Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rabelais, François - Rabenius, släkt - Rabenius, 1. Olof - Rabenius, 2. Lars - Rabenius, 3. Theodor - Rabenius, 4. Olof - Rabenius, Nils - Rabi, Isidor Isaac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Rabenius—Rabi
652
sjukhusanställning i Lyon, den dåtida franska
bokhandelns centrum, började han sin litterära
verksamhet. Denna bragte honom i upprepade
konflikter med Sorbonne och påvestolen, vilka
dock bilades genom två resor till Rom (1534
och 1535), bekostade av en mäktig beskyddare,
biskopen av Paris sedermera kardinal Jean du
Bellay, som gjort R. till sin livläkare. Han
delade f. ö. sin tid mellan Lyon och Montpellier,
där han 1537 utnämnts till med. prof., återgick
sedan till prästtjänst för att, då det religiösa
läget skärptes under 1540-talet, som kättare
tvingas i landsflykt. Han uppehöll sig först i
Metz, därefter i Rom, utövade läkarkallet, vann
omsider absolution och framlevde sina sista år
i Paris som honorär kyrkoherde av Meudon.
Uppslaget till R:s litterära storverk,
jättekrönikan om Pantagruel, Gargantuas son, gavs
av en medeltida folkbok, ”Les grandes et
in-estimables chroniques du grand Gargantua”. R.
skrev nu en fortsättning på denna konstlösa men
mustiga äventyrsroman, vars exempellösa
framgång han omvittnade i företalet; denna geniala
fortsättning, ”Les horribles et épouvantables
faits et prouesses du très renommé Pantagruel,
roi des Dipsodes” (1532), blev, ehuru drabbad
av Sorbonnes onåd och uppsatt på Index, en om
möjligt ännu större bokhandelsframgång.
Uppmuntrad härav, tog R. itu med att omarbeta
folkboken om Gargantua efter sitt eget sinne, och
så tillkom verkets ”första” del, ”La vie
in-estimable du grand Gargantua, père de
Pantagruel” (1534), vari han invävt minnen från sina
egna uppväxtår i Touraine. Den tredje delen
av ”Pantagruel”, som hela sviten småningom
kallades, offentliggjordes först 1546 och utgör i
många avseenden verkets höjdpunkt med en av
R. skapad figur, Panurge, en Falstaff före
Falstaff, till hjälte och resonör. Fjärde delen
utkom 1553 (ett fragment redan 1548), den
femte och sista, fullb. av annan hand efter
utkast av R., postumt 1564. De bilda jämte den
närmast föreg. ett helt, skildrande en
pilgrimsfärd med många raster på vägen genom den
mänskliga dumhetens riken till ”den gudomliga
buteljens orakel”, vars visdom avslöjas i ett
enda ord: ”Trinck!”.
R. är på en gång en typisk medeltidsmänniska
med otämda drifter och en fulländad
renässansman, en folklig realist och en grundlärd
humanist. Han är framför allt arvtagare till den
outtömligt uppfinningsrika esprit gaulois, det
specifikt franska skämtlynne, som förut
blommat i rävsagor och fabliåer. För sina ideal —
frihet och förnuft i forskning, religion,
uppfostran och allmän levnadsföring — kämpar han
icke blott med satirens vapen; han förmår
därtill i lockande färger framställa det Utopia han
drömmer om för alla goda ”pantagruelister”:
klostret Thélème, vars enda regel lyder: ”Gör
vad du vill!” — Litt.: Kritisk uppl. av
böckerna I—III av A. Lefranc (5 bd, 1912—31).
”Qfuvres complètes” av J. Plattard (5 bd, 1929)
och av J. Boulenger (1 bd, 1934). — R:s
samtliga krönikor ha översatts till sv. av H. Peter-
sen Dyggve (5 bd, 1945—49). — Monogr. av J.
Plattard (1932) och B. Knös (1943).
Rabenius, släkt, härstammande från
Västmanland, adlad 1834.
1) Olof Ingelsson R., rättslärd (1730—72),
1752 jur. dr och doc. i Uppsala, 1766 jur. prof,
i Uppsala. R. utvecklade ett flitigt,
naturrätts-ligt influerat författarskap.
2) Lars Georg R., den föreg:s son,
rättslärd (1771—1846), doc. i Uppsala i ekonomirätt,
prof, i ekonomi- och handelsrätt 1807—37, led.
av lagkommittén 1811—14. R. åtnjöt stort
anseende som univ.-lärare. Han utgav läroböcker
i juridik.
3) Olof Matthias Theo do r R., den föreg:s
son, rättslärd (1823—92), 1851 jur. doc. i
Uppsala, 1854—62 prof, i Lund i administrativrätt
och nationalekonomi, 1862—89 i Uppsala i
nationalekonomi, närings-, finans- och politirätt,
föredrog 1860—63 lagfrågor i Justi
tiestatsexpeditio-nen, led. av gruvstadgekommittén 1872—74. R.
utgav bl. a. ”Handbok i Sveriges gällande
förvaltningsrätt” (3 bd, 1866—73).
4) Olof Gustaf Severin R., den föreg:s son,
skriftställare (1882—1948), fil. lic. i Uppsala
1911, lärare vid Högre lärarinneseminariet i
Stockholm 1918—43, verkade som litteratur-,
musik- och teaterkritiker i huvudstadspressen
samt som översättare. R. utgav bl. a. essäsaml.
”Mörka gestalter och ljusa” (1931),
memoarböckerna ”Kring drottning Kristinas klocka”
(1942) och ”Mellan Stockholms strömdrag”
(1943) samt ”Hans Larsson. En svensk
diktar-filosof” (1944).
Rabenius, Nils, präst, urkundsförfalskare
(1648—1717). Förut komminister i Munktorp,
blev R. 1690 hovpredikant. Han medföljde 1700
—01 Karl XII på hans fälttåg som pastor för
livdrabanterna men gjorde sig mest känd som
upptågsmakare i högkvarteret. Befordrad 1701
till prost i Hedemora, verkade han där till sin
död, ofta under konflikter med församlingsborna.
R. ägde omfattande historiska intressen och
intar som samlare ett ingalunda obemärkt rum.
Hans iver och fabuleringsförmåga förde honom
emellertid in på förfalskningarnas väg.
Åtskilliga urkundsfalsifikat, tillverkade av honom, ha
i nyare tid avslöjats. Sålunda är han
författaren av flera föregivna påvebullor, av en Peder
Svart tillskriven, ofta åberopad biskopskrönika
över Västerås stift jämte en rad därmed
sammanhängande aktstycken och av en redaktion
av Olaus Petris självbiogr. Stort anlagd var
R:s med tillhjälp av raderingar i medeltidsbrev
genomförda släktsvindel (”Rabbesläkten”). Han
har även förfalskat mynt. — Se N. Ahnlund, ”N.
R.” (1927).
Rabi [rä’bi], Isidor Isaac,
polsk-amerikansk fysiker (f. 1898), prof, vid Columbia
Univ. i New York från 1937. R. har gjort
viktiga förbättringar av molekylstrålmetoden,
bl. a. genom att införa hastighetsfokusering. R.
utförde tills, m. medarbetare bestämningar av
alkalimetallernas magnetiska kärnmoment. Genom
att utnyttja resonansverkan mellan ett yttre mag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
