Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pettersson-Norrie, Anna, f. Pettersson - Petting - Petty, Sir William - Petunia - Petzit - Petzval, Joseph - Petzäll, Åke - Petófi, Sándor - Peu à peu - Peuerbach el. Purbach, Georg - Peugeot - Peuple, Le
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Petting—Peuple
172
skapelse räknas Sköna Helena (Offenbach). —
P. har senare i de skandinaviska länderna
förskaffat sig ett erkänt namn som romans- och
vissångerska, särsk. i den komiska genren. 1914—18 var
hon direktris för kabarén Edderkoppen i
Köpenhamn. — Under senare år har P. bedrivit
pedagogisk verksamhet och var 1933—48 lärarinna i
plastik vid Dramatiska teaterns elevskola. P. har utg.
sina memoarer, ”Kärlek måste vi ha..(1945)
och ”På lyckans tinnar” (1946). — G. 1) 1890
—1909 m. danske teaterledaren W. Norrie. 2)
1909—18 m. skådespelaren Anton de Verdier.
Pe’tting (av eng. pet, smeka), sexuell smekning.
Petty [pe’ti], Sir William, engelsk
nationalekonom och statistiker (1623—87). Han blev 1652
generalfältläkare på Irland. Han slöt sig till
restaurationen 1660 och adlades av Karl II. P.
utgav bl. a. en utvidgad 5:e uppl. av John Graunts
”Natural and political observations ... upon the
bilis of mortality” (1676), varigenom han av
många blivit uppfattad som detta verks förf.
Han utvecklade och fullkomnade den metod för
exakt undersökning av samhällsföreteelserna, som
inletts av Graunt, och införde benämningen
”politisk aritmetik” på denna forskning. Som
nationalekonom var han föregångare till Adam Smith.
Petünia, släkte i subtropiska Sydamerika av
fam. Solanaceae. Blommorna sitta ensamma i
bladvecken. Kronan
är trattlik. P.
hybrida, bastard
mellan den
vitblommiga P. axillaris
och den
violettblommiga P.
viola-cea, är en i
trädgårdar allmänt
odlad ettårig
prydnadsväxt.
Petzit, miner.,
en tellurid av silver
och guld, AgaAuT2,
uppträder som korn
el. aggregat.
Färgen stålgrå till
järnsvar t, streck i
samma färg.
Metallglans. Hårdhet
2,5—3, spröd. Spec. v. 8,7—9. P- förekommer i
gångar tills, m. andra guld- och silvermineral.
Fyndorter äro bl. a. Nagyäg (Ungern), Cripple
Creek (Colorado), Golden-Rule (Kalifornien) och
Kalgoorlie (v. Australien).
Petzval [pä’tsfäl], J o s e p h, österrikisk
matematiker (1807—91), 1837—77 prof, i högre
matematik vid univ. i Wien. Med ledning av P :s
beräkningar (1840) utförde Voigtländer senare
det efter P. uppkallade första ljusstarka
porträttobjektivet.
Petzä’11, Åke, filosof (f. 1901 fil. dr och
doc. i filosofi vid Göteborgs högsk. 1928, prof,
i praktisk filosofi vid Lunds univ. sedan 1939.
Utom i sin dr-avh., ”Begreppet medfödda idéer
i 1600-talets filosofi”, har P. framträtt som
filo-sofihistorisk forskare i skrifterna ”Der Aprioris-
Petunia.
mus Kants und die Philosophia pigrorum” (1933).
”Etikens sekularisering” (1935) och ”Ethics and
epistemolgy in John Locke’s essay concerning
human understanding” (1937). Med skrifterna
”Lo-gistischer Positivismus” (1931) och ”Zum
Metho-denproblem der Erkenntnisforschung” (1935) var
han den förste, som i Sverige ägnade
uppmärksamhet och kritik åt den s. k. logistiska
positivis-men. P. grundade 1935 den filosofiska tidskr.
Theoria och tog 1936 initiativet till Institut
International de philosophie, som utger bl. a.
Bib-liographid de la philosophie och i vars ledning
han stått alltsedan dess stiftande. Livligt
engagerad i studentsocialt arbete, var P. 1945—53
ordf, i Akademiska fören. i Lund.
Petofi [pä’töfi], Såndor (Alexander),
Ungerns störste skald, frihetshjälte (1823—49).
Han lämnade skolan redan vid 15 års ålder, blev
statist, soldat och
slutligen poet. 1847 blev
P. medred. i Pesti
Divatlap (Pests
Modetidning). 1845
utkom-mo hans första stora
sagoepos, ”Janos
vi-téz” (Hjälten Johan),
samt lyriska dikter,
vilka gj orde hans
namn vida känt i
Ungern. P. stod i spetsen
för
Budapestungdo-mens frihetsrörelse,
och hans dikt
”Talp-ra, magyar” (Upp
magyar!) blev den ungerska frihetskampens
eldande sång. — P:s sånger sprungo fram ur
folkvisorna. Motiven äro välbekanta gestalter från
barndomen, från boskapsherdarnas liv på slätten,
den första vårliga kärleken. Hans fosterländska
och revolutionära dikter ha sällsynt glöd. —
Även i Sverige blev P. populär, särskilt genom
Birger Schöldströms utmärkta Petöfibok
”Har-poslag och svärdsklang” (1888).
Peu å peu [pö a pö’] (fr.), försv. p ö o m
p ö, småningom, lite i taget.
Peuerbach [påiGrbak] el. P u r b a c h,
Georg, österrikisk matematiker och astronom
(1423—61), prof, vid univ. i Wien. P.
kompletterade genom sitt verk ”Theoricæ novæ
planeta-rum” i fråga om planetrörelserna John
Holy-woods mycket använda astronomiska lärobok samt
utgav en aritmetisk lärobok (”Opus algorismi”,
1942).
Peugeot [pö^å’], fransk industrikoncern av
familj eb olags typ, innefattande bl. a. de båda
företagen Les Fils de Peugeot frères et Peugeot
et cie och Société des automobiles Peugeot. Det
förstn. företaget äger mekaniska verkstäder,
stål-och valsverk i Valentigney, Audincourt,
Bour-guignon och Pont-de-Roide, det senare har
bilfabriker i Sochaux och filial verkstäder i La
Ga-renne och Levallois.
Peuple, L e P. [lo pö’pl], belgisk daglig
tidning, grundad 1885 som organ för
socialdemokratiska partiet; en av de ledande medarbetarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
