- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
419-420

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portugisiska språket - Portugisiska Västafrika - Portugisiska Östafrika - Portugisisk konst - Portugisisk lök - Portulacaceae, portlakfamiljen - Portus - Portvin - Portådern - Portör - Porvoo - Porös - Posadas - Pose - Poseidon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

419

Portugisiska Västafrika—Poseidon

420

Fönster i emanuelstil av Joao de Castilho.
Tempelkyrkan i Tomar.

(lat. planus, personales, canalicula > port, chäo,
pessoaes, qiielha [uttal Jaö, pascoai’/, kä’lja]) och
för formläran den med personändelser
konjuger-bara infinitiven. P. talas nu av omkr. 50 mill.
pers. Bland dialekterna må nämnas
mirandesis-kan i n. ö., den insulära portugisiskan på
Azorerna och Madeira, brasilianskan i Brasilien; i
Portugals afrikanska och indiska kolonier
förekomma neger-, resp, indoportugisiska blandspråk.
— Litt.: J. Huber, ”Altportugiesisches
Elemen-tarbuch” (1933); E. B. Williams, ”From Latin
to Portuguese” (1938); H. Sten, ”Les
particu-larités de la langue portugaise” (1944).

Portugisiska Västafrika, se Angola.
Portugisiska Östafrika, se Moqambique.
Portugisisk konst sammanhänger
utvecklings-historiskt med spansk konst. Det mest
framträdande särdraget i portugisisk arkitektur är den
biandstil, som ung. samtidigt med platereskstilen
i Spanien uppkom i Portugal under Manoel
(Emanuel) den store (1469—1521),
manoel-el. emanuelstilen. I denna ha
dekorations-detaljer från gotiken och renässansen
sammansmält med moriska och indiska former (se bild
ovan).

Portugisisk lök, bot., se Löksläktet.

Portulacäceae, portlakfamiljen, en med
nejlikväxterna besläktad fam. Fodret är
två-bladigt och blomkronan vanl. femtalig.
Fruktämnet är vanl. inomsittande, frukten en
lockkapsel, sällan nöt. Hithörande växter äro vanl.
ett- el. fleråriga örter, sällan buskar. Vild i
Sverige är endast Montia. I köksträdgårdar
odlas sedan gammalt Portulaca oleracea, por t-

1 a k, en rikt förgrenad, ettårig ört med köttiga,
glatta, spadlika blad, som nyttjas som spenat el.
sallat. Mindre använd är Claytonia perfoliata
(från v. Nordamerika), vinterportlak. För
sina vackra, vanl. röda blommor odlas
Calan-drinia grandiflora (från Chile).

Portus, P. Augu’sti, P. Römae, det kejserliga
Roms hamn, 4 km n. v. om Ostia. Hamnen
an-lades av Claudius och invigdes 55 e. Kr. av
Nero. Utanför P., vid mynningen av
Fiumicino-armen, finnas nu stora moderna
hamnanläggningar.

Portvin [på’rt-], ett starkt, fylligt, något
sötaktigt, till färgen brunrött portugisiskt vin. Det
har sitt namn av staden Oporto, huvudorten för
handeln därmed. Naturvinet har en
alkoholstyrka av upp till 12 volymprocent; exportvinet,
som förskäres med inhemsk konjak, håller 19—
20 volymprocent. P. behöver 6—8 års lagring
(på ekfat) för att mogna; dyrbarare märken
av fina årgångar få eftermogna genom fortsatt
lagring på buteljer (vintage). Vanligt p. (rött)
beredes av druvsaft, som fått jäsa tills, m.
skalen; s. k. vitt p. är framställt av druvsaften
ensam.

Portådern, vèna po’rtae, anat., se Ven.

Portör [pårtö’r], plattat cylindrisk blecklåda
för förvaring av nytagna växter.

Porvoo [på’rvå], fi. namn för Borgå.

Porös, försedd med porer (se d. o.), lucker.

Posadas [påsa’öas], se Misiones.

Pose [påz; sv. utt. pås], fr., ställning;
attityd; tillgjort effektfull hållning. — Posera,
intaga en p., göra sig märkvärdig.

Poséi’don (grek. Poseidä’on el. Poseidon),
grek, myt., broder till Zeus och Hades, med vilka
han delade världen så, att havet blev hans rike. P.
har palats på havets botten vid Aigai o. a. orter,
han far med sitt spann över havet? yta, hans
gemål är
Am-fitrite. Han
omges av en skara
havsväsen,
tritoner, nymfer
m. fl. Hans
attribut är
treudden, eg. ett
ljuster. P. har
blivit speciell
havsgud hos
jonerna. Urspr.
hade han en
utbredd dyrkan
även i
Greklands inlands-provinser och
är herre även
över sötvatten.

Vidare säges
han förorsaka
j ordbävningar.

P. är nära
förbunden med

hästen, vars

skapande till-

Poseidon. Hellenistisk bronsstaty,
funnen på Melos. Nationalmuseet,
Aten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free