Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagsmannaval - Riksdagsordning (R.O.) - Riksdaler (rdr) - Riksdrots - Riksens ständer - Riksens ständers kontor - Riksfriherre - Riksfurste - Riksförbundet för bildande konst (RBK) - Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) - Riksförbundet för Sveriges försvar - Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) - Riksförbundet Sveriges lottakårer - RIksföreningen för bekämpandet av de reumatiska sjukdomarna (Riksföreningen mot reumatism)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Riksdagsordning—Riksföreningen för bekämpande av de reumatiska sjukdomarna 68
na regel äro dock undantag stipulerade. Äkta
make må avgiva valsedel genom andra maken,
om denna är röstberättigad. Röstberättigad, som
på gr. av vistelse å annan inrikes ort är för-
hindrad utöva sin rösträtt vid valförrättningen
inom det valdistrikt, dit han rätteligen hör,
må å valdagen avlämna sin valsedel å fast
postanstalt. Slutl. må den, som kan förmodas å
valdagen vistas utom riket el. av viss uppräknad
yrkes- el. tjänsteutövning är förhindrad utöva
sin rösträtt å valdagen, dessförinnan avgiva sin
valsedel — inom riket å fast postanstalt, utom
riket å svensk beskickning el. svenskt konsulat,
som konungen bestämmer. Preliminär röstsam-
manräkning äger rum inför valförrättaren ome-
delbart efter röstavlämnandets slut, medan defi-
nitiv företages av KB snarast möjligt.
Om valen såväl till F.K. som till A.K. gäller,
att de förrättas med slutna sedlar, att namn å
den, som ej är valbar, betraktas som obefintligt
samt att valet göres om, därest valsedlar till
större antal än hälften äro ogilla. Om båda valen
gäller även, att de, därest flera riksdagsmän skola
utses, äro proportionella samt att valsedlarna
skola vara försedda med partibeteckning. Vid
A. K.-valen kunna partierna registrera sina par-
tibeteckningar i Inrikesdep. och anmäla kandida-
terna till KB.
Riksdagsordning (förk. R.O.), namnet på
den grundlag, som reglerar riksdagens samman-
sättning och verksamhetsformer (se Riksdag).
Riksdaler (förk. r d r), ett svenskt mynt, först
namn på de ”slagna” dalrar, som myntades se-
dan början av 1600-talet. Namnet r. blev 1619
officiellt. 1776 infördes räkningen 1 rdr = 48
skilling. Genom myntrealisationen 1830 bestäm-
des, att 1 rdr bko skulle vara 8/s av 1 rdr (spe-
cie) i silver, och förut (1802) hade bestämts, att
1 rdr riksgälds skulle vara lika med 2/s av 1 rdr
bko; 1855 infördes räkningen 1 rdr rmt = 100
öre, och 1873 utbyttes riksdaler mot krona. —
1664 års myntordning bestämde, att 1 r. i silver
skulle hålla i fint 14 lod och 1 grän och att 7 Vs
st. skulle gå på 1 lödig mark brutto. Ung. dessa
bestämmelser ingingo redan i myntordningen av
15 mars 1639 och bibehöllos i myntordningen 9
jan. 1770; först genom k. f. om myntfoten 25
juni 1830 förändrades specieriksdalern till både
skrot och korn.
Riksdrots, se Drots.
Riksens ständer, se Riksdag.
Riksens ständers kontor, se Riksgäldskon-
toret.
Riksfriherre (ty. Reichsfreiherr’), adelstitel in-
om Tyska riket, motsv. baron.
Riksfurste (ty. Reichsfürst’) kallades i det
forna Tyska riket till 1806 urspr. de omedelbara
länsherrar, vilka på riksdagen bildade riks-
furstekollegiet (ty. Reichsfürstenkolle-
gium) med en andlig och en världslig avdelning.
Titeln r. utdelades småningom även som ren titel.
Riksförbundet för bildande konst (RBK)
bildades 1930 som en sammanslutning av museer,
föreningar, organisationer, kommuner, landsting,
företag och enskilda för att utbreda intresset och
förståelsen för konst i Sverige. Initiativtagare
var S. Strömbom, som fram till 1948 ledde R:s
verksamhet, efterföljd av F. H. Eriksson. Genom
vandringsutställningar av svensk och utländsk
konst, föredrag, kurser, studieresor och publika-
tioner samarbetar R. med konstintresserade or-
ganisationer i landets alla delar som en sorts
rörligt museum.
Riksförbundet för sexuell upplysning
(RFSU), en 1933 på initiativ av Elise Ottesen-
Jensen bildad organisation, övervägande omfat-
tande kollektivanslutna fackliga o. a. organisa-
tioner. R. arbetar för sina syften genom rådgiv-
ning vid rådfrågningsbyråer i Stockholm, Göte-
borg och Uppsala, sexualhygieniska mottagning-
ar på ytterligare några orter och per korrespon-
dens, genom kurser och föreläsningar och genom
utgivande av upplysningsskrifter samt en studie-
kurs i sexualkunskap i samarbete med Brevsko-
lan. Sedan 1950 utger R. med 6 nr årl. Populär
tidskr. för Psykologi och sexualkunskap. R. dri-
ver laboratorium för ställande av graviditetsdia-
gnoser, kemiskt-tekniskt laboratorium samt en
försäljningsorganisation, ab. Sexualhygien, som
tillhandahåller litteratur och prisbilliga preventiv-
medel. R. driver även ett hem för ensamma möd-
rar. R:s sexualpolitiska program omfattar bl. a.
förbättrad sexualundervisning, rätt till abort på
bl. a. sociala indikationer, lagstiftning och omge-
staltning av ekonomiska och sociala förhållanden
med hänsynstagande till den sexualvetenskapliga
forskningens resultat.
Riksförbundet för Sveriges försvar bildades
1925 som en följd av samma års försvarsned-
skrivning, i ändamål att oberoende av partiintres-
sen verka för främjande av Sveriges försvar.
R. verkade genom presstjänst och föredragsverk-
samhet. Efter 1936 års försvarsordning lämnade
förbundet den agitatoriska linjen, och huvudvik-
ten lades vid att genom föredrag och skrifter,
bl. a. serien ”Medborgarkunskap om riksförsva-
ret” (1941—46), fördjupa intresset för försvaret.
1945 inleddes ett nära samarbete med Central-
kommittén Folk och försvar. De båda organisa-
tionerna ha sedan dess haft gemensam förlags-
rörelse samt anordnat kontaktkonferenser.
Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF),
jordbrukets fackliga organisation, bildades 1929
med syfte att tillvarata jordbrukarbefolkningens
kulturella, sociala och spec. ekonomiska intressen
R. har c:a 200,000 medl. i 2,364 lokalavd., sam-
manslutna i länsförbund. Högsta beslutande myn-
dighet är riksförbundsstämman, som utser en
centralstyrelse. R., som har sitt säte i Stockholm,
har juridiska och tekniska experter på skilda
områden. Varje länsförbund har minst 1 ombuds-
man till medl:s tjänst. R. samarbetar intimt med
jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse. R. ut-
ger veckotidskr. RLF-tidningen.
Riksförbundet Sveriges lottakårer, se Lotta-
rörelsen.
Riksföreningen för bekämpande av de reu-
matiska sjukdomarna (Riksföreningen
mot reumatism) bildades 1945. Som R:s
stiftare stå vissa fackliga 0. a. organisationer. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
