- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
619-620

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pälsverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

619

Pälsverk

620

framställas imiterade naturella skinn; dessa äro
svåra att skilja från äkta.

Astrakan, lammskinn av fettsvansfår från
Syd-ryssland och Asien, uppkallat efter utskeppningsorten,
Astrachan, har finlockig, glänsande, grå el.
övervägande svart ull, ej så god som persian. Varaktighet:
god. I Frankrike är astracan benämning på äkta
persian. — B i s a m från bisamråttan, ”muskrat”, har
täta, blågrå ullhår med mörkare stickelhår. Färgad
päls med utryckta stickelhår imiterar äkta säl under
handelsbeteckningen s ä 1 b i s a m. Varaktighet: god.
— Silverbisam från den ryska bisamnäbbmusen
har mera glänsande stickelhår än bisam och silvervita
ullhår på buksidan. — Brun björn. Färgen
varierar från gråaktig el. brungul (honungsbjörn)
till mörkgul. Mörka skinn med gula (g u 1 d b j ö r n)
el. vita hårspetsar (s i 1 v e r b j ö r n) äro särsk.
värdefulla. Exportländer: Canada, U.S.A. och Sibirien.
Varaktighet: utmärkt god. Svart björn (baribal)
har mörkbruna ullhår och svartglänsande, to cm långa
stickelhår. Exportland: Canada. Vit björn
(isbjörn) har kort, tät päls; ungdjuren äro rent vita
och värdefullast, äldre stöta i gult. Exportländer:
Grönland och Norge. Tvättbjörn (sjubb), har
ljusblå ullhår och silvergråa stickelhår. Färgen kan
variera från gulbrun till blågrå. Den senare är
värdefullast. De bästa skinnen komma från Canada. —-
Varaktighet: naturell god, färgad sämre. — B r e i
t-s c h w a n z, skinn av kastlamm (för tidigt födda
lamm) av alla fettsvansfårraser, t. ex. persian och
astrakan; äkta breitschwanz är kastlamm av
persian. Skinnet har vacker moaréteckning.
Varaktighet: god. — Bäver har blåaktigt bruna ullhår och
grova, svarta el. rödbruna stickelhår. Pälsen beredes
vanl. utan stickelhår. De mörka pälsarna äro
värdefullast. Varaktighet: utmärkt god. — Bäverlamm
(i Sverige "moutonfix”, ”skannofix”) äro klippta,
finulliga fårskinn, som behandlats med formalin och
varmvalsats, varigenom ullen förblir rak och icke i
fuktig väderlek återtar sin ursprungliga krusiga form.
Skinnen färgas och äro ett billigt, slitstarkt och varmt
pälsmaterial. Skinnen exporteras under den
patentskyddade beteckningen p a n n o f i x. — C h i n c h i
1-1 a har en underbart tät och mjuk päls med djupt
blågrå, lättrörliga ullhår och mörkgrå till silvergrå
stickelhår. Svansen har två mörka tvärstrimmor. De bästa
skinnen komma från Peru och Bolivia. Varaktighet:
mindre god. — Civett (afrikansk si b e
t-k a t t) har tjock hårfäll med svartglänsande stickelhår
och askgrå färgteckning med svartbruna, runda el.
kantiga fläckar. Varaktighet: god. — Ekorre. Skinn
från Ryssland och Sibirien ha ryggen blågrå
(vinterpäls) till rödbrun (sommarpäls), från övriga länder
mer el. mindre brunaktig. Bukpartierna ha vit till
gul färg. Vinterpälsen benämnes g r å v e r k.
Varaktighet: god. — Fårskinn av olika raser, vita
och svarta, med krusull, beredas till arbetspälsar, fällar
o. dyl. Av vissa sydamerikanska och europeiska raser
framställas moarétecknade pälsskinn, t. ex. borregos.
Finulliga fårskinn användas för framställning av
bäverlamm. Gotländskt utegångsfår är av
svensk lantras. De naturgråa skinnen utväljas bland
ungfår, som slaktas i aug.—sept. — Fölskinn av
nyfödda föl äro oftast moarétecknade och erinra om
breitschwanz samt beredas naturella. Övriga skinn
färgas svarta. Varaktighet: god. — G e n e t t, från s.
Frankrike, Pyreneiska halvön och Västafrika, har en
päls med askgrå till gulaktig botten färg med runda
el. kantiga, svartbruna fläckar, svans med svarta ringar
och svart spets. Varaktighet: god. — Grävling nar
ljusbruna ullhår och svarta och vita stickelhår.
Bukpartierna äro mörkare än ryggen. Japansk grävling
färgas för skunkimitation. — Guereza el. svart
apa, från Västafrika, saknar ullhår och har endast
sidenglänsande, svarta stickelhår, som kontrastera
vackert mot den vitgarvade skinnbottnen. — Hamster.
Skinnen äro gulbruna med mörkbrun till svart buk
och användas vanl. som pälsfoder. — Hermelin
har snövit vinterpäls med svart svansspets.
Exportländer: Sibirien, Canada och Skandinavien. — I 1 1 e r
har kastanjebrun päls med gula ullhår och svarta
stickelhår. Välgödda djur ha guldgula ullhår (h
o-n u n g s i 1 1 e r), svältfödda vitgula ullhår (g r
od-i 1 1 e r). Exportland: Ryssland. Virginiailler
el. peka har en päls, som erinrar om den mörka

