Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktor, atomreaktor, uranreaktor, atommila, uranstapel - Real (saklig) - Real (mynt) - Realexamen - Realgar - Realgenus - Realgymnasium - Realia - Realindex (realregister) - Realinkomst - Realisation - Realisationsvinst - Realisera - Realism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Real—Realism
792;
reaktion skall inträda, erfordras, att av de 2 el.
3 neutroner, som frigöras vid varje
kärnklyv-ning, minst 1 ger upphov till en ny klyvning.
Förluster av neutroner uppstå bl. a. vid r:s yta
genom att neutroner bortgå från denna. Då
antalet av dessa neutroner växer med kvadraten
på r:s radie, medan neutronproduktionen växer
med kuben på r:s radie, inträder en
kedjereaktion först då r. nått en viss kritisk storlek. R.
konstrueras dels för experiment med och
produktion av radioisotoper, dels för produktion av
energi och dels för framställning av material till
atombomber. På senare tid ha s. k. homogena
r. konstruerats, vilka i motsats till de beskrivna,
heterogena r. ha bränsle och moderator i
vätskeform, varigenom de mekaniska anordningarna
förenklas. Sedan försöken att konstruera r., som
producera mera klyvbart material än det, som
konsumeras (eng. breeding), krönts med
framgång (1953), kan måhända framställningen av
atomenergi göras avsevärt mera ekonomisk, än
nu är fallet. Den första r. byggdes i Chicago
1942. I Stockholm bygges den första svenska r.,
beräknad bli färdig 1954.
Reäl (av lat. rès, sak, faktum), saklig, sak-;
verklig.
Rea’l, sp., ”kunglig” (av lat. regälis), namn
på åtskilliga nu föråldrade spanska,
sydamerikanska, portugisiska, ostindiska o. a. mynt och
vikter, bl. a. den spanska silverrealen = Vs
pias-ter el. peso.
Realexamen, avslutningsexamen vid realskola,
kommunal mellanskola (kommunal realskola),
praktisk mellanskola (praktisk kommunal
realskola) el. sådan enskild läroanstalt, som av K. m:t
beviljats examensrättighet. Denna examen
infördes genom 1905 års läroverksstadga och
benämndes till 1928 r eal sk ol eexamen. 1935
infördes praktisk r. vid praktiska mellanskolor och
inbyggda praktiska linjer i vanlig realskola. —
R. består dels av skriftliga prov (i regel i 4
och minst i 3 ämnen), dels av muntliga prov (i 4
ämnen) samt i praktisk r. även av praktiska
examensprov (i 2 ämnen). Elev, som åtnjutit
enskild undervisning (”privatist”), avlägger
skriftliga prov på samma sätt som skolans ord.
lärjungar men prövas muntligen i samtliga i
examen ingående ämnen.
Realgär, kem., se Arsenikföreningar.
Realgenus, språkv., se Genus.
Realgymnasium, en av gymnasiets
bildnings-linjer med följ, fasta ämnen: kristendomskunskap,
modersmålet, engelska, historia med
samhälls-lära samt matematik. I 1 :a ringen på 3-åriga
linjen och i i:a och 2:a ringarna på 4-åriga
linjen läser man även följ, obligatoriska ämnen:
tyska, geografi, fysik och kemi samt i 1 :a
ringen på 4-åriga linjen biologi. På det
differentierade gymnasiet (de två sista ringarna)
tillkommer utöver enskilt arbete och övningsämnen även
en grupp tillvalsämnen samt ev. tilläggsämne.
Utom de obligatoriska ämnena från i:a och 2:a
ringarna ingå i tillvalsämnena filosofi, franska,
biologi och specialkurs i matematik. Lärjunge
kan dessutom få delta i undervisningen i ett till-
läggsämne, och, om han är särsk. kvalificerad,
i två sådana ämnen.
Reälia, nlat., verkliga föremål; vetenskaper,
som avhandla konkreta ting.
Realindex (r e a 1 r e g i s t e r), sakregister,
innehållsförteckning (motsats:
personalregister och ordförteckning).
Realinkomst, inkomst, mätt i sakvärden, i
mots. till inkomst, mätt i pengar.
Realisation. 1) Myntrealisation (se d. o.). —
2) Utförsäljning till nedsatt pris.
Realisationsvinst kallar man ur
skattesyn-punkt den vinst, som uppkommit genom icke
yrkesmässig avyttring av fast el. lös egendom, som
förvärvats genom köp el. byte och varit i den
skattskyldiges ägo kortare tid än 10 år, om det
gäller fastighet, och 5 år i andra fall. Har
egendom erhållits genom gåva från make el.
sky Ideman, skall nämnda tidsfrist dock räknas
från givarens fång. Detsamma gäller vid
bodelning, för såvitt denna ej skett med anledning av
dödsfall och efterlevande make därvid erhåller
egendom, som andre maken urspr. förvärvat. Vinst
vid expropriation el. dyl. är skattefri. Har fast
egendom innehafts 7—8 år, nedsättes det
skattepliktiga beloppet med 25 °/o, har den innehafts
8—9 år med 50% och om den innehafts 9—10
år med 75 °/o. Vid lös egendom nedsättes
beloppet på samma sätt fr. o. m. 3:e året. Vid
vattenfall är den skattepliktiga tiden utsträckt till
15 år med reduktion av beloppet fr. o. m. det
13 :e året. Vid vinstens beräknande får avdrag
ske för alla kostnader för egendomens
förvärvande och förbättrande, som ej fått avdras från
den löpande inkomsten, medan utnyttjade
värde-minskningsavdrag, som visat sig ha varit
omotiverade, skola läggas till vinsten. Uppkommer
motsv. förlust, realisationsförlust, får
denna blott avdras från r. el. lotterivinst. Vid
jordbruk betraktas ej försäljning av produkter
el. löpande försäljning av inventarier som r. utan
som inkomst av jordbruk. Vid rörelse räknas all
försäljning av lager samt av inventarier som
inkomst av rörelse.
Realisera, förverkliga, utföra, verkställa,
bringa till uppfyllelse; förvandla (egendom) i
penningar; försälja, bortslumpa.
Reali’sm (av lat. rès, sak, ting). 1) (Filos.)
a) Den riktning inom medeltidsfilosofien, som
ansåg allmänbegreppen äga självständig verklighet,
ja, fattade dem som mera verkliga än de enskilda
tingen. Representanter: Erigena, Anselm av
Canterbury, Tomas från Aquino, Duns Scotus m. fl.
— b) Kunskapsteoretisk r., den åsikten, att det
ges en av medvetandet oberoende verklighet, att
objektet sålunda icke enl. sitt begrepp existerar
enbart i förhållande till ett subjekt. Den motsatta
ståndpunkten, kunskapsteoretisk idealism, anser,
att all verklighet som sådan är given i ett
medvetande. Naiv r. anser verkligheten vara sådan,
som vi med våra sinnen uppfatta den. Kritisk
r. skiljer mellan verkligheten sådan den uppfattas
och sådan den i sig är. Jfr Neorealism.
2) (Estet.) Den åsikt, som anser konstens
uppgift vara att blott återge den faktiskt givna
verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
