Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plåt - Plåtförädling, ab. - Plåtmanufaktur, ab. - Plåtmynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Plåtförädling,
ab.—Plåtmynt
302
fastgjord sax för styckning av grövre p.,
kant-el. knäckmaskinen för åstadkommande av
raka och jämna böj ar med liten radie el. skarpa
knäckar i p. och gradsaxen, som är en med
trampa el. motorkraft driven sax, i vilken p.
kan fastspännas under klippningen. R u n d s a x
är en maskinell anordning för tillklippning av
rondeller. Sickmaskin är en anordning för
alstring av en välvd kant (ev. en ”trådkant”)
el. en upphöjd, förstyvande rand el. ansats
(jogg-ling) hos plåtytan. Maskinen kan användas även
för rundfalsning, för vilken operation eljest
speciella rundfalsmaskiner äro i bruk.
Bertel- el. bettelmaskinen är avsedd för
skarvning el. anbringande av en plåtbotten.
Rundningsmaskin är en maskinell
anordning för uppvalsning av p. till rörform. Då man
önskar framställa rör och vulster med så liten
radie, att rundningsmaskinen ej kan brukas,
användes i stället en vulstmaskin. Dessutom
förekomma ett flertal specialmaskiner. — Vid
framställning av vissa rotationskroppar av p.,
t. ex. lampreflektorer och metallbägare, kan man
använda den i princip enkla metod, som kallas
metalltryckning el. tryckning och
som består i att en plåtrondell under rotation
deformeras i en trycksvarv. — Styckning
och formning ske med tillhjälp av pressar.
De presstyper, som här komma i fråga, äro för
mindre och medelstora arbeten
excenterpres-s a r, för större plåtdetaljer (t. ex. karosseritak)
knäledspressar el. hydrauliska
pressar. De operationer med p., som
lämpligen utföras i pressar, äro klippning (stansning),
dragning, bockning och rullning. — Med
dragning el. formdragning menar man en
formgivningsoperation, genom vilken ett
plåtämne medelst ett verktyg omformas till ett
kärlämne el. varvid ett kärlämne erhåller annan och
trängre kärlform. Härtill användas d r agp r e
s-sar, vilka skilja sig från vanliga pressar
väsentligen genom sitt större slag. — Litt.:
”Handbok i verkstadsteknik”, red. av R. Woxén m. fl.,
2 (1944).
4) Benämning på det svenska kopparplåtmyntet
2 dal.smt, härrörande från den tid (1680—1715),
då detta nominellt var = 1 rdr, varav namnet
riksdalerplåt, sedan endast ”p.” —
Plåtsedel el. blott p. kallades den under 1700-talet
utgivna sedelvalören 6 dal.kmt = 2 dal.smt.
Plåtförädling, ab., Hälsingborg, dotterbolag
till Svenska ab. Gasaccumulator, grundades 1908
under firma Acetylénaffären A. Jönsson;
bolagsform och nuv. namn 1918; tillverkar
värmeled-ningsradiatorer, telefonkiosker o. a.
plåtmanufaktur, syrgas och dissousgas. Antal anställda c:a
280; aktiekapital 2 mkr.
Plåtmanufaktur, ab., Stockholm, grundat 1919,
utgör numera en sammanslutning av följ, bolag:
ab. Bleckvarufabriken, Malmö, Carl Lunds fabriks
ab., Malmö, Mölntorps verkstäder ab., Kolbäck,
ab. Plåtmanufaktur Göteborgsfabrikerna,
Göteborg, och ab. Plåtmanufaktur Lysekilsfabrikerna,
Lysekil. Antalet anställda c:a 1,300.
Tillverkningen omfattar bl. a. konserv- o. a. plåtemballa-
Svenskt kopparplåtmynt (1 daler silvermynt 1664). !/s
nat. storlek.
ge, rostfria kärl och diskbänkar, mejerikärl,
lackerat gods, emalj gods. Aktiekapital 10 mkr.
Plåtmynt, ett för Sverige egendomligt
”stormynt” av koppar, präglat 1644—1776. P.
utsläpptes därför, att det blev förmånligare för kronan
att direkt av egen koppar framställa
betalningsmedel än att i och för prägling av silvermynt
upphandla silver. De fyrhörniga kopparplattoma
buro fem valör stämplar på ena sidan, en i varje
hörn och en i mitten. Högsta valören, 10 dal.
smt, präglad endast 1644, är trol. världens största
och tyngsta mynt, 70 X 30 cm, med en vikt av
19,7 kg. övriga valörer voro 8 dal. (1652—82,
57 X 29 cm, 14,5 kg), 5 dal. (endast 1674), 4 dal.
(från 1649), 3 dal. (endast 1674), 2 och 1 dal.
(från 1649) samt V2 dal. (från 1681). Den
ojämförligt största mängden p. tillverkades i Avesta;
dock ha p. i mindre utsträckning tillverkats även
i Stockholm och på andra platser. För
plåtmynt-ningen i Stockholm brukades brons av kasserade
kanoner. Då p. var s. k. huvudmynt, d. v. s.
varje myntstycke skulle innehålla så mycket
koppar, som motsvarade dess åsatta värde, vållades
stora olägenheter av kopparns prisfluktuationer
i förhållande till den förnämsta myntmetallen,
silvret. Man försökte genom ett tiotal
myntordningar reglera p:s vikt efter rådande kopparpris.
Emellertid kunde ett konstant värdeförhållande
mellan p. och silvermyntet ej på detta sätt
uppehållas. Räkneenheten för p., en ”daler
silvermynt”, var från början lika med 4 mark i
silver. 1664 hade kopparmyntets kursvärde
sjunkit, så att 4 mark i silver gällde lika med 5 V4
mark i koppar; 1709 motsvarade 4 mark i silver
6, 1720 7 Va och 1755 8 mark i koppar.
Olägenheterna av de varierande kurserna på
kopparmyntet och av p:s storlek och tyngd ledde
slutligen till att p. vid myntrealisationen 1776
upphörde att vara lagligt betalningsmedel. — Litt.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
