Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmgren, Joh., ab. - Palmgrenska samskolan - Palmitinsyra - Palmkål - Palmkärnkakor, Palmkärnmjöl, Palmkärnolja - Palmlilja - Palmnicken - Palmolive Co. - Palmolja - Palmpapper - Palmqvist, Sven - Palmskiöld, 1. Erik Larsson (Runell) - Palmskiöld, 2. Elias - Palmskiöldska samlingen - Palmsocker, jagarasocker - Palmstedt, 1. Erik - Palmstedt, 2. Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
arbeten av läder, läderpackningar och -bälgar
m. m. för industriellt bruk. Firman etablerade
1942 dotterbolaget Ullersäter lädervaru-ab. och
äger sedan 1943 en filialaffär i Hälsingborg. —
Litt.: M. Palmgren m. fl., ”Intet är som läder”
(minnesskrift, 1944).
Palmgrenska samskolan i Stockholm, enskild
läroanstalt, gr. 1876 av K. E. Palmgren (se d. o.),
1877 förändrad till samskola, den första i
Sverige, senare utvidgad med avdelningar för
läs-ämnen till fullständigt högre läroverk med
realskola och gymnasium. Skolan, som sedan 1883
åtnjutit statsunderstöd, fick 1888
studentexamens-och 1908 realskolexamensrätt. P. övertogs 1916 av
ett ab. och 1925 av den s. k. Fredrikastiftelsen,
representerande de frikyrkliga samfunden. —
Litt: H. Lindegren, ”P. 1876—1901” (1901);
G. Ander, ”Karl Edvard Palmgren och hans
skola” (i ”Redogörelse för P. under läsåret
1945—46”).
Palmitinsyra, C15H31. CO2H, organisk syra,
som, bunden vid glycerol, förekommer i nästan
alla djur- och växtfetter, framför allt i de fasta.
Rik härpå är den ur frukterna från oljepalmen
vunna palmoljan. Valfett och bivax äro rika på
p. Den bildar en vit massa, som smälter vid 62°.
Dess salter kallas palmi ta t; natriumsaltet
ingår i tvål.
Palmkål, bot., se Kålpalm och Kokospalm.
Palmkämkakor, Palmkärnmjöl,
Palmkärn-olja, se Oljepalm.
Palmlilja, bot., se Yucca.
Palmni’cken, badort i Ostpreussen, på
västkusten av Samland; c:a 3,000 inv. Stort dagbrott
för bärnsten.
Palmolive Co. [pä’måliv ka’mpani], se
Colgate Palmolive-Peet Co.
Palmolja, bot., se Oljepalm.
Palmpapper, ett naturpapper, som i äldre tider
och särsk. i Indien blev använt att skriva på.
Palmens utskurna bladdelar blevo torkade el.
kokade i mjölk el. vatten, varefter de utvalsades
och samtidigt torkades.
Palmqvist, Sven, glaskonstnär (f. 1906 4/b),
verksam vid ab. Orrefors glasbruk sedan 1936.
P. är en personligt arbetande konstnär, som
framträtt med hyttarbetat glas, ofta oregelbundet
formade skålar med månskensskimrande och
irise-rande effekter. Han arbetar också i en
mosaik-liknande teknik, kallad Ravenna. Bland hans större
arbeten märkas armatur för belysning samt
fönster för Linköpings krematorium.
Palmskiöld. 1) Erik Larsson P. (före
adlandet Rune 11), arkivman (1608—86), blev
kanslist i Riksarkivet 1631, aktuarie 1642, sekr.
och därmed föreståndare för Riksarkivet 1651
—86, under vilken tid saml. f. f. g. systematiskt
genomgingos och förtecknades, sedan de på
1640-talet fått nya och rymliga lokaler i ö. delen av
Stockholms slott. För sina förtjänster härvid blev
P. 1681 adlad. — Litt.: S. Bergh, ”Svenska
riksarkivet 1618—1837” (1916).
