Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pennisetum - Pennklubben - Pennsylvania - Pennsylvaniasystemet - Pennteckning - Penny - Pennyweight - Pensa - Pensacola - Pensé - Pensel - Penselmögel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pennklubben—Penselmögel
49
samlade i axlik ställning. P. villosum,
fjäderborstgräs, odlas som prydnadsväxt. Om P.
typhoideum (Penicillaria spicata), negerhirs,
se Hirs.
Pennklubben, se PEN Club.
Pennsylvania [-silvéVnja], förk. Penn. el. Pa.,
en av Mellanatlantiska staterna i Förenta staterna
(se karta vid d. o.) mellan Lake Erie i n. v. och
Delaware River i ö.; 116,872 km2; 10,498,012
inv. (1950). P. genomdrages från s. v. till n. ö.
av Appalacherna, som i Mount Davis i s. inom
Allegheny Front nå 980 m ö. h. Området v. om
bergskedjan utgöres av en av vattendrag starkt
sönderskuren platå. I s. ö. når P. fram till
atlantiska kustslätten. Inom de n. v. och n. ö.
delarna, som ha varit täckta av inlandsis, består det
lösa jordtäcket av morän, inom kustslätten vid
Lake Erie av smältvattensavlagringar och inom
övriga områden av vittringsjord. Området
avvattnas genom de för trafiken betydelsefulla
Delaware River och Susquehanna River i ö., Ohios
källfloder Allegheny River och Monongahela
River i v. Klimatet är relativt kontinentalt.
Medel-temp. är i Philadelphia (60 m ö. h.) och i
Pittsburgh (270 m ö. h.) för jan. resp. —o°s och —o°6
och för juli resp. 25°7 och 23^3. Den årliga
neder-bördsmängden i Philadelphia uppgår till 1,026 mm
och i Pittsburgh till 925 mm. P. var en gång täckt
av stora skogar med sockerlönn, bok, björk, tall
och hemlock i n. och kastanj, ek och tulpanträd
i s., men stora delar äro numera uppodlade, och
skogsbruket har relativt liten betydelse. P., som
näst New York och Kalifornien är U.S.A:s
folkrikaste stat, hade 1820 1,049,458 inv., 1850
2,311,786, 1900 6,302,115 och 1920 8,720,017. 1940
utgjordes befolkningen av 9,426,989 vita, 470,172
negrer (4,7%), 2,578 asiater och 441 indianer.
Den utlandsfödda vita befolkningen utgjorde s. å.
973,260, av vilka 197,281 voro italienare, 117,319
polacker, 95,803 ryssar, 80,111 tyskar, 65,826
irländare, 59,394 tjeckoslovaker och 55,346
engelsmän; 11,571 voro svenskar (7,724 svenskar 1950).
De ledande kyrkosamfunden äro det
romerskkatolska, förenade lutheraner och det mosaiska.
Bland högre undervisningsanstalter märkas Univ.
of Pittsburgh (gr. 1787), Univ. of Pennsylvania,
Philadelphia (1740), Temple Univ., Philadelphia
(1884), Lehigh Univ., Bethlehem (1866), Duquesne
Univ., Pittsburgh (1878) och Carnegie Inst. of
Technology, Pittsburgh (1900). De största
städerna äro Philadelphia (2,071,605 inv. 1950),
Pittsburgh (676,806), Erie (130,803), Scranton
(125,536), Reading (109,320), Allentown (106,756)
och huvudstaden Harrisburg (89,544).
De främsta skördarna äro höstvete, havre,
majs, bovete, potatis och tobak. Andra viktiga
kulturväxter äro råg, vallväxter, äpplen och
vindruvor. Mejerihantering och fjäderfäavel ge hög
avkastning. 1950 funnos 110,000 hästar, 11,000
mulåsnor, 1,790,000 nötkreatur, därav 1,020,000
mjölkkor, 217,000 får och 704,000 svin.
Bergsbruket är betydelsefullt. P. är ledande stat betr,
järn- och stålproduktionen. Årl. produktionen av
bituminöst kol överstiger 136 mill. ton. Petroleum
och naturgas äro andra viktiga produkter. Både
50
betr, industriarbetarnas antal och produkternas
värde kommer P. närmast efter staten New York.
1947 funnos i P. 16,789 industriella anläggningar
med 1,219,426 arb. De viktigaste industrierna äro
de, som framställa järn och metall och varor
därav, textilvaror, livsmedel, kemiska produkter,
papper och tryckalster, ler-, glas- och stenvaror,
läder- och gummivaror, trävaror samt
tobaksva-ror. Ang. bergsbruk och industri se Förenta
staterna, sp. 529 ff. De viktigaste hamnarna äro
Philadelphia och Erie. — Statslegislaturen består
av en senat med 50 medl. och ett
representanternas hus med 208 medl. Till unionskongressen
sänder P. 2 senatorer och 30 repr.
Den första fasta bosättningen av vita i nuv.
P. utgick från den svenska kolonien Nya Sverige.
1664 kom landet i engelsk besittning; det
bort-gavs av Karl II — som likvid för en skuld —
till W. Penn, vilken här förverkligade sin gamla
plan att förskaffa kväkarna o. a. i Europa
förföljda religiösa sekter en fristad i Nordamerika.
P., som 1683 erhöll en fri författning av sin
grundare, tillväxte raskt genom immigration från
olika delar av Europa, bl. a. Tyskland; dess
huvudstad Philadelphia blev under 1700-talet
Amerikas största stad. Ett starkt lojalistiskt inslag i
P. gjorde, att kolonien endast tvekande anslöt
sig till oavhängighetsförklaringen. 1776 antog P.
en ny författning, och 1779 avsade sig Penns
arvingar sina anspråk på landet.
Pennsylvaniasystemet, se Fängelsesystem.
Pennteckning, se Handteckning.
Penny [pe’ni], plur. pence [pens], eng.
kopparmynt = V12 shilling. Förkortningstecken
för penny och pence är d (av lat. denärius).
Pennyweight [pe’nicoeit], eng., förk. dwt,
engelsk mynt- och medicinalvikt = 24 grains = V20
ounce = 1,5552 g.
Pénsa, lat., plur. till pènsum (se d. o.).
Pensacola [pensakåu’la], hamnstad och
flottstation i västligaste Florida, U.S.A., vid
Pensacola Bay av Mexikanska bukten; 43,400 inv., c:a
V3 negrer. P. har en ypperlig befäst hamn,
mångsidig industri och fiskerier.
Pensé [paijsè’], bot., se Viol.
Pensel. 1) Verktyg för påstrykning av färg,
lim o. dyl. För olika ändamål användas p. av olika
form, storlek och styvhet. De för oljemåleri
avsedda p. äro merendels platta, medan man för
akvarell och lavering använder rundade. Som
material brukas olika slag av hår el. borst.
2) (Bot.) P., pappus, det som flygapparat och
spridningsmedel för frukten utbildade fodret hos
fam. korgblommiga växter och vänderotväxter.
Den utgöres av i krans sittande hår el. borst,
vilka äro enkla (hårpensel) el. regelmässigt
förgrenade (fj äderpensel), stundom av fria
el. med varandra hopväxta torrhinniga fjäll.
Penselmögel, Penicidlium, släkte av
säcksvamparna, systematiskt närbesläktat med
Asper-gillus, från vilket det skiljes genom att
konidie-bärarna i spetsen äro starkt gaffelformigt
förgrenade, utan biåslik ansvällning. P., särskilt
kollektivarten P. crustaceum (glaucum), förorsakar
all-bekanta grönaktiga mögelbildningar på matvaror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
