Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing, 3. Adolf - Ribbing, 4. Sigurd (filosof) - Ribbing, 5. Seved (läkare) - Ribbing, 6. Lännart - Ribbing, 7. Sigurd (ämbetsman) - Ribbstolar - Ribbungerne - Ribe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Ribbstolar—Ribe
4
III:s förhindrande av hans giftermål med den
rika fröken De Geer, vilken måste ge sin hand åt
gunstlingen H. H. v. Essen. På riksdagen 1789
bröt R. fullständigt med konungen, lämnade krigs-
tjänsten och blev härefter en av de mest verk-
samma i den komplott, som ledde till Anckar-
ströms dåd 16 mars 1792. Arresterad 18 mars,
dömdes R. till döden, men straffet mildrades av
hertigen-regenten till förlust av adelskap och stän-
dig landsflykt. Denna tillbragte R. huvudsaki. i
Frankrike under det efter modern (f. Löwen)
antagna namnet de Leuven. Hans förhopp-
ningar om rehabilitering svekos både 1809 efter
revolutionen, då han t. o. m. gjorde ett kortare
besök i Sverige, och 1812—14, då hans väninna
madame de Stael sökte till hans förmän påverka
Karl Johan. Efter Bourbonernas återkomst till
Frankrike flyttade R. 1815 till Bryssel, där han
sällade sig till de landsflyktiga franska régicides,
i vilkas tidningar han blev en trägen medarbetare.
Utvisad 1820, återvände han till Frankrike, där
han till sin död medarbetade i den radikala Le
Courrier Frangais. — Litt.: Uppsats av E. Teg-
nér i Hist. Tidskr. 1892 (omtr. i ”Valda skrif-
ter”, V, 1906).
4) Sigurd R., filosof (1816—99); prof, i lo-
gik och metafysik i Uppsala 1850—85. R. till-
hörde boströmianska skolan och var i övrigt star-
kast påverkad av Platon och Leibniz. R. var en
framstående föreläsare. Hans huvudarbete är
”Genetisk framställning av Platos ideelära” (1858;
ty. övers. 1863—64), i vilket han vill uppvisa, att
Platons alla skrifter från olika synpunkter utveck-
la ett strängt enhetligt system, övriga skrifter:
”Om pantheismen” (1851), ”Grundlinier till
anthropologien och logiken” (1861), ”Grundlinier
till philosophiens historia” (1864) m. fl. R. utgav
även föreläsningar av Geijer och Boström. Han
hade flera allmänna uppdrag, var bl. a. medlem
av Andra kammaren 1867—72, av Första 1875—79
och av kyrkomötena 1868, 1873 och 1878.
5) Seved R., läkare (1845—1921). R. blev
med. dr i Uppsala 1871, e. o. prof, i pediatrik i
Lund 1879 och var prof, i praktisk medicin där
1888—1910. R. var 1904—07 univ:s rektor, blev
jur. hedersdr i Glasgow 1901 och teol. hedersdr i
Lund 1918. Han satt länge i landsting och stads-
fullmäktige samt var led. av flera kyrkomöten.
R. var en av Sydsveriges mest anlitade läkare
och framstående universitetslärare. På folkupplys-
ningens område blev R.
en banbrytare som fli-
tig och utmärkt före-
läsare. Stort uppseen-
de väckte R:s föreläs-
ningar i Lund 1886
”Om den sexuela hy-
gienen och några af
dess etiska konseqven-
ser” (i bokform 1888;
många uppl.; övers,
till flera språk). Myc-
ket använda blevo
även R:s arbeten ”Vå-
ra barns fostran och
vård” (1892; 4:e uppl. 1916) och ”Terapeutisk
recepthandbok” (1894; många uppl., numera kal-
lad ”Ribbings recepthandbok”). Med bred huma-
nistisk bildning och varmt religiöst intresse för-
enade R. en sällsynt ädel och vinnande personlighet.
6) Lännart R., den föreg:s son, zoolog
(1876—1938), fil. dr vid Stockholms högsk. 1907,
doc. i jämförande anatomi vid Lunds univ. 1909,
prof, i anatomi vid Konsthögsk. 1922, behandlade
ryggradsdjurens extremitetmuskler och ägnade sig
också åt antropologi och rashygien. R. uppträdde
även som litteraturanmälare och skrev dikter och
essäer: ”Dagsmeja” (1909), ”Framstänk” (1926),
”Vox humana” (1931) samt ”1 höstanden” (s. å.).
7) Sigurd R., den föreg:s kusin, ämbets-
man (1879—1934), jur. kand. 1908, byråchef i
Medicinalstyrelsen 1914, v. ordf, i Statens centra-
la skiljenämnd 1920 och dess ordf. 1922. R.
tjänstgjorde som statssekr. i Socialdep. 1923—30
med undantag av tiden 7/e 1926—2/io 1928, då han
var konsultativt statsråd i C. Ekmans ministär.
R. var från 1930 generaldir. och chef för Riks-
försäkringsanstalten. Han var från 1932 ordf, i
Statens organisationsnämnd.
Ribbstolar, gymnastikredskap för spännböj-
ningar m. m. — Se bilder å pl. vid Gymnastik.
Ribbungerne, norskt upprorsparti på 1200-
talet. Partiet samlades 1219 av Gudolv av Blak-
stad, var huvudsaki. rester av baglerna och stödde
i likhet med dessa den av biskop Nikolaus Arnes-
sön ledda klerikal-dynastiska politiken. Som tron-
pretendent uppställde de Sigurd Ribbung,
en son till Erling Steinvägg. Efter Sigurds död
1226 upprevos de sista flockarna av Håkon Hå-
konsson 1227.
Ribe, residensstad i Ribe amt och säte för
biskopen i R. stift, Danmark, ligger på s. Jyl-
land, ö. om marsklandet utmed Nordsjökusten
samt vid Ribe å; 7,200 inv. R. är en av Dan-
marks äldsta och bäst bevarade medeltidsstäder
med märkliga korsvirkeshus och den om stadens
Domkyrkan i Ribe, sedd från Grydergade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
