Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pehrsson, Pehr, i Åkarp - Pehrsson, Per - Pehrsson-Bramstorp, Axel - Peignoir - Pei-ho, Pai-ho - Peintre-graveur - Peiping - Peipus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Pehrsson—Peipus
22
der i riksdagen och pressen ledde till lag om
straffpåföljd för försök att tvinga någon till
arbetsinställelse (”Åkarpslagen”). P. var 1912
—31 direktör för Oxie härads sparbank.
Pehrsson, Petrus (Per), präst (1867—1953),
teoretisk-teol. examen i Uppsala 1889, praktisk
teol. examen 1890, kyrkoherde i Carl Johans
förs, i Göteborg 1908, teol. dr vid Augustana
College, U.S.A., 1915, prost 1929, emeritus 1947.
Som riksdagsman (1906—08 och 1921—36)
tillhörde han A. K:s höger, var led. av
Konstitutionsutskottet från 1925 och sakkunnig rörande
ett flertal kyrkliga och sociala
lagstiftningsfrågor. P. var generalsekr. i Allmänna svenska
prästföreningens centralstyrelse 1927—42 och
verkade i Lutherska världskonventet, för
Lützen-fonden, Riksförbundet för svenskhetens
bevarande i utlandet, Nationalförbundet mot emigration
m. m.
Pehrsson-Bramstorp (till 1936 Pehrsson),
Axel Alarik, lantbrukare, politiker (1883—
1954), blev efter att ha genomgått folkhögsk.
innehavare av eget
jordbruk 1908, led. av
Malmöhus läns
landsting 1912 och var led.
av A. K. 1918—21. P.,
som då tillhörde
Liberala samlingspartiet,
övergick senare till
Bondeförbundet. Han
anslöt sig tidigt till
den ekonomiska
för-eningsrörelsen och var
under 1920-talet och
1930-talets första del
med om att bygga upp
jordbrukets numera
riksomfattande organisationer. Särskilt ägnade
han sitt intresse åt Sveriges slakteriförbund,
där han blev led. av styrelsen 1926 och var
ordf. 1919—36 och 1946—49. I sin hemort var
han en föregångsman som jordbrukare. Han
bekläddes med ett stort antal förtroendeuppdrag,
icke minst inom den ekonomiska
föreningsrörel-sen. Bl. a. var han statlig repr. i styrelsen för
Allmänna svenska utsädesbolaget i Svalöv och
Sveriges utsädesförening 1925—36 samt vice ordf,
i Malmöhus läns hushållningssällskap 1927—36. I
dåv. Skånes betodlares centralförening var han
ordf. 1931—36. Under de följ, åren, då han
satt som jordbruksminister, kvarstod han
formellt i styrelsen för Sveriges betodlares
centralförening (sammanslagning av de förutv.
betod-larföreningarna) fram till 1943. P. blev 1929
åter led. av A. K. Redan från början hade han
ett icke obetydligt inflytande i riksdagen, ehuru
han snart kom i motsättning till Bondeförbundets
ledare O. Olsson i Kullenbergstorp. Han
spelade en central roll i j ordbruksdiskussionerna, icke
minst som talesman för den 1928 tillkomna
jord-bruksutredningen (”Bjälboutredningen”). Redan
på hösten 1932 hade han i vissa tidn. spåtts bli
Bondeförbundets ledare. Det var dock först vid
1933 års riksdag, som han tog ledningen i partiet,
delvis genom att utmanövrera Olsson i
Kullenbergstorp. Tills, m. K. G. Westman o. a.
bonde-förbundare och med stöd av partiets flertal men
mot partiledaren och några andra genomförde
han en överenskommelse med socialdemokraterna
(den s. k. kohandeln) i arbetslöshets- och
jordbruksfrågorna. Han visade i dessa förhandlingar
en betydande förhandlingsskicklighet. Genom
denna överenskommelse blev P. faktiskt
Bondeförbundets ledare, en ställning, som formellt
bekräftades genom att han vid 1934 års riksdag
valdes till riksdagsgruppens ordf, och i juni s. å.
till ordf, i riksorganisationen. Även om P.
understundom blev föremål för kritik i de egna leden,
fick han en dominerande ställning inom partiet,
och denna ställning blev med åren alltmera
befäst. I samarbetet mellan arbetare och bönder
såg han en praktiskt framkomlig väg ur
1930-talets ekonomiska kris. Vid 1936 års riksdag
kunde samarbete dock icke längre upprätthållas,
utan Bondeförbundet anslöt sig till den
borgerliga majoritetsfronten såväl i försvarsfrågan som
i frågan om dyrortsgrupperade folkpensioner,
vilket föranledde den socialdemokratiska
regeringens avgång. P. bildade 19/e 1936 en ren
bon-deförbundsregering med fackmannainslag och med
P. som stats- och jordbruksminister, som
emellertid endast satt till 28/g s. å. Genom att partiet
delvis ändrade ståndpunkt i fråga om de
dyrorts-graderade folkpensionerna kunde en ny
överenskommelse komma till stånd med
socialdemokraterna. På gr. därav bildades en
koalitionsregering, i vilken P. ingick som jordbruksminister.
P. behöll denna post i samlingsregeringen, till
dess han avgick i juli 1945. Under de följande
åren intog P. i åtskilliga hänseenden en mera
kritisk hållning till socialdemokraterna än
tidigare. Sin starka ställning inom
jordbruksorganisationerna markerade han genom att 1946 bli
ordf, i Sveriges lantbruksförbund och samtidigt
återta ordförandeskapet i Sveriges
slakteriförbund, vilka poster han lämnade 1949. På gr. av
försvagad hälsa hade P. icke utövat sitt
ledarskap sedan 1948. I juni 1949 lämnade han sitt
partiledarskap, och s. å. lämnade han
riksdags-mannaskapet och de flesta andra av sina många
och betydande uppdrag. — P. ägde en stor
taktisk förmåga att bemästra kritiska situationer.
Hans ofta påtalade oklarhet som talare torde
delvis vara avsiktlig. Politiken har för P. i hög
grad varit konsten att uppnå praktiska resultat.
Hans insatser, när det gällt att hävda lantbrukets
och jordbruksbefolkningens intressen, ha även av
meningsmotståndarna fått allmänt erkännande.
Peignoir [pänjcoä’r], fr., se Penjoar.
Pei-ho, P a i-h o, ”vita floden”, flod i kin. prov.
Ho-pei, upprinner v. om Kinesiska muren,
flyter genom Tientsin och mynnar i Pohaibukten,
Peintre-graveur [pä’tra-gravö’r], fr., se
Må-largravör.
Péi’ping, stad i Kina, se Peking.
PéTpus, Europas till storleken fjärde sjö, på
gränsen mellan Estland och Ryssland; c:a 3,600
km2 tills, m. Pskovsjön i s.; .30 m ö. h., 15 m
djup. Längd 138 km, största bredd 47 km. Omges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
