Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktion - Reaktionsdrift, readrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Reaktionsdrift
786
vande el. ej och t. o. m. i vissa fall på ett
ungefär den erforderliga kalkmängden. Gödselmedel
påverka r. Härvid talar man om fysiologiskt sura
och basiska gödselsalter. Ammoniumsulfat är
fysiologiskt surt, emedan svavelsyrekomponenten ej
upptages av växterna, chilesalpeter är fysiologiskt
basisk, emedan den i jorden kvarlämnar en bas.
Reaktionsdrift, r e a d r i f t, f ramdrivning av
farkost genom tillämpande av den fysikaliska
lagen om verkan och motverkan
(reaktionsprin-cipen). Dragkraften (reaktionskraften)
uppkommer, då man tvingar ett medium att strömma
bakåt i förhållande till den avsedda
rörelseriktningen. Som regel åstadkommes den bakåtriktade
strömningen genom att värmeenergi får övergå
till rörelseenergi. — Tanken på r. av fordon är
gammal. Från i6oo-talet finnes en konstruktion,
som tillskrives I. Newton och som består av en
vagn, avsedd att drivas av en bakåtriktad
ång-stråle. R. tillämpas vidare vid raketen, som
redan under trettioåriga kriget användes för
militärt ändamål.
Emellertid har r. fått sin hittillsvarande
största betydelse inom flygtekniken för f r a m d r i
v-ning av flygplan med ombord befintlig
kraftkälla. Tidigare användes härför
uteslutande kolvmotor-propelleraggregat, varvid
dragkraften uppkommer genom förbränning av ett bränsle
inuti motorn och förbränningsenergin omvandlas
till rörelseenergi hos propelleraxeln.
Propellerbladens rotation åstadkommer en bakåtriktad
rörelse av den luftmassa, som passerar genom
propellerfältet. Luftmassans reaktion mot
propellerbladen ger upphov till den dragande kraften.
Propellerbladspetsarnas rotationshastighet samt
flyghastigheten sammansättas vektoriellt till en
resulterande hastighet, vilken vid moderna,
snabba flygplan uppnår mycket höga värden. Då
Machs tal, d. v. s. förhållandet mellan
bladelementets resulterande rörelsehastighet och
ljudhastigheten, närmar sig värdet l, sjunker
emellertid propellerverkningsgraden snabbt, och
driftekonomien blir dålig. Genom att i ett
framdriv-ningsaggregat i stället utnyttja energien hos
förbränningsgaserna på så sätt, att de sistn. få
expandera för att med hög hastighet utströmma i
fria luften ur ett bakåtriktat munstycke,
erhålles framdrivning av ett flygplan utan hjälp av
en propeller (fig. i).
Med r. av flygplan förstår man numera enl.
allmänt språkbruk f ramdrivning genom en
reaktionsmotor (s trålmotor; eng.
Fig. i. Reaktionsprincipens tillämpning för
framdriv-ning av flygplan.
a luftmassan tvingas bakåt av roterande propeller,
b förbränningsgaserna utströmma fritt bakåt.
jet engine), i vilken kontinuerlig förbränning
äger rum och där de bakåt genom ett munstycke
utströmmande förbränningsgaserna åstadkomma
en reaktionsverkan. Syreförsörjningen vid
förbränningen kan ske antingen med hjälp av
luftens syre (r. i inskränkt bemärkelse) el. genom
att syre, resp, syrealstrande ämne medföres
jämte erforderligt bränsle (raketdrift). Drivmedlet
utgöres i förra fallet av flygfotogen el. bensin,
i senare fallet av t. ex. krut el. vätesuperoxid
+ alkohol + katalysator. — Fram till 2:a
världskrigets början var kolvmotor-propelleraggregatet
den enda praktiskt användbara kraftkällan för
flygplan. Man använde sig dock på en del
flygplantyper delvis av r., därigenom att avgaserna
från kolvmotorn fingo utströmma bakåt i fria
luften på sådant sätt, att en extra dragkraft (ty.
Rückstoss) och därmed ett hastighetstillskott
erhölls. I Tyskland arbetade emellertid under åren
mellan de båda världskrigen M. V a 1 i e r, H.
O b e r t h, F. v. Opel och H. v. O h a i n på
att lösa problemet med raketdrift för luftfartyg,
v. Opel lyckades också göra kortare flygningar
i ett litet flygplan, försett med raketbatteri. Det
första flygplanet med egentlig reaktionsmotor
var det tyska ”Heinkel 178” (konstruktör v.
Ohain), som flögs 27/s 1939. Nämnda flygplan,
av typen högvingat monoplan, hade som
kraftkälla ett reaktionsaggregat med avgasdriven
kompressor (typ He S3), vilket utvecklade en
dragkraft av c:a 450 kp. 1932 framlades i Italien
ett projekt till ett reaktionsdrivet flygplan av
typen ”Caproni-Campini”. Detta flygplan hade
en i flygkroppen längsgående kanal med
luftintag längst fram. Den insugna luften
komprimerades genom en kompressor, som drevs av en
vanlig kolvmotor på c:a 400 hk. Bakom denna
låg förbränningsrummet, där bränsle sprutades
in och förbrändes. Längst bak strömmade
förbränningsgaserna ut i fria luften. Ett flygplan
av denna konstruktion flögs f. ggn 1940. I
Frankrike framkom genom R. L e d u c under åren
1933—38 förslag till konstruktioner, påminnande
om typ ”Caproni-Campini”. Någon tillverkning
kom dock aldrig till stånd. — Den kanske
främste pionjären vad beträffar r. för flygplan är
den engelske officeren F. Whittle, och det
första flygplanet med motor av hans
konstruktion gjorde sin provflygning 1941. Whittles
reaktionsaggregat överensstämmer i princip med
senare på olika håll producerade typer och
består av följ, huvuddelar: 1) inloppsdel, där
luften tages in, 2) kompressordel, där luften
komprimeras utöver vad som uppnås genom
hastig-hetstrycket (ramm-effekten), 3) brännkammare,
Fig. 2. Arbetsschema för reaktionsmotor med
gasturbindriven kompressor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