tvättbjörnens med kraftigt framträdande stickelhår och
lång, svart svans. — J ä r v. Pälsen har
björnkaraktär och nyanserar i 2—3 bruna färgtoner med en mörk,
sadelformig fläck på ryggen, som begränsas av ljusare
brunt. Varaktighet: utmärkt god. — Kaninskinn
förarbetas till alla möjliga imitationer, t. ex.
sälelectric-päls, som surrogat för sälbisam. Hårbeklädnaden är
mjuk och fin men läderhuden svag. Varaktighet:
dålig. — Kattskinn av huskatten har ringa värde,
enär det lätt fäller hår. Användes färgat till
pälsbesättning. — Karakul, fransk beteckning för
astrakan och rysk beteckning för persian. — K r i m m e r,
lammskinn av fettsvansfårras från Krim med blågrå
el. svart, krusig ull. Varaktighet: mycket god. —
Små lammskinn, s. k. smasker, med kort,
krullig ull, av sydamerikanskt ursprung (Lincoln,
Montevideo) el. europeiskt (Calajos, Toscana),
användas bl. a. som foder i handskar och tofflor. —
Leopard. Pälsarna variera i färg och kvalitet alltefter
ursprungsorten. Kinesisk leopard har tät
päls av orangebrun färg, ostindisk är glesare
och ljusare, bengalisk är mörk med kort, styvt
hår, afrikansk är citrongul med ringformiga,
svarta fläckar. Snöleopard från mell. Asien, har
långhårig, vitgrå till blekt orangefärgad päls med
mörka fläckar. Varaktighet: mycket god. — Lodjur
har ullhåren tunnare än rävens, stickelhåren c:a 10 cm
långa, mjuka och något krusiga, färgen är blekgrå
med mörka fläckar. Bukpartierna ha längre hår, vit
färg med markerade fläckar. Rygg och bukpartierna
förarbetas separat. Blåtonande päls är värdefullare än
den rödaktigt sandfärgade. De bista skinnen komma
från Canada och Sverige. Varaktighet: god. — M u 1
1-vad har en mjuk, sammetslik, biåsvart päls.
Vinterpälsen är dubbelt så värdefull som sommarpälsen. De
bästa skinnen komma från Nederländerna, Skottland
och Bayern. Varaktighet: dålig. — Murmeldjur
från Asien lämna en gulbrun päls utan ullhår. De
användas för imitation av nerz och sobel. Det europeiska
murmeldjurets skinn är utan betydelse. — M å r d har
tjock, blågrå päls med kraftiga stickelhår. Varaktighet:
naturell mycket god, färgad god. Stenmård har en
päls med vita till blågrå ullhår och hruna till svarta
stickelhår. Skinn med blågrå ullhår beredas naturellt;
övriga färgas för imitation av rysk sobel. Varaktighet:
god. — Nerz (f lodilie r) har ljus till mörkbrun
färg. Vackrast är amerikansk nerz, som benämnes
mink. Kinesisk och japansk nerz har en blekare
päls, som vanl. färgas. Varaktighet: naturell mycket
god, färgad mindre god. — Nutria (sumpbäver
el. b ä v e r r å t t a) har en rödbrun, glänsande päls,
som beredes utan stickelhår. Exportland: La
Plata-län-derna. Varaktighet: god. — Amerikansk
opos-s u m har tät, krusig grund med blandat blågrå och
svarta stickelhår. Användes för skunkimitation.
Varaktighet: god. Australisk opossum, av kusu,
har tät, rak ullharspäls och tunna, fina stickelhår.
Färgen varierar efter ursprungsorten från isgrå, grå
och blågrå till gul och rödgul. Den rödgula pälsen är
billigast. Varaktighet: god. — Ozelot
(panterkatt) har en tät, glänsande päls med mörka fläckar,
som sammansmälta till oregelbundna band på brungul
botten; buksidan ljusgul till vit. Utbredningsområde:
Argentina till Texas. — Persian, lammskinn av
fettsvansfår, slaktade 5—10 dagar efter födseln, har
brun till brunsvart naturfärg. Skinnen färgas svarta.
Äkta persian har vackert glänsande fast ull, som
krusar sig så, att den fria hårspetsen växer inåt och
därmed ger pälsen en jämn, vågig yta. Äkta persian
kommer från Buchara, Turkmenistan, Afghanistan och
Sydvästafrika. Varaktighet: mycket god. — Rödräv
har en blekt gul till mörkt varierande päls. Ullhåren
äro långa och mjuka, stickelhåren tjocka och kraftiga.
Varaktighet: god. B 1 å r ä v är en färgvariant av
viträv. Pälsen nyanserar från skiffer- till gulgrått med
tjocka, långa ullhår och fina stickelhår. Huvudsaki.
farmdjur; de bästa vilda komma från Grönland.
Varaktighet: god. K o r s r ä v har ljusgult till
orange-färgat hår med silvervit spets. Från en markerat
mörkare, korsliknande färgteckning på ryggsidan härrör
namnet. Exportländer: Canada och Ryssland.
Silverräv har tät, fin, skiffergrå ullhårsbeklädnad;
stickelhåren äro svartglänsande med vit spets. Nackpälsen är
helt svart. Silverräv med helt svarta stickelhår utan
vit spets kallas svarträv. Silverrävens hemland är
Canada. En färgmutation av silverräven är platina-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free