Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puccini, Giacomo - Puccinia - Puchstein, Otto - Puck - Puck (tidning) - Puck (ishockey) - Puckel - Puckelflugor - Pud - Puddelprocessen, puddling - Pudel - Pudelns kärna - Puder - Pudersocker - Pudovkin, Vsevolod Ivanovitj - Pudrett - Puebla - Pueblo (indianer) - Pueblo (stad i Colorado)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Puccinia—Pueblo
566
”Madame Butter fly”
(1904). P. slöt sig i
dessa till verismen
men utvidgade stilen
till att omfatta den
stora operan. I
exotismens anda äro
”Fanciulla del West”
(1910) och
”Turan-dot” (1926). Mera
fysionomilösa äro de
tre enaktarna ”11
ta-barro”, ”Suor
Ange-lica” och ”Gianni
Schicchi” (1918).
Puccinia, bot., se Rostsvampar.
Puchstein [po’kftain], Otto, tysk arkeolog
(1856—1911), deltog 1900—04 i utgrävningarna i
Baalbek och blev 1905 generalsekr. vid tyska
arkeologiska institutets centraldirektion. Av P:s
arbeten kunna nämnas ”Reisen in Kleinasien und
Nordsyrien” (2 bd, 1890; tills, m. K. Humann),
”Beschreibung der Skulpturen aus Pergamon:
Gigantomachie” (1895), ”Die griechischen Tempel
in Unteritalien und Sizilien” (2 bd, 1899; tills, m.
R. Koldewey), ”Die griechische Bühne” (1901).
Puck, i germanska folkstammars myter
förekommande skälmsk och kitslig tomte, hos
angel-saxerna även Robin goodfellow (”Nisse
god dräng”) och upptagen av Shakespeare i
”Midsummer nighfs dream”.
Puck, skämttidning, utg. i Stockholm 1901 —
16, uppsatt och t. o. m. 1909 redigerad av H. F.
Vallentin.
Puck, sportsv., se Ishockey, sp. 165.
Puckel, rundad upphöjning över en yta, i
medicinen enbart såväl som i sammansättningar
(ryggpuckel, puckelrygg m. fl.)
defor-mitet av ryggrad och bröstkorg, som huvudsaki.
markeras av en rundad el. mera spetsig
utbukt-ning av ryggen. Dylik puckelbildning är antingen
en följd av ryggradstuberkulos el. är en med svår
ryggradskrökning sammanhängande deformitet av
själva bröstkorgen; i senare fallet är ej sällan
engelska sjukan el. barnförlamning orsaken. Med
god behandling av orsakssj ukdomarna kan lytet i
de allra flesta fall förebyggas el. åtm. minskas.
Puckelflugor, Pho’ridae, en artrik fam. av
ordn. tvåvingar, omfattande små gråsvarta el.
gulaktiga flugor, som ha högvälvd mellankropp.
Larverna leva i ruttnande organiska ämnen; flera
arter äro parasiter och andra leva hos myror och
termiter.
Pud [pot], äldre rysk handelsvikt = 40 ryska
skålpund = 16,38 kg.
Puddelprocessen, p u d d 1 i n g, en i de
sten-kolsproducerande länderna före införandet av
bessemer- och martinprocesserna så gott som
uteslutande använd färskningsmetod för
framställning av smidbart järn, varvid tackjärnet i flamugn
nedsmältes tills, m. järnoxidulrik slagg.
Pudel, zool., se Hundraser, sp. 567 och bild
31—32.
Pudelns kärna. I första akten av Goethes
”Faust” utbrister denne: ”Das also war des
Pu
dels Kern” (det var alltså pudelns kärna), när
en svart pudel, som följt honom in, förvandlas
till Mefistofeles. Uttrycket har sedan fått
betydelsen: rätta innebörden, sanningen under
förklädnaden.
Puder (fr. poudre, av lat. pu’lvis, stoft, damm),
yttrest fint pulver, mest risstärkelse (poudre
de riz), som brukades under 1700-talet att strö
i perukerna, ävenså på ansiktshuden mot
miss-prydande rodnad, fräknar o. dyl. P. för ansiktet
har senare åter kommit i bruk särskilt bland
damer. Såväl stärkelsepuder som vissa torkande
och adstringerande pulver användas mot
hudlös-het.
Pudersocker, malet och siktat socker
(handels-beteckning H). Se Melis.
Pudovkin [podå’fkjin], Vsevolod I v a n
o-vitj, rysk filmregissör (1893—1953). P. var tills,
m. S. Eisenstein skaparen av den ryska
revolu-tionsfilmen. Bland hans filmer märkas ”En
moder” (1926), ”S:t Petersburgs sista dagar” (1927),
”Storm över Asien” (1928), ”Livet är härligt”
(1930), P:s första ljudfilm, och ”Desertören”
(1931—33). 1938 följde ”Segern”, en hyllning till
ryska flyget. 1939—40 inspelades ”Moskva
brinner” (visad i Sverige 1941). Under 2:a
världskriget gjorde P. med samma mästerskap
ytterligare några historiska filmer i propagandasyfte.
P. var även en fantasifull skådespelare.
Pudre’tt (fr. poudrette), se Latrin.
Puebla [pæä’æla], huvudstad i mexikanska
staten Puebla (33,978 km2, 1,5 mill. inv.), på
högslätten mellan México och Veracruz, 2,154 m ö. h.
Järnvägsknut; omkr. 150,000 inv., Mexicos 4:e
stad, centrum i bördigt jordbruksdistrikt och
landets mest betydande bomullsindustriområde.
Staden, gr. omkr. 1530, är välbyggd, erbjuder
intressanta exempel på andalusisk arkitektur och
har mer än 60 kyrkor. Ärkebiskopssäte. 10 km
åt v. Cholula (se d. o.).
Pueblo [pæäholå], sp., ”by” el. ”stad”, urspr.
av spanjorerna använd benämning på de i stora
byar boende indianerna i Arizona och New
Mexico. Dessa (c:a 10,000) tillhöra
språkfamiljerna tano, keres, zuni och shoshon, men deras
egenartade kultur är ganska homogen. Byarna
utgöras av sammanbyggda och på varandra
uppförda hus av sandsten el. adobe, soltorkat tegel,
trappstegsformigt anordnade. Husen ha platt tak
och utgöras av endast ett rum, sakna fönster och
dörrar samt ha ingång från taket. P. äro
framstående jordbrukare och skickliga hantverkare, i
synnerhet framstående krukmakare. De ha
bevarat mycket av sitt gamla levnadssätt, sociala
förhållanden och religiösa föreställningar.
Sammanhörande med pueblokulturen äro klippboningar
samt ruinerna av de av soltorkat tegel byggda
s. k. casas grandes (sp., ”stora hus”) i Chihuahua.
Dessa ruinstäder voro övergivna redan vid
spanjorernas ankomst. En liknande förhistorisk stad,
känd under namnet Casa grand e, finnes i
San Pedros dal i Arizona. — Se bild å nästa sida.
Pueblo [poe’blåu], stad i Colorado, U.S.A..
statens andra stad, vid Arkansas och flera
viktiga järnvägslinjer, 1,422 m ö. h.; 64,000 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
