Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resonatorer - Resonemang - Resorbera - Resorcin - Resorption - Resorptionsfeber - resp. - Respekt - Respektive - Respighi, Ottorino - Respiration - Respirationsorgan - Respirator - Respirera - Respit - Respondera - Responsa - Responsorier - Ressentiment - Rest - Restad - Restantier - Restaurang (restaurant) - Restauration - Restauratris, Restauratör - Restaurera - Restaurering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
899
Resonatorer—Restaurering
900
Resonatorer (av lat. resonäre, genljuda), fys.,
kulor eller vida, korta rör av glas eller metall,
försedda med två motstående öppningar, av vilka
den ena har skarpt avskuren kant, den andra är
trattformig. Sticker man resonatorns tratt i ena
örat, medan det andra tillstoppas, så få de flesta
toner, som träffa örat, ett mera dämpat ljud.
Endast den ton, som utgör r:s egen grundton,
framträder med ökad styrka. För att analysera ett
sammansatt ljud begagnar man en serie r., av
vilka var och en har sin grundton. Resonatorn
uppfanns av Helmholtz för att göra analys av
klanger oberoende av det subjektiva omdömet.
Om elektriska r. se Elektriska svängningar.
Resonema’ng, (allvarligt) samtal, tankeutbyte.
— Resonemangsparti, giftermål av
beräkning. — Resonera, samspråka, _ utbyta
meningar; göra invändningar. — Resonör,
person i berättelse el. teaterpjäs, som är förf :s
språkrör el. framlägger de problem, som diskuteras.
Resorbèra, se Resorption.
Resorcin, kem., se Dioxibensen.
Resorption (av lat. resorbère, insuga, upptaga),
med., upptagande av flytande, gasformiga och
även smärre fastare utgjutningar i lymf- och
blodbanor, vilket försiggår genom slemhinnor el.
serösa hinnor (t. ex. lungsäcken). — Verb:
Resorbera.
Resorptionsfeber, med., den feber, som anses
kunna uppkomma vid resorptionen av blödningar
och utgjutningar.
resp., förk. ay respektive.
Respe’kt, aktning, vördnad, hänsyn. —
Respek Eåb e 1, aktningsvärd, ansenlig. — Subst.:
Respektabilitèt. — Respektera, akta,
vörda, ta hänsyn till.
Respektive [el. re’s-], i angiven ordningsföljd;
el. också.
Respighi [-i’gi], Ottorino, italiensk
tonsättare (1879—1936), elev till Martucci,
Rimskij-Korsakov och Bruch. R. blev 1913 lärare i
komposition vid S:ta Cecilialyceet i Rom och var. dess
dir. 1923—25. Som tonsättare framstår R. som
en av den samtida italienska tonkonstens främsta
begåvningar. Han debuterade som
operakompositör, på vilket område han skrev ett tiqtal verk,
men har dock vunnit , sin största betydelse med
rent instrumentala verk, ss. ”Roms fontäner”
(1916), ”Roms pinjer” (1924) och ”Fester i
Rom” (1928). R. bearbetade och utgav även
äldre italiensk musik, däribland verk ay
Möpte-verdi. n •
Respiratiön, andning (se d. o.). .
Respirationsorgan, fysiol., se Andningsorgan.
Respirator. 1) G a s s k y d d, se Gasmask. —
2) Apparat för konstgjord andning. R; avser
att möjliggöra lungornas ventilation vid tillstånd,
då andningsrörelserna upphört el. ’äro
otillräckliga. En mängd konstruktioner finrtas, och
viktiga erfarenheter ha gjorts under senare års
stora polioepidemier. I regel bygga
konstruktionerna på principen, att utandning .åstadkommes
genom kompression av bröstkorgen, inandning
genom dess elastiska vidgning, då kompressionen
upphör. R. användes vid andningsförlamningar av
skilda slag (barnförlamning, förgiftningar o. s. v.)
och kan vid behov hållas i gång i månader.
Respirèra (lat. respiräre), andas.
Respit (äldre fr. respit, av lat. respe’ctus,
tillbakablickande, hänsyn), frist, anstånd med
betalning, t. ex. av växel el. annan skuld.
Respondèra, uppträda som r e s p o n d e’n t
(se Disputation).
Respönsa, lat., eg. ”svar”, auktoritativa
uttalanden i rättsfrågor. I Sverige lämnas r. ang.
förefintliga handelsbruk av handelskamrarnas
responsanämnd.
Responsörier, liturgisk växe[sång mellan
prästen och församlingen (resp, kören).
Ressentime’nt [fr. utt. rasätimä’], fr., bitter
hågkomst, ovilja, förtrytelse, harm.
Rest. I aritmetiken menas med rest återstoden,
sedan en subtraktion utförts eller en division
utförts, så långt ske kan. Så t. ex. ger 7—4 till
rest 3 och 18:7 till rest 4. -— Inom talteorien har
begreppet fundamental betydelse. Där har man
infört kvadratisk rest, kubis k rest
etc. Om a är ett primtal och b ett annat helt tal,
säges b vara kvadratisk rest till a, om det finns
ett annat tal k, så att k . a + b är en jämn
kvadrat, vilket då betecknas x- = b (mod. a). 2 år
kvadratisk rest till 17, enär 2.17 + 2 = 36 = 62.
Restad, sjukhus i Vänersborg (se d. o.).
Resta’ntier [-tsiar] (av lat. restäre, återstå),
skatterestantier, del av debiterad, skatt,
som icke inflyter vid skatteuppbörden.
Restaura’ng, även restaurant (fr.
restau-rant, av restaur er, vederkvicka), (finare)
matställe.
Restauration, återställande (i ursprungligt
skick). 1) Dets. som restaurering (se d. o.). ■—
2) Matställe, värdshus, restaurang. — 3) En
störtad regentätts återuppsättande på tronen och
regeringsepok, särskilt om ätten Stuarts återkomst
till väldet i England 1660 och ätten Bourbons i
Frankrike 1814 och 1815.
Restauratris, Restauratör, kvinnlig, resp,
manlig innehavare av restaurang.
Restaurera, iståndsätta, återställa.
Restaurering, återställande el. upphjälpande av
byggnader o. a. konstverk, som blivit skadade av
tiden el. på annat sätt. — 1) R. av byggnader.
Enl. ordets egentliga betydelse åsyftas därmed
åtgärder för att åter försätta ett äldre
byggnadsverk i- dess ursprungliga skick antingen genom
ett enbart botande av uppkomna skador el. genom
avlägsnande av senare utförda om- och
tillbyggnader. Ordet har emellertid i senare tider
kommit att användas för att över huvud beteckna
åtgärder, som vidtagas på ett gammalt
byggnadsverk, vare sig de åsyfta att återföra detta till
ursprungligt skick el. att omändra det för ett el.
annat syfte.
Restaureringsfrågan i modern mening är
årsbarn med romantiken, och den sammanhänger i
allra högsta grad med det pånyttfödda intresset
för medeltiden och dess konst över huvud.
Sedermera har restaureringsfrågans utveckling gått
hand i hand med det allmänna historiska sinnets
utveckling under det gångna årh. Av största
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
