationen i O.; hans sonson Edzard II var
g. m. Gustav Vasas dotter Katarina, ett giftermål,
som för Sveriges vidkommande dikterats av
handelspolitiska hänsyn. 1654 blev O. furstendöme;
1744—1807 tillhörde det efter ätten Cirksenas
utslocknande Preussen, därefter under den napo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
