Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plymouth (bilmärke) - Plymouth (stad i England) - Plymouth (stad i Massachusetts) - Plymouthbröderna (Darbyister) - Plymouth rock - Plymå - Plysa - Plysch - Plysmaskin el. plys - Plywood - Plzeň - Plåster - Plåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Plymouth—Plåt
300
den billigare amerikanska medelprisklassen och är
koncernens mest sålda vagn.
Plymouth [pli’mat>], stad (county borough) i
Devonshire i s. v. England; 210,000 inv. P.
nämnes i Domesday-book som Sutton och fick
i samband med ett privilegiebrev 1439 sitt nuv.
namn. Det var under drottning Elisabet I
Englands förnämsta hamn. Befästningarna började
anläggas på 1300-talet och krigshamnen 1690.
De häftiga tyska flygbombningarna under 2:a
världskriget vållade enorma skador; av stadens
totala byggnadsbestånd blevo ung. 70 °/o skadade
el. förstörda. P. ligger vid Plymouth Sound,
en 5 km djupt inträngande och av branta
klippor kantad vik av Engelska kanalen, och
omfattar sedan 1914 även städerna Devonport samt
Sto-nehouse (invid Hamoaze, Tamars mynningsvik).
P. är en av Englands mera betydande
hamnstäder. Hamoaze är reserverad som
krigs-hamn, och som örlogsstation är P. näst
Ports-mouth Englands största. Handeln går
företrädesvis på Nordamerika, Sydafrika, Australien och
Nya Zeeland. Även som fiskehamn är P.
betydande. Industrien avser främst örlogsflottans
behov. — I det egentliga P. ligga citadellet, Saint
Andrews, den äldsta kyrkan (från omkr. 1500,
mycket svårt krigsskadad), och en marinbiologisk
station. P. är starkt befäst från såväl land- som
sjösidan. Katolskt biskopssäte. 22 km s. s. v.
om P. står fyrtornet Eddystone.
Plymouth [pli’ma])], hamnstad i
Massachusetts, U.S.A., s. ö. om Boston; 10,540 inv.
Textilindustri. P. är Nya Englands äldsta stad,
grundad av pilgrimsfäderna 1620.
Plymouthbröderna [pli’ma])-], en religiös
sekt, även kallade Darbyister, efter
irländaren John Nelson Darby (1800—82), som
blivit engelsk statskyrkopräst men 1828 lämnade
sin tjänst och förkastade både kyrka och
prästämbete. Alla yttre ordningar voro av ondo.
Höjdpunkten vid sammankomsterna är
”brödsbry-tandet”, då under djup tystnad bröd och vin
räckas från den ene till den andre. Det starka
eskatologiska intresset är förenat med skarp
kritik av kyrka, stat och kultur. — Litt.: P.
Scheur-len, ”Die Sekten der Gegenwart” (4:0 uppl. 1930).
Plymouth rock [pli’maj) rå’k], eng., hönsras,
se Höns, sp. 791 och bild 4 å pl.
Plymå (av fr. plumeau, duntäcke), stoppad
dyna för säng, soffa el. fåtölj.
Plysa, text. 1) Uppluckra ullflockar före
kard-ningen. — 2) Dets. som noppning (se d. o.).
Plysch, tyg, vävt som sammet men med längre
hår. P., som kan vara av silke, kamull el.
bomull, brukas till kläder m. m.
Plysmaskin el. p 1 y s, namn på flera slags
textilmaskiner, t. ex. för noppning, för
uppluckring av ull före kardningen, för inblandning
av behövlig vätska i ull, ävensom, före
kardningen, för blandning av olika ullsorter.
Plywood [pläi’o)od], eng., se Faner.
Plzen [plzänj], stad i Tjeckoslovakien, se
Pilsen.
Plåster, se Häftplåster; ang. musch-p. se
Engelskt plåster.
Plåt. 1) Se Fotografi.
2) Se Tryckplåt.
3) Genom valsning el. smidning (el. gjutning)
framställd skiva av metall. Efter p:s tjocklek
skiljer man mellan grov-, medium- och tunnplåt,
bleck och blad samt folie. I allm. gäller för
järn och stål, att grovlekar över 5 mm hänföras
till grovplåt. Mediumplåt håller en
tjocklek av från c:a 1,5 till 5 mm, under det
att tjockleken hos tunnplåt understiger 1,5
mm. Ordet bleck, som förr var synonymt med
tunn metallplåt i allm., har alltmer kommit att
betyda dets. som ”bleckplåt”, d. v. s. tunn,
varm-förtennad järnplåt, även kallad v i t b 1 e c k.
Bleckkärl äro kärl, som framställts av sådan plåt el.
som formats av tunn järnplåt och efteråt
varm-förtennats. Orden blad och folie associeras
sällan med järn el. stål utan företrädesvis med
aluminium, tenn, mässing, brons, koppar o. s. v.
Blad ha en tjocklek, som vanl. understiger 0,1
mm; folier äro blad med en tjocklek av vanl.
högst 0,01 mm.
Utgångsmaterialet vid valsning av järnplåt är
antingen p 1 a t i n e r (tillskurna ämnen av
grovplåt) el. varmvalsade band. Sedan man numera
i bandform kan framställa p. med en bredd av
2,5 m och däröver, har bandkallvalsning i stor
utsträckning undanträngt den äldre metoden med
platiner som utgångsämne. — Med d e k a p
e-rad p. förstår man en järnplåtskvalitet,
kännetecknad av att oxidskiktet avlägsnats genom
betning före el. efter sista valsningsoperationen.
Bestämningen dubbeldekaperad för vissa
kvaliteter av kallvalsad plåt (t. ex. karosseriplåt)
hänsyftar på att betning skett på minst två
stadier av utvalsningsproceduren. — P. av järn,
koppar, aluminium m. m. saluföres vanl. i 3
hårdhetsklasser, näml, mjuk, halvhård och
hård. Mjuk p. är dets. som glödgad el. eljest
efter valsningen värmebehandlad, de övriga
slagen ange en mindre el. större grad av
kallbearbetning efter sista värmebehandlingen. — P.
er-hålles sällan helt plan från valsningen, och särsk.
brukar tunn varmvalsad p. (svartplåt, svartbleck)
visa tydliga bucklor, krokighet el. skevhet.
Grovplåt riktas vanl. i press, mediumplåt i
rullrikt-maskiner, under det att sträckning är det
vanligaste förfarandet vid tunnplåt. — Bearbetning
av p. kan uppdelas i styckning (el.
material-avskiljning) genom klippning, stansning, mejsling
och borrning, formgivning genom böjning
el. knäckning, hamring, drivning, sickning,
pressning, dj updragning och tryckning samt
hopfog-n i n g genom falsning, nitning, lödning och
svetsning. Som avslutande operation tillkommer
härjämte ev. ytbehandling genom polering,
betning, förtenning o. s. v. samt målning el.
lackering. — Bland de handverktyg, som användas
för styckning, resp, formgivning av p., märkas
plåtsaxar, krumsaxar, hammare av olika slag,
träklubbor, huggmejslar o. s. v. samt
svetsbrän-nare för formning genom krympning efter lokal
glödgning. — Bland maskinverktygen för
bearbetning av p. märkas bänksaxen, en med
dubbel hävstångsutväxling försedd, vid arbetsbänken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
