Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Read, Herbert - Reader’s Digest - Reading (England) - Reading (Pennsylvania) - Reading, Rufus Isaacs - Reagens - Reagenspapper - Reagera - Reaktans - Reaktansrör - Reaktansspole, drosselspole - Reaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783 Reader’s Digest—Reaktion 784
I romanen ”The green child” (1935; sv. övers.
1950) utnyttjade han bl. a. sin barndomsmiljö.
Sin finaste prosa har R. givit i en rad
självbiografiskt hållna ting, ”In retreat” (1925), ”The
innocent eye” (1933) och ”Annals of innocence
and experience” (1940). Sin förnämsta insats har
R. gjort som estetiker; han har sysslat med
litteratur och konst som forskare och kritiker. Bland
hans hithörande arbeten må nämnas ”The
mean-ing of art” (1931, ny utv. uppl. för Amerika
under titeln ”The anatomy of art”, 1932) och ”Art
and industry” (1934).
Reader’s Digest [rl’daz dåi’d$est] (eng.,
läsarens sammandrag), amerikansk månadstidskrift,
gr. 1922 av De Witt Wallace, utg. i
Pleasant-ville, N. Y., ger i lättläst framställning
sammandrag av tidskriftsartiklar och böcker av allmänt
intresse. R. har jorden runt en serie avläggare.
Den svenska uppl., ”Det bästa”, utgives i
Stockholm sedan 1943 av Reader’s Digest ab. i
samarbete med Åhlén & Åkerlunds förlag.
Reading [re’dijj], huvudstad (county borough)
i Berkshire i England, 60 km v. om Londons city
vid Kennets inflöde i Thames; c:a 116,000 inv.
R. har klosterruiner och flera gamla kyrkor samt
univ., gr. 1926 (tidigare college under Oxford).
R. är en viktig järnvägsknut. Av dess industrier
märkas främst kexfabriker, bryggerier m. m.
Reading [re’diij], stad i s. ö. Pennsylvania,
U.S.A., vid Schuykill Canal, 93 km n. v. om
Philadelphia; c:a 110,000 inv.; mångsidig industri,
bl. a. stor järn- och stålindustri. I närheten
finnas rika stenkolsfält och järngruvor.
Reading [reMip], Rufus Daniel I s a a c s,
från 1926 1 :e Marquess of R., engelsk statsman
(1860—1935), vann stora framgångar som
advokat i London, invaldes 1904 i underhuset, där han
anslöt sig till det liberala partiet, blev 1910
So-licitor-General, senare s. å. Attorney-General och
fick 1912 som sådan säte i kabinettet Asquith.
S. å. inblandades han i den s. k. Marconiskandalen,
i vilken han jämte Lloyd George anklagades för
att ha profiterat av sin ställning till att göra
vinster på börsen; han frikändes dock av en
parlamentarisk undersökningskommitté, blev 1913
Lord Chief Justice och 1914 lord (Baron R. of
Erleigh). i:a världskriget gav R., som 1916 blev
viscount, 1917 earl, nya arbetsuppgifter, främst
inom krigsfinansieringen; 1915 och 1917 sändes
han till U.S.A. för att förhandla om engelska
krigslån. 1918—19 var han ambassadör med
särskilt uppdrag i Washington, 1921—26 vicekonung
av Indien. På denna post hade R. att i praktiken
utföra den 1919 beslutade självstyrelsen och
lyckades genom kraft och smidighet härutinnan nå
vissa resultat. Efter hemkomsten spelade R. en
betydande roll som medl. av den indiska
runda-bordskonferensen 1930—31. Aug.—nov. 1931 var
han utrikesminister i MacDonalds nationella
samlingsregering.
Reage’ns, ämne el. lösning av ett ämne, som
användes för att kvalitativt el. kvantitativt
påvisa närvaron av ett annat ämne.
Reagenspapper, med ett reagens preparerat
filtrerpapper, som användes för att påvisa
före
komsten av ett ämne el. en lösnings surhetsgrad
(se t. ex. Lackmus).
Reagera, åter- el. motverka; göra motstånd
emot; påverkas av; kem., utöva kemisk inverkan.
Reakta’ns, fys., den motverkan, som uppstår,
när en elektrisk växelström passerar en kapacitet
el. sj älvinduktion.
Reaktansrör, radiotekn., oegentlig benämning
på reaktanskopplat rör, ett ofta använt
kopplingselement för frekvensmodulering.
Reaktansspole, dr os sels pole, se Drossel.
Reaktion. 1) (Fys.) R. el. mottryck
uppstår i ett kärl el. ett rör, från vilket en vätska fritt
utströmmar. R. kan bli tillräckligt stor att
användas som mekanisk drivkraft, t. ex. i S e g n e r s
vattenhj ul och i vissa turbiner samt raketer.
2) (Kem.) Se Kemisk reaktionslära.
3) (Biol.) Organismens sätt att svara på
(reagera mot) inverkan av olika retmedel, ss.
vissa slags medicin, bakterier, gifter.
4) (Psyk.) Inom den experimentella
psykologien betecknar termen i allm. den rörelse,
varmed organismen svarar på ett sinnesintryck. Sker
detta omedelbart, kallas r. enkel; om däremot
någon särskild medvetenhetsfunktion inskjutes
mellan sinnesförnimmelsen och rörelsen, kallas r.
sammansatt. Experimentalpsykologerna ha i
stor utsträckning anställt planmässiga r e a
k-tionsförsök (reaktionsexperiment) för att
mäta den tid, som förflyter mellan
sinnesintrycket och den därav föranledda rörelsen (r e a
k-t i o n s t i d).
5) (Polit.) Ett bakslag mot en politisk,
stundom även en religiös, moralisk el. estetisk,
riktning, åsyftande att åter bringa en äldre till
heders. Oftast nyttjas uttrycket om strävanden att
återinsätta föråldrade åskådningar och
institutioner i de nyas ställe, och r. sammanställes då
med en konservatism, som går till ytterligheter i
sitt motstånd mot omstörtningar.
6) (Marklära.) Fuktig jord visar sur, resp,
neutral el. alkalisk (basisk) r. Oftast anges r.
med det s. k. pH-talet el. reaktionstalet (se
Vätejonkoncentration). Är pa lägre än 5 i en
åkerjord, säges r. vara mycket starkt sur, vid 5—5,4
starkt sur, vid 5,5—5,9 sur, vid 6,0—6,4 svagt sur,
vid 6,5—6,9 nära neutral, vid omkr. 7 neutral och
över 7 svagt alkalisk. Starkt alkalisk jord
förekommer ej i Sverige. En jord äger vanl.
samtidigt både sura och basiska egenskaper, d. v. s.
vissa beståndsdelar förhålla sig som svaga syror,
andra som svaga baser.
Vissa kulturväxter, ss. sockerbetor, lucern och
vete, föredraga svagt alkalisk r., medan potatis
och havre trivas bäst vid surare r. De flesta
andra åkerväxter äro mindre beroende av r.
Markens lägre växt- och djurvärld påverkas av r.,
som därför utövar starkt inflytande på de
mikrobiologiska omsättningarna i marken. En
kalk-fattig jord blir i Sveriges klimat av sig själv
sur, vilket avhjälpes genom kalkning. Denna
urgamla jordförbättringsmetod avser bl. a. att
reglera reaktionstalet med hänsyn till de växter,
som skola odlas. Genom bestämning av
reaktionstalet kan man utröna, om en jord är kalkbehö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
