Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktionsdrift, readrift - Reaktionsflygplan, reaktionsplan, reaplan - Reaktionsfri - Reaktionsfärger - Reaktionshastighet - Reaktionsmotor, reamotor - Reaktionstorn - Reaktionsturbin - Reaktionsvärme - Reaktionär - Reaktiv effekt el. reeffekt - Reaktivering - Reaktor, atomreaktor, uranreaktor, atommila, uranstapel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Reaktionsflygplan—Reaktor
790
Fig. 7. Reaktionsmotor med propeller.
bin, som i sin tur driver kompressorn. Jfr
beskrivningen på F. Whittles reaktionsmotor ovan, fig. 6.
Motortypen är numera i stort sett den enda
använda vid farter över 700—800 km/tim. och bru
kar helt identifieras med benämningen
reaktionsmotor. Dragkraften (reaktionskraften), som vid
moderna reaktionsmotorer ligger i
storleksordningen 2,000—3,000 kp, är beroende av
förbränningsgasernas massa och utströmningshastighet.
Då luftens syre utnyttjas för förbränningen, är
dragkraften variabel med den omgivande
atmosfärens egenskaper och avtager med ökande höjd
(max. höjd c:a 15,000 å 20,000 m), även om r.
i och för sig är oberoende av atmosfär över
huvud taget och således kan försiggå i lufttomt
rum. Verkningsgraden för denna typ av
reaktionsmotor växer, ju mera flyghastigheten
närmar sig förbränningsgasernas relativa
utlopps-hastighet i förhållande till flygplanet.
Reaktionsmotor med
gasturbindriven kompressor i kombinati o n
med propellerdrift (eng. turbo-prop)
utnyttjar större delen (c:a 80%) av
förbränn-ningsgasernas energi för drivning av en vanlig
luftpropeller. Resterande energi utnyttjas för ren
r. (fig. 7 och 8). Kombinationen med en luftpro-
Fig. 8. Reaktionsmotor med gasturbindriven
kompressor i kombination med propellerdrift av typ Armstrong
Siddeley ”Python” (c:a 4,000 hk).
peller lämpar sig bäst för flygplan i
hastighetsområdet 500—-850 km,Üim.
Gasturbin-propelleraggre-gat har i förhållande till
kolvmotor-propeller-aggregat fördelen av mindre frontarea, lägre
vikt, rotationsrörelse i st. f. fram- och återgående
rörelse samt möjliggör, tack vare den
tillkommande reaktionskraften, bättre verkningsgrad vid
högre hastigheter än c:a 500 km/tim. Det
engelska trafikflygplanet Vickers ”Viscount” är
utrustat med denna typ av reaktionsmotor.
Raketmotor för fast el. flytande
bränsle är oberoende av atmosfärens
egenskaper, eftersom jämte bränsle även det för
förbränningen erforderliga syret i någon form
med-föres ombord på luftfartyget i fråga (fig. 9). Vid
raketmotor är således reaktionskraften oberoende
av flyghöjden. Emellertid ställa sig raketmotorer
relativt dyra i drift och ha hittills relativt kort
aktionstid med
hänsyn till
erforderlig driv-medelsmängd.
Förutom som
raketmotorer i
mindre j
aktflygplan och
robotbomber (jfr
ovan) begagnas de som hjälpmotorer i
militärflygplan. Med hjälp av raketbatterier kunna
därvid under kortare tidsmoment uppnås avsevärda
hastighetstillskott. På civila flygplan förekomma
— ännu så länge på provningsstadiet —
raketmotorer som hjälpmotorer, t. ex. vid start
(system JATO, d. v. s. jet assisted take off, start
med hjälp av r.).
Reaktionsflygplan, reaktionsplan,
reaplan, flygplan, konstruerat för reaktionsdrift.
Utmärkande för r. är deras, i förh. till
flygplan med kolvmotorer, höga fart, som i dag för
vissa typer ligger över ljudhastigheten, samt den
avsevärda topphöjden, uppgående till 15,000—
20,000 m. Med r. har man forcerat ljudvallen.
Se vidare Reaktionsdrift.
Reaktionsfri, veter., om kreatursbesättning el.
enstaka djur, som ej reagerat för tuberkulos.
Reaktionsfärger, gemensam benämning på
framkallningsfärger och kypfärgämnen.
Reaktionshastighet, se Massverkans lag.
Reaktionsmotor, reamotor, se
Reaktionsdrift.
Reaktionstorn, inom kemiska industrier
använda apparater för att möjliggöra en intim
kontakt mellan i allm. en gas och ett flytande
ab-sorptionsmedel.
Reaktionsturbin, se Reaktionsdrift, Angturbin
och Vattenturbin.
Reaktionsvärme, se Termokemi.
Reaktionär, innebärande reaktion (se d. o. 5),
oftast i överdrivet konservativ riktning;
anhängare av en sådan reaktion.
Reaktiv effekt el. r e e f f e k t, den skenbara
effekt (e. i. sin <p, där e är spänningen och i
strömstyrkan), som framför allt transformatorer
och asynkrona växelströmsmotorer förbruka
utom den aktiva effekten (e.t.cos (p).
Motsvarande energi benämnes reaktiv energi el.
reenergi.
Reaktivèring, det förhållandet, att en invalid
helt el. delvis återvinner arbetsförmågan.
Rea’ktor, fys., atomreaktor,
uranreaktor, atommil a, uranstapel (eng.
re-actor el. pile), anordning, vid vilken klyvningen
av atomkärnor utnyttjas i teknisk skala. Såsom
”bränsle” ha hittills använts naturligt uran,
innehållande 0,7 °/o av den klyvbara isotopen 235U,
på 285U anrikat uran, 235U, 233U samt plutonium
239Pu. Såsom moderator kunna användas grafit,
tungt vatten, beryllium el. berylliumoxid. En r.
kan bestå av uranstänger, som för att skydda
metallen mot kemiska processer inkapslats i
aluminiumrör, tillslutna i ändarna, och införts i
urborrningar i ett grafitblock. För att en kedje-
Fig. 9. Raketmotorns
verkningssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
