Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reumatiska sjukdomar - Reumatisk feber - Reumatism - Reumatoider - Reumatologi - Reumert, Poul - Réunion, La (Île Bourbon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Reumatisk feber—Réunion
918
människor, som ha ensidigt, tungt arbete.
Deformerande ledförändringar äro främst ålderns
sjukdomar. Deras större frekvens hos aldre
sammanhänger med broskets nutrition, som sker
genom benet. Diskdegeneration, d. v. s.
de-generativ förändring av kotornas mellanskivor,
är en specialform av deformerade
ledförändringar, som oftast sitter i korsryggen. Vila och
värme, slaminpackning och massage av omgivande
muskulatur äro standardbehandlingsmetoder för
■deformerande ledförändringar och
diskdegenera-tioner.
Muskelreumatism är en populär
samlingsbeteckning för ett flertal besvär. Därinom
rymmas dels väderlekssmärtor, d. v. s.
ärrsmärtor efter tidigare sjukdom el. skada, uppkomna
i samband med förskjutningar av
nervretnings-tröskeln på gr. av meteorologiska faktorers
förändringar vid luftkroppsfronter, dels muskulära
insufficiensbesvär, främst i rygg- el. fotmuskler,
d. v. s. muskelvärk, uppkommen på gr. av
överansträngning och bristfällig blodtillförsel till
vissa muskelgrupper. Väderlekssmärtorna
försvinna vid värme, muskulära insufficiensbesvär
genom rationell vila.
Huruvida gikt skall hänföras till r. är
diskuterat. Vid gikt förekommer en särpräglad
rubbning av urinsyreomsättningen.
Reaktions-sättet är dock likartat. Ledinflammationer och
ledsmärtor äro även av likartad karaktär. —
Litt.: G. Edström, ”Folkhälsans farligaste fiende
— teumatismen” (2: a uppl. 1947).
Reumatisk feber, se Reumatiska sjukdomar.
Réümati’sm [även röj-] (av grek, rhéuma,
flytning), se Reumatiska sjukdomar.
Réümatolder, sjukdomstillstånd, som likna de
reumatiska sjukdomarna. Hit höra ledsymtom,
som kunna förekomma vid scharlakansfeber,
tyfus, gonorré, syfilis m. m.
Réümatologi, vetenskapen om de reumatiska
sjukdomarna.
Reumert [råi’-], Poul Hagen, dansk
skådespelare (f. 1883), cand. phil. 1902. R. började
sin teaterbana vid Det
kongelige teaters
elevskola och var 1902—
08 knuten till
Folke-teatret. 1908—11 var
R. anställd vid Det
ny teater, 1911—18
vid Det kongelige
teater och övergick
1919 till
Dagmarteatret, där han spelade i
tre år. 1922
återvände R. till Det
kongelige, som han sedan,
med avbrott 1930—
36, tillhört. R. har ett
1 o-tal gånger gästspelat på franska i Paris och
även spelat i grannländerna, bl. a. i Sverige på
Dramatiska teatern och vid Riksteaterns turnéer.
R:s klassiska repertoar omfattar Shakespeare,
Molière och Holberg. Bland hans mest betydande
prestationer kunna nämnas Tartuffe, Volpone,
Alceste i ”Misantropen”, Daniel Hej re i ”De
ungas förbund”, Jean i ”Fröken Julie”, överste
Toll i ”Galgmannen”, Matthias Clausen i ”Före
solnedgången”, Swedenhielm s:r i ”Swedenhielms”
och Herodes i ”En idealist” samt en lång rad
Holberg-roller. R. är en rik scenisk begåvning,
utrustad med fantasi och temperament, och han
äger en väl utvecklad teknik. Även som
operetthjälte har R. haft framgång, och han har också
gjort sig känd som uppläsare. Han- blev 1952
dramatisk konsulent vid Det kongelige. R. har
utg. ”Masker og Mennesker” (1940), där han
berättar om sitt liv i konsten och med
konstnärer, där Bodil Ipsen intar den förnämsta
platsen. R. har medverkat i ett flertal filmer. —
G.2) 1919 m. skådespelerskan Rigmor Dinesen,
3) 1932 m. den isländsk-danska skådespelerskan
Anna Borg (f. 1903).
Réunion [reynjå’], La R., till 1848 1 le
Bourbon, fransk ö, den västligaste bland
Mas-karenerna ö. om Madagaskar; 2,511 km2, 73 km
lång; 261,647 inv. (1950; 173,822 1911). R. är
helt och hållet en vulkanisk bildning, och dess
stomme består av vulkanerna Piton des Neiges
i n. v. (3,069 m) och Piton de La Fournaise i
s. ö. (2,625 m), förenade genom en högslätt
900—1,200 m ö. h. Den förra vulkanen är
slocknad och periodvis snötäckt, den senare har sedan
1860 icke haft utbrott. Kusterna äro i allm. höga,
och hamnarna utgöras ofta av kratrar, som
intagits av havet. Klimatet är oceaniskt-tropiskt,
men värmen mildras på lovartsidan av s.
ö.-pas-saden. Här uppgår den årliga
nederbördsmäng-den till 3,000—4,000 mm, medan den heta
läsidan blott har 700—1,000 med torrtid maj—okt.
LTpp till c:a 800 m höjd är medeltemp. 20—26°,
på 800—1,400 m 10—20°. ön kan hemsökas av
förhärjande cykloner, ss. 1879 och 1904. Den
urspr. tropiska urskogen, som förr täckte nästan
hela ön, är nu helt försvunnen. På 1.200—1,600
m höjd träffas glesa bestånd av tamarinder och
akasior, ovanför 2,000-metersnivån barrskog och
högst uppe en subalpin flora av mossor och
lavar. Bland R:s för länge sedan utrotade
inhemska djur märkes dodon. Inv. äro en blandras
mellan invandrade fransmän och från,
Madagaskar införda slayar. Omkr. 35% av R:s yta är
kulturland; ett 5—10 km brett kustbälte är
nästan helt odlat. Vanilj och mani ok odlas intill
c:a 400 m höjd, bananer, ananas och sockerrör
till 1,000 m; i de högre trakterna trivas potatis,
råg, havre o. s. v. Huvudprodukt är rörsocker;
odlingen, införd i början av 1800-talet, omfattar
nu omkr. 250 km2. Även rom och industrisprit
produceras; härtill komma maniok, tapioka och
essenser. Skogsmark upptar c:a 600 km2. Främst
exporteras socker och rom samt importeras ris,
metaller och vin. Utmed kusten går en 133 km
lång järnväg. R:s huvudstad är Saint-Denis
(40,000 inv.); övriga större städer äro Saint-Paul,
Saint-Louis och Saint-Pierre. Huvudhamn är
Pointe-des-Galets i n. v. — ön upptäcktes i
början på 1500-talet av den portugisiske
sjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
