Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peipus - Peiraieus, Pireus - Peirce, Charles - Peireskia - Peirithoos - Peisistratos - Pejla - Pejling - Pejlkvadrant el. avdriftskvadrant - Pejlskiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Peiraieus—Pej Iskiva
24
av ett sandigt, delvis skogbevuxet lågland och
sumptrakter samt avrinner genom Narva till
Finska viken, över sjön gick en viktig vattenväg
mellan hansestäderna vid Östersjön, särskilt
Ly-beck, och städerna i det inre Ryssland.
Péiraiéü’s [nygrek. utt. piräe’vs], lat.
Pi-raè’us, P i r é u s, Atens hamnstad och Greklands
näst största stad; 185,000 inv. P. ligger på en
halvö vid Eginabukten, närmast v. s. v. om
huvudstaden, varmed det nu nästan sammanvuxit.
P. var även det antika Atens hamnstad. Liksom
Aten försågs P. med murar efter perserkrigen
och förbands 461—457 med Aten genom ”de
långa murarna”. Hamnstaden och dess stadsplan
moderniserades under Perikles av arkitekten
Hip-podamos. Dess betydelse som hamnstad i nyare
tid daterar sig från 1830-talet. Under 2:a
världskriget var P. april 1941—okt. 1944 besatt av
tyskitalienska trupper och därvid utsatt för allierade
bombanfall. Den ypperliga, naturliga hamnen är
den förnämsta i landet, sär sk. i fråga om
import, men även utförseln härifrån av oliver och
olja är den största i riket. En frihamn finns. P.
är tillika Greklands främsta industristad. En av
stadens få sevärdheter är museet, innehållande
klassiska skulptur fynd från trakten.
Peirce [pös], Charles Sanders, amerikansk
naturvetenskapsman och filosof (1839—1914). P.
levde mestadels som privatlärd i Cambridge,
Mass. Han utgav ett flertal avh. om pendeln
och om mätningsmetoder samt logisk-matematiska
arbeten och strödde kring sig en mängd idérika
filosofiska art., av vilka M. Cohen utg. ett urval:
”Chance, love, and logic” (1923; med bibliogr. ;
ny uppl. 1949). P:s omfångsrika efterlämnade
manuskript testamenterades till Harvard Univ.,
på vars föranstaltande ett systematiskt ordnat
urval är utg. av Ch. Hartshorne och P. Weiss
(”Collected papers”, 6 bd, 1931—35). Det
viktigaste i detta stora verk är omtr. av J. Buchler,
”The philosophy of P. Selected writings” (1940).
P:s bidrag till den logiska klasskalkylen och
re-lationsteorien ha haft grundläggande betydelse
för logistiken. P. framstår alltmer som U.S.A:s
mest betydande tänkare vid sidan av James och
Dewey. Hans idéer fullföljas, bearbetas och
sovras av ett stort antal nya forskare. 1946 bildades
Charles S. Peirce Society. — Litt.: Th. A.
Goudge, ”The thought of C. S. P.” (1950).
Péire’skia, bot., se Kaktusväxter.
Péiri’thoos, grek, myt., konung över lapiterna,
son till Dia med Zeus el. med Ixion. P. var vän
och vapenbroder till Theseus. Då de nedstego till
underjorden för att röva Persefone, växte de
fast vid en klippa. Theseus befriades av Herakles,
men P. måste stanna kvar.
Péisi’stratos (lat. Pisi’stratus), son till
Hippo-krates. 560 f. Kr. svingade han sig upp till tyrann
(envåldshärskare) i Aten, stödd på det radikala
partiet, diakrierna. P. fördrevs två gånger men
återvände och dog i besittning av makten 527
f. Kr. Traditionens historiska tillförlitlighet och
kronologien äro emellertid omstridda. P. var en
betydande statsman och är den verklige
grundläggaren av Atens storhet. Han lät Solons lagar
bestå, uppmuntrade jordbruket, sörjde för folkets
bästa, byggde vattenledning till Aten, införde de
stora dionysierna med deras dramatiska
föreställningar, kallade diktare och konstnärer till sitt hov,
ombyggde Athenatemplet på Akropolis och
smyckade det med skulpturer. P. skaffade Aten
inflytande över öarna i Egeiska havet och
försäkrade sig om vattenvägen till Svarta havet genom
att besätta Sigeion på Hellespontens s. sida,
medan halvön på dess n. sida stod under en atensk
furste, Miltiades I. — Litt.: M. P:n Nilsson,
”De grekiska tyrannerna” (1941).
Pejla (av Ity., holl. peilen, pegelen, av pegel},
sjöv. 1) Med tillhjälp av kompass och pejIskiva
bestämma riktningen till ett föremål (se Pejling);
2) medelst en i längdmått uppstucken käpp, p e j
1-stock, undersöka, hur högt vattnet står i ett
fartyg; 3) pejla djupet, föråldrat uttryck
för loda.
Pejling (jfr Pejla) av ett föremål, utrönandet
med tillhjälp av kompass och pejIskiva av vinkeln
mellan meridianen och riktningslinj en till
föremålet. Denna vinkel kallas bäring, i dagligt
tal även p., och angives, beroende på från vilken
meridian man räknar, som rättvisande, magnetisk
el. kompass-bäring. Den uttrycktes förr alltid i
streck (8 streck = 900) och delar av streck men
angives numera i grader. — Om de genom en
s. k. k r y s s p e j 1 i n g, d. v. s. genom tvenne
samtidiga p. av olika (i sjökortet utsatta)
föremål i land el. flytande sjömärken, erhållna
rättvisande bäringarna utläggas i sjökortet, anger
deras skärningspunkt fartygets ställe. Ha de två p.
ej kunnat tagas samtidigt, transporteras i
sjökortet den genom den första p. erhållna ortlinjen
(parallellt med sig själv) för under tiden mellan
de två p. seglad kurs och distans (efter rättelse
för ev. ström och/el. avdrift). Denna metod med
transporterad ortlinje för den första p. kan
nyttjas, även där man ej har tillfälle att pejla mer
än e 11 föremål. En specialform av sistn. metod är
fyrastrecks- el. 4 5-g r a d e r s-p e j
lingen, varvid man från fartyget pejlar ett föremål,
då det befinner sig 450 (4 streck) för om tvärs
och därpå när det är tvärs, d. v. s. 900 (8 streck)
från kursen. Den mellan dessa p. tillryggalagda
distansen är lika med avståndet mellan fartyget
och föremålet, då detta är tvärs. — Ang. r
a-d i o p e j 1 i n g se d. o.
Pejlkvadrant el. avdriftskvadrant,
förenklad pejIskiva för bestämning av ett fartygs el.
flygplans avdrift genom pejling av kölvattnet el.
lämpligt fast föremål på jordytan.
Pejlskiva, sjöv., instrument för
vinkelbestämning. Den vanliga p. består av en cirkelrund
metallskiva, vridbar kring en centrumtapp, el. en
över kompass anbringad ring, indelad i streck
och/el. grader likt kompassen. Rörlig kring
medelpunkten finnes ovanpå skivan el. ringen en
arm, försedd med dioptrar och ofta med plats för
kikare. P:s nollpunkt inställes på den kurs
fartyget styr, och armen inriktas mot det föremål,
som skall pejlas, varefter bäringen direkt avläses
på skivan vid en på armen sittande spets el. dyl.
Jfr Pejling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
