Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palestina, Israels land - Historia - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Palestina
742
teknik och sociala reformsträvanden, skulle
svårligen ha kunnat uppstå och bestå utan
mandatmaktens skydd. Ett judiskt nationalråd, Vaad
Leumi, upprättades, och ett livligt politiskt
partiväsen tog efter hand form. Städer och
jordbruks-kolonier valde kommunala församlingar.
Socialdemokraterna och en stark facklig
landsorganisation, Histadrut Haovedim, satte i hög grad sin
prägel på det nya samhället. Det hebreiska
språket återupplivades, och kulturella inst. tillkommo
hastigt. — 1929 började en orosperiod, som efter
hand hopade oerhörda problem i P. Striden om
Klagomuren i Jerusalem förorsakade ny
spänning, och arabernas misstro mot judarna ökades,
då s. å. Jewish Agency för att få större
ekonomiska resurser till kolonisationsverket ombildades
till ett organ, i vilket även världens
icke-sionis-tiska judar representerades. Svåra oroligheter
upp-stodo, varvid massakrer förövades mot judar i
Hebron och Safed. Efter det nazismen hade segrat
i Tyskland 1933 och inlett antisemitiska
förföljelser, bröt en ny stark invandringsvåg in i P.
och kulminerade 1935. 1936 gingo araberna till
aktion mot både judar och engelsmän. En arabisk
generalstrejk avbröts först efter 6 mån., sedan
stora truppförstärkningar anlänt till P. Engelska
projekt om en uppdelning av P. i en arabisk och
en judisk stat framlades men väckte häftigt
motstånd. 1938 inledde muftins anhängare ett
guerilla-krig, vilket riktades mot mandatregeringen,
judarna och moderata araber i lika grad. Britterna
tillgrepo då kraftåtgärder: arabiska
överkommittén upplöstes, och flera arabledare deporterades.
Muftin avsattes men undkom till Syrien.
Brittiska regeringen lät delningsplanerna falla och
tillkännagav efter en misslyckad
rundabordskonferens i London febr.—mars 1939 en ny politik
i fråga om P. En vitbok utfärdades, enl.
vilken mandatet efter 10 år skulle upphävas och
P. bli en självständig stat i förbund med
Storbritannien. Den judiska befolkningen skulle
genom invandring få växa till högst V3 av hela
landets. Förbittrade tillgrepo judarna i sin tur
terror och började organisera sina tidigare
upprättade skyddskårer som en hemlig armé. Sedan
2:a världskriget utbrutit, inträdde borgfred i P.
C:a 300,000 judar hade invandrat under
mellankrigstiden, och hela det judiska inv.-antalet hade
ökats till nära V2 mill. (drygt 30 °/o av hela
befolkningen, vars arabiska element även hade
starkt tillvuxit tack vare förbättrade
levnadsförhållanden). — Under kriget utgjorde P. en
brittisk strategisk bas, av betydelse särsk. i
samband med tyskarnas hot mot Egypten under
ökenkriget. Omkr. 20,000 judar tjänstgjorde i den
palestinska armén, men först 1944 medgavs
upprättandet av en självständig judisk brigad. Det
pro-sionistiska brittiska arbetarpartiets valseger
1945 väckte hos judarna livliga förhoppningar
om att England skulle öppna P. på vid gavel
för återstoden av Europas lidande judar. Men
Attlees regering fäste större vikt vid att i
samverkan med arabstaterna upprätta en barriär i
Främre Orienten mot rysk expansion. Brittiska
regeringen ställde sig alltjämt avvisande, vidtog
åtgärder för att avväpna de judiska och arabiska
militära kampgrupperna i P. och lät
Medelhavs-flottan hejda ett stort antal fartyg med judiska
flyktingar, av vilka flera tusen internerades på
Cypern. Den judiska motståndsrörelsen i P. blev
alltmer aktiv och tillgrep även terror mot
mandatmyndigheterna. 1946 sprängde medl. av
Stern-ligan det brittiska militärhögkvarteret i King
David Hotel i Jerusalem, varvid 91 personer
dödades. Det arabisk-judiska guerillakriget
flammade upp. I London började man misströsta om
att kunna hålla P., och 1947 framlades en
brittisk delningsplan. Sedan denna förkastats av
både judar och araber, vände sig Storbritannien
till FN, som tillsatte en kommission under
justi-tierådet E. Sandström. Kommissionens
majori-tetsutlåtande, avgivet i aug. s. å., innebar, att
P. borde delas i en judisk och en arabisk stat,
dock i ekonomisk union. Judarnas stat skulle
bestå av ö. Galiléen, kustlandet från Haifa till
en punkt strax s. om Jaffa samt Negeb.
Jerusalem skulle internationaliseras. Under en
övergångsperiod på 2 år skulle britterna fortsätta att
förvalta P. och tillåta 150,000 judar att invandra.
I sept. s. å. förklarade sig Storbritannien redo
att nedlägga mandatet. Sandströmkommissionens
förslag antogs av FN:s generalförsamling i nov.
s. å. Detta skedde med judarnas gillande, men
arabstaterna voro avvisande och intogo en
hotfull hållning. Medan britterna förberedde
utrymningen av P., skärptes småkriget i landet, dit
arabiska friskaror från grannstaterna inträngde.
Arabiska förbundets medl. rustade sina reguljära
arméer för krig. Några timmar innan det
brittiska mandatet utgick, 14/s 1948, utropades i
Tel-Aviv staten Israel av det judiska
national-rådet. Om den senare utvecklingen se Israel, sp.
204 ff.
Näringsliv. Sedan gammalt har jordbruk
varit huvudnäring i P.; jordbrukare och nomader
ha sida vid sida livnärt sig av jorden, men det
är svårt att förstå, att uttrycket ”landet, som
flyter av mjölk och honung” någonsin kunnat
gälla detta torra land, som helt är beroende av
nederbörden och icke som Mesopotamien och
Egypten haft någon stor flod med tillflöde från
regnrika trakter. Under det brittiska väldet var
jordbruket, som företrädesvis idkades av
araberna, ännu den viktigaste näringen. På gr. av
den följande kraftiga judiska immigrationen och
striden mellan Israel och de arabiska
grannländerna, vilken fick till resultat, att V2 mill.
araber utvandrade från P., led emellertid jordbruket
svåra skador och har, trots stora ansträngningar
från judarnas sida, ännu långt ifrån uppnått
tidigare nivå. För att främja jordbruket arbetar
man med stora projekt för konstbevattning, vilka
bl. a. gå ut på att leda vattnet från övre Jordan
tvärs över höglandet till åkerbruksområdena på
dettas västsida. Normalt medge
klimatförhållandena endast en vinterskörd, medan alla
sommarskördar kräva konstbevattning. Viktiga
kulturväxter äro korn, vete, baljväxter (ärt- och
linsväxter), vidare majs, oljeväxter, hirs och
vattenmeloner. Grönsaksodling på konstbevattnad jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