2) Elias P., den föreg:s son, arkivman (1667
—1719), blev kanslist i Riksarkivet 1685, aktuarie
där 1693, i K. m:ts kansli 1697, arkivsekr. 1702.
Palmgrenska samskolan—Palmstedt
762
P. bistod alltifrån sin tidigaste ungdom fadern
med ordningsarbetena i Riksarkivet och
fullföljde hans verk. Vid sidan av sitt arkivarbete
hop-bragte han den utomordentliga saml. avskrifter
m. m., som är känd under namnet Palmskiöldska
samlingen.
Palmskiöldska samlingen, en 1724 till Uppsala
univ. inköpt handskriftsamling, hopbragt av Elias
Palmskiöld och huvusdakl. utgörande avskrifter
av handlingar i Riksarkivet av historiskt,
biografiskt och topografiskt innehåll, så mycket
värdefullare som många av förlagorna gingo förlorade
vid Stockholms slotts brand 1697. Saml., som
beräknas omfatta c:a 130,000 kvartsidor, förutom
en betydande mängd sällsynta tryck, ordnades på
1750- och 1760-talen av C. Fr. Georgii och
in-bands i c:a 500 vol. — Litt.: S. Bergh, ”Elias
Palmskiöld och hans saml.” (i Nord, tidskr. för
bok- och bibl.-väsen, 2, 1915).
Palmsocker, j agarasocker, fås genom
indunstning av palmvin.
Palmstedt. 1) E r i k P., arkitekt (1741—1803).
Han fick sin första utbildning vid
slottsbygg-nadskontoret i Stockholm (C. F. Adelcrantz),
kom sedan till stadsarkitektkontoret. — 1767 fick
P., som 1791 erhöll prof:s namn, den krävande
uppgiften att utföra ritningar till Börshuset (se
bild vid d. o.) i Stockholm, till vilket Carlberg
och Cronstedt tidigare gjort förslag. Han utförde
även ritningar (1778) till en brunnsöverbyggnad
på Stortorget (är flyttad till Brunkebergstorg;
se bild vid Brunn, sp. 12). 1778—80 företog
han en studieresa till Tyskland, Frankrike,
Italien och Holland (”Resedagbok”, utg. med
in-ledn. av M. Olsson, 1927). Särskilt givande
var vistelsen i Rom, där P. utförde flera
hundra skisser av antika byggnader; därifrån
hemsände han stora projekt till
stadsplaneföränd-ringar m. m. Han blev nu övertygad nyklassicist,
påverkad av romersk antik och Palladio, och var
från omkr. 1780 vid sidan av J. L. Desprez den
nya riktningens ledande arkitekt i Sverige. Av
Gustav III fick P. i uppdrag att inreda
teatern på Gripsholm (1781; se bild 4 å pl. vid
Gripsholm). Vidare utarbetade han ritningar
till Tullpackhuset vid Skeppsbron, om- och
tillbyggde Torstensonska palatset för Sofia
Albertina (Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs
torg), ritade det nu rivna Bondeska palatset vid
Strömgatan, brunnsanläggningen Tyska brunn,
kyrkor och privathus, bl. a. sin egen bostad,
Västerlånggatan 27, samt fortsatte den av C. F.
Adelcrantz påbörjade Norrbro, allt i sträng och kärv
ny an tik. P:s märkligaste arbete är det i början på
1790-talet på kungens initiativ tillkomna väldiga
projektet till slottstraktens ordnande. — Litt.: R.
Josephson, ”Stadsbyggnadskonsten i Stockholm
intill år 1800” (1918); Å. Setterwall, ”E. P.” (1945).
2) Carl P., den föreg :s son, vetenskapsman
och organisatör på den tekniska undervisningens
område (1785—1870). Han studerade 1801—03
naturvetenskap vid Greifswalds univ. och vistades
från 1816 i Stockholm, där han såsom Berzelius’
lärjunge och medarbetare ägnade sig åt
tekniskvetenskapliga studier. 1828 mottog P. uppdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
