Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raitio, Väinö Eerikki - Raja, radja - Raja - Rajajoki - Rajahmundry - Rajastan, Rajasthan - Rajd - Rajgräs - Rajkot - Rajna, Pio - Rajolering - Rajon - Rajputana - Rajputer - Rakapparat - Rakata - Rakel - Rakered - Raket - Raketbana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Raitio—Raketbana
722
Raitio [rai’tiå], Väinö Eerikki, finländsk
tonsättare (1891—1945). R., som är en av de
främsta företrädarna för den modernistiska
tonsättargenerationen i Finland, komponerade
bl. a. en symfoni, ett tiotal symfoniska dikter, en
konsert för violin och cello, kammarmusik,
solostycken, fem operor (bl. a. ”Prinsessan Cecilia”)
och baletter.
Raja [rä’d$a] (sanskr., ”konung”), rad ja,
titel för de indiska furstarna, vilka tidigare
regerade som brittiska vasaller; furstar av särskilt hög
rang ha titeln mahäräjä, ”storkonung”. Vid
kejsardömet Indiens upphörande 1947 löstes furstarna
från sina förpliktelser mot brittiska kronan. Ett
fåtal anslöto sig till Pakistan och erhöllo autonom
ställning. De övrigas stater införlivades i olika
former med Indiska unionen; c:a 300
sammanfördes till nya stora men likaledes anslutna
enheter, princely states’ unions, t. ex. Madhya Bharat
och Rajastan. I spetsen för varje sådan union
sattes någon mera betydande r., som erhöll titeln
rajpramukh (president). Några få furstar voro
motspänstiga, särsk. nizamen av Hyderabad, men
det överväldigande flertalet godtogo den nya
ordningen, och många ställde sig till nationens
förfogande. Furstarnas apanage minskades från
tidigare inalles 350 mill. rupier till 45 mill. Varje
r. fick behålla 2 palats, sina personliga juveler
och den jord samt annan egendom, till vilken han
kunde hävda enskild äganderätt.
Raja, sedan gammalt en i Turkiet använd
benämning på icke-muhammedanska undersåtar.
Ehuru kollektiv användes r. i Europa ofta om
enskilda personer.
Ra’jajoki [-jå-], finska namnet på Systerbäck.
Rajahmundry [rä’d?amandri], stad i Indiska
unionen, vid Godavaris delta, n. n. ö. om Madras;
c:a 75,000 inv. R. är telugus viktigaste stad.
Rajastän, Rajasthan [räd^a-], stat i
Indiska unionen, bildad genom sammanslutning
av 10 infödingsstater om tillsammans 77,610 km2
med 4,261,000 inv. Härtill anslöto sig 30/s 1949
de 4 viktigaste rajputstaterna Bikaner, Jaipur,
Jodhpur och Jaisalmer samt Matsyaunionen. Det
så uppkomna R. (eng. Greater Rajasthan)
omfattade 1951 332,618 km2 med 15,298,000 inv. R.
gränsar i v. till Pakistan, i n. ö. till Punjab och
Uttar Pradesh, i s. ö. till Madhya Bharat och i
s. till Bombay. Genom R. löper den viktiga
järnvägslinjen från Karachi via Jodhpur och Jaipur
till Delhi, resp. Agra.
Rajd, lapsk renkaravan.
Rajgräs, bot., se Lolium.
Rajkot [räd^-], stad i v. Indien, i det inre
av halvön Kathiawar; c:a 55,000 inv.
Järnvägsknut.
Ra’jna, P i o, italiensk romanist (1847—1930),
prof, i romansk filologi i Milano 1873—84 och i
Florens 1884—1922. R. intager genom sin lärdom
och sin idérikedom en mycket framstående plats
bland romanistikens målsmän. Sina viktigaste
insatser gjorde han dels inom Danteforskningen,
dels genom sina arbeten om den medeltida episka
diktningen.
Rajolèring, se Djupkultur.
Rajon [-å’n], se Rayon.
Rajputana [rä’d?patä’na], rajputernas land,
förr ett område i n. v. Främre Indien, bestående
dels av den brittiska prov. Ajmer-Merwara, dels
av Rajputana Agency med 21 indiska vasallstater
(334,000 km2, 13,670,000 inv. 1941). Se även
Raj astan.
Räjpu’ter (skt räjaputtra, konungason, prins),
medlemmarna av en feodaladel, som utgör den
besuttna överklassen i Rajputana (se d. o.) och
till vilken de regerande husen i därvarande o. a.
stater hört. De anse sig själva vara representanter
för den gamla indiska adeln, k^attriya, men
innesluta dock element av mycket olika härstamning.
Rakapparat, eg. varje mekanisk anordning, som
ersätter den enkla rakkniven; i inskränkt och
bruklig mening dets. som elektrisk r. En
sådan arbetar på i princip liknande sätt som
hår-klippningsmaskiner. R. lanserades i U.S.A. omkr.
1935-
Rakata, ö i Sundasundet, se Krakatau.
Rakel, patriarken Jakobs hustru. Hon födde
sönerna Josef och Benjamin. Med anledning
härav bruka stammarna Josef och Benjamin — jämte
stammarna Dan och Naftali, enl. traditionen
härstammande från R:s tjänstekvinna Bilha —
kallas R.-stammar till skillnad från Lea-stammarna.
Det synes huvudsaki. ha varit R.-stammarna, som
invandrat till Egypten. — Uttrycket ”tjäna för
R. och få Lea” hänför sig till 1 Mos. 29:20 ff.,
vari berättas, att Jakob skulle efter 7 års tjänst
hos Laban få R. till hustru men i stället fick den
mindre sköna system Lea.
Rakered, f. d. socken i Östergötlands län, se
Vikingstad.
Raket (ytterst av it. rocchetta, urspr. liten
slän-da), en med olika ”satser” fylld cylindrisk
papp-el. metallhylsa och en därvid fästad träribba,
avsedd för styrningen i luften. De i hylsan
inpressade satserna äro: d) drivsatsen (en blandning
av pulvriserat svartkrut, salpeter m. m.) med
ko-nisk hålighet för antändningsmedlet (vanl. en
stubin), b) sprängladdningen och c) lys- el.
brandsatsen. Sedan r. inställts, tändes stubinen, som i
sin tur antänder drivsatsen, varvid den utvecklade
krutgasen med ett jämförelsevis starkt tryck
utströmmar bakåt och driver r. framåt (uppåt).
Då drivsatsen är förbränd, tänder flamman
sprängladdningen och denna i sin tur lys- el.
brandsatsen. — Vid inom fyrverkeri
använda r. alstrar lyssatsen de olika ljusfenomenen och
kallas flera samtidigt avbrända r. för
raketkista. — Inom krigsväsendet började r.
tidigt användas (se Raketvapen). Omkr. 1800
börj ade svenska armén använda r., både
brandraketer och krigsraketer, apterade med
granater. Jfr Fyrverkare. En utvecklingsform av
r. är lufttorpeden, den mest kända
konstruerad av den svenske överstelöjtnanten W. T.
Unge och prövad i Sverige 1901—03 (skottvidd
7 km). Krupp inköpte 1908 samtliga hans patent.
Numera användas r. i krig huvudsaki. som
signal-el. lysmedel. — Om r. för räddning av
skeppsbrutna se Sj öräddningsväsendet.
Raketbana, vapentekn., se Projektil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
