Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Récamier, Julie - Receiver - Recensera - Recent - Recentior - Recepisse - Recept - Reception - Receptiv - Receptorer - Recess - Recessiv - Recett - Recidiv - Recife, Cidado de, Pernambuco - Recipient - Recipiera - Reciprocitet - Reciprocitetstraktat - Reciprok - Reciprokt värde - Recit - Recitativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Receiver—Recitativ
796
och samlade ånyo kring sig en utvald krets.
Porträtt se bild 29 å pl. vid Hårklädsel. — Monogr.
av bl. a. H. Noel Williams (sv. övers. 1903) och
É. Herriot (2 bd, 1905).
Receiver [risi’va], eng. 1) Engelska namnet
på exempelvis radio- el. televisionsmottagare. —
2) Samlingskärl med viss ackumulerande verkan.
Inom ångmaskinstekniken förstås med r. en
ång-behållare, som är inkopplad mellan cylindrarna
till sådana kompound- el.
trippelexpansionsmaski-ner, vid vilka kolvarna ej befinna sig i samma
rörelsefas. R. har härvid till uppgift att tillfälligt
mottaga ånga för att härefter leverera den till
nästa cylinder.
Recensera, granska, kritiskt bedöma el.
anmäla. — R e c e n s e’n t, granskare (av litteratur,
musik, konst o. s. v.). — Recension,
granskning, kritik; kritisk upplaga av (äldre) text.
Rece’nt (lat. re’cens, gen. rece’ntis, färsk, ny),
modern; nu levande el. bildad i nutiden.
Rece’nticr [-tsiår] (lat., komp, av re’cens, ny,
färsk), medlem av yngsta åldersklassen inom
na-tionsförening i Uppsala.
Recepi’sse, mottagningsbevis, kvitto.
Rece’pt (av lat. reci’pere, taga), föreskrift,
genom vilken ett läkemedels sammansättning,
beredning och användning anges. R. utfärdas i
regel av legitimerad läkare, tandläkare el. veterinär.
Även till apoteket intelefonerad läkemedelsformel
är ett r. Läkemedel med gifttecken kan endast
fås mot r. av legitimerad läkare, tandläkare el.
veterinär och får ej ånyo användas utan läkares
påskrift om ”förnyelse” el. iteration (se
Iteratur). Sådan kan lämnas för högst tre
iterationer i sänder. — Ett formenligt r. inledes med
ordet Re’cipe, tag! (förk. Re c.), varefter anges
det el. de läkemedel, som skola ingå i
medika-mentet, med uppgift om deras vikter i g el. delar
därav; vidare, om behövligt, uppgift om
medi-kamentets beredning o. dyl. Allt detta skrives på
latin, vanl. med vissa vedertagna förkortningar.
Bokstäverna ”M. D. S.” (misceatur, detur,
signe-tur) betyda, att de förut uppräknade ämnena
”må blandas, givas och underskrivas”.
Underskriften (signaturen) inledes med bokstaven
S. och anger på svenska hur medlet skall
användas. Slutligen utsättas datum, år och den
ordinerandes samt patientens namn. — Med r. kan
även betecknas föreskrift om tillagning t. ex. av
en maträtt el. ett tekniskt preparat.
Reception (av lat. recCpere, mottaga),
högtidlig intagning el. uppflyttning till högre grad i ett
ordenssällskap; avdelning i hotell, där
anländande gäster mottagas.
Receptiv, mottaglig; som har lätt att lära. —
Subst.: Receptivitet.
Receptörer, fysiol. Enl. P. Ehrlich äro
cellerna utrustade med speciella atomkomplex, r
e-c e p t or e r el. sidokedjor, vilka kunna
ingå förbindelse med andra atomkomplex, som passa
till ifrågavarande r. Om genom bindning ett
visst antal av cellens r. satts ur funktion,
reagerar cellen med en överproduktion av r., som
avlämnas till det cirkulerande blodet och där
bilda de specifika antikropparna. Om en organisms
celler sakna r. för ett visst gift, är denna
organism oemottaglig för detta gift. De r., som,
medan de ännu äro bundna vid cellen, äro
förutsättningen för en förgiftning, tjäna alltså,
sedan de avstötts till blodserum, som ett specifikt
motgift (antitoxin).
Rece’ss (av lat. rece’ssus, avsked), under
senmedeltiden och in på nyare tiden beteckning för
beslut, som fattats (i Nordtyskland)- av
stads-representanter, (i Norden) av riks- el. herredag.
Recessiv, biol., se Mendelism.
Rece’tt, inkomst (av teaterföreställning o. dyl.),
särsk. då den tilldelas en uppträdande.
Recidiv (av lat. recidere, återfalla), med.,
återfall, nytt anfall av samma sjukdom.
Recife, eg. C i d a d e do R., [siöa’3a då [-rasi’-fa]-] {+rasi’-
fa]+} (port., ”Revstaden”), även kallad
Pernam-b u c o, huvudstaden i staten Pernambuco i n. ö.
Brasilien, 523,000 inv. (med förorter), talrika
färgade. R. är Brasiliens till storlek 3:e stad.
Den grundades 1525 och var tidvis Brasiliens
förnämsta hamn. Den eg. hamnstaden med
skeppsvarv, marinarsenal o. s. v. ligger på
sydspetsen av en långsmal halvö, ön Säo Antonio
utgör city med regeringsbyggnader, museum,
flera vackra kyrkor och moderna affärshus. Om
det holländska väldet (163c—54) vittna ännu de
smala, höga husen med branta tegeltak. På
fastlandet ligger Boa Vista, en delvis mycket
förnäm stadsdel med präktiga villor i kolonialstil,
omgivna av tropiskt yppiga trädgårdar. Här
ligga bl. a. teknisk, med. och jur. högsk. samt
biskopspalatset. Bomulls-, socker-, tobaks-,
sprit-och läderfabriker samt mek. verkstäder. Bland
förorterna märkes i n. den fridfulla forna
huvudstaden Olinda från 1535 (förstörd av
holländarna 1629). R. är en viktig järnvägs- och
flygstation.
Recipie’nt. 1) R. el. r e c i p i e’n d, person,
som skall undergå reception (se d. o.). —- 2)
Behållare, kärl för uppsamling av flyktiga
ämnen ; gasklocka i luftpump.
Recipièra, förrätta el. undergå reception.
Reciprocitét, ömsesidighet.
Reciprocitetstraktat, traktat mellan länder
om ömsesidig behandling i handelspolitiskt
hänseende efter samma grunder.
Reciprok [-prå’k], ömsesidig, motsvarig,
inbördes; språkv. brukas reciprok(a) om ord,
som uttrycka ömsesidighet el. växelverkan i en
av två el. flera utförd handling, t. ex. sv.
varandra (reciprokt pronomen). Reciprok
betydelse föreligger även i sådana verb som
mötas, hjälpas åt, slåss.
Reciprokt värde, mat., dets. som inverterat
värde; se Invertera.
Recit, den inledande delen av en officiell
skrivelse, t. ex. en dom el. en utredning.
Recitativ (av lat. recitäre, berätta), ur
deklamationen (uppläsandet) framgången musikalisk
konstform, där det talade ordet omsättes i
rytmisk fri sång. Genom operan utbildades r.
under 1600-talet till självständig konstart. Under
1700-talet skilde man mellan konstlöst
parlando-recitativ (it. recitativo secco) med enkelt ackor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
