Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reslöv - Resmo - Resning - Reso, Folkrörelsernas rese- och semesterorganisation - Reso (Finland) - Resolut - Resolution - Resolvent - Resolvera - Reson - Resonans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Reslöv—Resonans
898
Reslöv, sn i Malmöhus län, Onsjö hd, v. om
Eslöv; 23,49 km2, 1,923 inv. (1953). Bördig,
tätt-befolkad slättbygd. 2,051 har åker; skog saknas.
Municipalsamhälle: Marieholm (se d. o.). Nuv.
kyrkan i huvudsak från 1700-talet. Ingår i R:s
och ö. Karaby pastorat i Lunds stift, Onsjö
kontrakt. Tillhör storkommunen Marieholm.
Resmo, sn i Kalmar län, Algutsrums hd, på
Kalmarsundskusten av Öland, närmast n. om
Mörbylånga; 31,17 km2, 405 inv. (1953). Bördig
kustremsa, av landborgsbranten skild från öde
alvarmarker i ö. 895 har åker; skog saknas.
Kyrkan uppf. på noo-talet i romansk stil, var före
1826 en ”klövsadelskyrka” med torn både i ö.
och v.; märkliga runstenar. Ingår i Mörbylånga,
R. och Vickleby pastorat i Växjö stift, Ölands
s. kontrakt. Tillhör storkommunen Mörbylånga.
Resning. 1) Jur., ett extraordinärt rättsmedel,
som innebär, att en lagakraftvunnen dom
upphä-ves på gr. av saklig felaktighet. Inst.
nyreglera-des genom resningslagen 1939, nu ersatt genom
rättegångsbalken kap. 58. Den viktigaste
res-ningsgrunden är, att omständighet el. bevis, som
ej tidigare förebragts, åberopas och dess
förebringande sannolikt skulle ha lett till annan
utgång. En viktig ny resningsgrund, som
vann insteg i 1939 års lag, är att den
rättstillämpning, som ligger till grund för
domen, uppenbart strider mot lag. Härmed avses
flagranta misstag, som någon gång kunna
förekomma, såsom t. ex. att en redan upphävd lag
tillämpats i stället för en ny. I detta fall måste
i tvistemål r. sökas inom 6 mån. från det domen
vann laga kraft. Eljest är tiden i allm. 1 år från
det r.-anledningen blev bekant för sökanden.
Ingen tidsfrist finnes dock för ansökan om r.
till förmån för den tilltalade. Till nackdel för
denne må icke beviljas r. på gr. av oriktighet i
rättstillämpningen. Frågor om r. handläggas av
Högsta domstolen. Vid bifall till ansökan kan
Högsta domstolen i vissa fall omedelbart ändra
domen. Eljest återförvisas målet till den domstol,
som sist dömt i detsamma. — Regeringsrätten
prövar frågor om r. inom sitt kompetensområde.
2) Sjöv., ett fartygs rigg med avseende på dess
höjd över vattnet. — Skeppsb., de timmer, som på
ett träfartyg uppfylla den skarpa delen mellan
köl och förstäv.
Reso, Folkrörelsernas rese- och
semesterorganisation, ekonom, fören., gr.
1937, organiserad som andelsförening. Till R.
äro anslutna 116 andelsägande organisationer,
däribland LO, TCO, KF, Sveriges
Lantbruksför-bund, ABF och flertalet fackförbund. R:s
uppgift är att bereda möjligheter för de folkliga
organisationernas medlemmar att väl utnyttja
fritid och semester. I sådant syfte driver R. i
egen regi följande egna el. arrenderade
sommarhotell: Kosterbaden och Gullholmsbaden i
Bohuslän, örenäs slott och Ystads Saltsjöbad i Skåne,
Ronneby brunn i Blekinge, Finnhamn och Grinda
i Stockholms skärgård, Insjöns turisthotell och
Ljusnäs fäbod i Dalarne, Hedmans hotell i
Jämtland och Hotell Borgafjäll i södra Lappland.
Genom hotellen Malmen och Kristineberg — samt
NF XVII — 29
under sommaren Domus — driver R. en
omfattande hotellverksamhet i Stockholm. Under
senare åren har R. genom den s. k.
Bygdesemes-tern berett stora möjligheter för den semestrande
allmänheten till erhållande av husrum på olika
turistplatser inom landet. R. arrangerar
sällskaps-resor inom och utom Sverige samt anordnar
program i Sverige för liknande resor från utlandet.
— 1943 startades Res o-k lubbar, vilka ha till
uppgift att inom sina resp, arbetsområden vara
det lokala föreningslivet behjälpligt vid
planerandet och genomförandet av resor, att propagera
för semesterns utnyttjande samt att verka för
utveckling av möjligheterna till ett rikare
fri-tidsliv för alla. 1953 räknade Reso-klubbarna
40,859 medl. och genomförde c:a 25,000 olika
fri-tidsarrangemang.
Re’so, fi. Ra’isio, kommun i Åbo och
Björneborgs län, Finland; nära staden Åbo, vars
förorter delvis ligga i R.; 52 km2, c:a 5,000 inv.,
finsktalande.
Resolut, beslutsam, rask och tilltagsen.
Resolution, eg. upplösning; i bildlig mening
en frågas lösning genom ett beslut. Som teknisk
term betecknar r. vissa beslut av offentlig
myndighet. Åtskilliga av K. m:ts beslut, särsk.
sådana, som innebära fastställelse av underordnad
myndighets förslag, meddelande av vissa
rättigheter, dispenser m. m., benämnas r., och exp.
härutinnan, vilka också benämnas r., äro ofta
belagda med stämpelavgift. Även inom
rättegångsväsendet har uttrycket förekommit vid sidan av
begreppen beslut, dom och utslag och begagnades
till 1948 särsk. i sammansättningen
kommunika-tionsresolution.
Resolve’nt, mat., kallas i ekvationsteorien en
hjälpekvation för lösning av en given ekvation.
Resolvera, besluta, avkunna utslag.
Resön, skäl(ighet), sunt förnuft. — Re
sött äb el, som tar skäl; skälig.
Resonans [-a’us] (fr. résonance), återklang,
efterklingande av en ton; i bildlig bemärkelse:
instämmande, genklang, förståelse. Mus., fys.,
medvibrationen vid tonalstringen. — Om det ena
av två varandra närbelägna musikinstrument, t. ex.
två fioler, som äro stämda i samma ton, bringas
att ljuda, börjar även det andra ljuda. Detta
fenomen kallas r. och beror därpå, att de stötar,
som det förstnämnda instrumentet, då det
försättes i vibration, meddelar luften, framkalla en
vågrörelse, som i sin ordning åstadkommer stötar
på det andra instrumentet. Var och en av dessa
stötar är visserligen i och för sig mycket svag,
men om instrumentet är stämt så, att det kan
svänga i samma takt som denna vågrörelse,
komma verkningarna av stötarna att summera
sig till varandra, varigenom svängningarna hos
instrumentet kunna bli så starka, att en hörbar ton
erhålles. Jfr Elektriska svängningar och
Resona-torer. —• Resonansbotten el.
ljudbotten, mus., är en skiva el. låda, som vid
stränginstrument förstärker vibrationen. Tonens styrka
och skönhet äro i hög grad beroende på
resonansbottnens godhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
