Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - RIksföreningen för bekämpandet av de reumatiska sjukdomarna (Riksföreningen mot reumatism) - Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande - Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet - Riksföreståndare - Riksförsäkringsanstalten - Riksgräns, statsgräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69 Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande—Riksgräns 70
utger sedan 1949 tidskr. Reuma samt olika upp-
lysningsbroschyrer. 1952 års riksdag överlämnade
Spenshults sjukhus till R:s förvaltning att an-
vändas som reumatikersj ukhus.
Riksföreningen för kräftsjukdomarnas be-
kämpande, en under medverkan av ett stort an-
tal organisationer 1951 bildad förening, som har
till uppgift att ekonomiskt stödja kräftforskning-
en, medverka till förbättrade diagnostiska möj-
ligheter och behandlingsmetoder samt sprida
upplysning om kräftsjukdomama.
Riksföreningen för svenskhetens bevarande i
utlandet har till ändamål bl. a. att stödja arbetet
för bevarande och återuppväckande av svenskt
språk och svensk odling hos svenskar och svensk-
ättlingar i utlandet, att utveckla samkänslan mel-
lan moderlandet och dem samt att vårda och
hugfästa svenska minnen i utlandet. R. konstitu-
erades 1908 i Göteborg. Initiativtagare och ledan-
de kraft genom en lång följd av år var prof.
Vilh. Lundström. R. är politiskt och religiöst
neutral, har sin huvudexp. i Göteborg och lokal-
avd. i så gott som alla mera betydande orter i
Sverige och på ett 50-tal platser i utlandet. R:s
angelägenheter handhavas av en överstyrelse med
säte i Göteborg. — R. utger sedan 1914 månads-
tidskr. Allsvensk samling. R. och dess lokalavd.
ha ekonomiskt och på andra sätt understött svens-
ka skolor och svensk föreläsningsverksamhet i
alla världsdelar, grundat och helt el. delvis upp-
rätthållit lektorat i svenska språket vid många
utländska univ., grundat och understött svenska
bibi, och läsrum i utlandet o. s. v. R. äger om-
fattande saml. (Utlandssvenska museet) av konst,
emigrantbrev, biografiska uppgifter om utlands-
svenskar m. m. samt ett betydande bibi.
Riksföreståndare, titel för regenter, som ut-
övat riksstyrelsen under interregnum el. i konungs
frånvaro. Den förste svenske r. var Karl
Knutsson, som valdes därtill i okt. 1438,
sedan Erik av Pommern slutgiltigt satts ur funk-
tion som Sveriges härskare. Ämbetet åsyftade
närmast att ge ökad pondus åt den verksamhet
för ordningens upprätthållande, som Karl Knuts-
son tidigare bedrivit i egenskap av marsk och
av rikshövitsman, det senare ett revolu-
tionärt ämbete, som innebar befälet över den
svenska upprorshären och som efter att ha be-
klätts av Engelbrekt 1435 och 1436 och Karl
Knutsson 1436—39 avskaffades i mars sistn. år.
Karl Knutsson innehade r.-ämbetet till 1441, då
Kristofer av Bayem besteg tronen. Under tiden
mellan Kristofers död och Karl Knutssons val
till konung, jan.—juni 1448, voro bröderna
Bengt och Nils Jönsson (Oxenstierna)
gemensamt r., och på samma sätt delades riks-
föreståndarskapet mellan ärkebiskop Jöns
Bengtsson (Oxenstierna) och Erik
Axelsson (Tott) under den tid, som förgick
mellan Karl Knutssons flykt ur riket i febr.
1457 och Kristian I:s tronbestigning i juni s. å.
Efter Karl Knutssons abdikation i jan. 1465 blev
Kettil Karlsson (Vasa) riksföreståndare;
vid Kettils död i aug. 1465 övertogs ämbetet av
ärkebiskop Jöns Bengtsson, som emeller-
tid i okt. 1466 nödgades avstå det till Erik
Axelsson, vars regeringsutövning upphörde i
nov. 1467, då Karl Knutsson för tredje gången
blev troninnehavare. Sedan konung Karl avlidit
1470, kom riksföreståndarskapet att bli Sveriges
normala styrelsereform i ett halvt årh. R. un-
der denna tid voro Sten Sture d. ä., som
beklädde ämbetet 1470—97 och därefter ånyo
från 1501, då konung Hans efter en fyraårig
regering förjagades, till sin död i dec. 1503, vi-
dare Svante Nilsson Sture från 1504 och
slutligen dennes son Sten Sture d. y., som
1512 korades till den avlidne Svantes efterträdare
och fungerade till sin död i febr. 1520. Under
befrielsekriget mot Kristian II var Gustav
Vasa r. från Vadstenamötet i aug. 1521 till
valriksdagen i Strängnäs 1523. R.-titeln återupp-
livades 1595—99 och 1809 för hertigarna Karl,
resp. Karl IX och Karl XIII. — I Finland
bars titeln r. 1918 av P. E. Svinhufvud och 1918
—19 av C. G. Mannerheim såsom innehavare av
högsta makten.
Riksförsäkringsanstalten grundades enl. lagen
om ersättning för skada på gr. av olycksfall i
arbete 5h 1901 för att meddela den frivilliga för-
säkring av arbetare, som arbetsgivare enl. denna
lag hade rätt till. Enl. lagen om försäkring för
olycksfall i arbete av 17/« 1916 med senare änd-
ringar har numera R. som huvudsaklig uppgift
att meddela sådan obligatorisk försäkring av ar-
betare, som denna lag stadgar, samt handlägga
den obligatoriska olycksfallsförsäkringen närstå-
ende verksamhet, ss. olycksfallsförsäkring av fis-
kare, meddelande av ersättning vid kroppsskada
under militärtjänstgöring, hemvämstjänstgöring
och civilförsvarstjänstgöring, vid olycksfall för-
orsakade av krigsförhållanden el. krigsåtgärd och
viss tjänsteplikt.
Riksgräns, statsgräns, den linje, varige-
nom en stats territorium avskiljes från intillig-
gande staters el. från öppna havet. I regel är
en r. fastställd i särskilda traktater o. dyl. Sve-
riges landgränser äro sålunda bestämda gentemot
Norge genom gränstraktaterna 27/io 1661 och 18/i«
1751, skiljedomskonventionen u/s 1908 med efter-
följande skiljedom 2S/io 1909 (om Grisbådarna)
och ministeriella noter 7A 1933 samt i förhållande
till Finland genom demarkationsakten 20/n 1810;
topografisk beskrivning 15/9 1888, protokoll 28/«
1901 och ministeriella noter 3/? och 3O/io 1907
samt protokoll 2B/s 1936 och ministeriella noter
13/s s. å. R. mellan Sverige och Norge utmärkes
ute i fältet genom upphuggna rågångar i skogs-
trakter samt dessutom genom inemot 300 num-
rerade rösen av sten, riksrösen. Utmed
svensk-finska r., som huvudsaki. följer flodlin-
jer, ha sådana riksrösen till ett antal av 70 rests
på ömse sidor om vattendragen. Det största och
mest kända torde vara Treriksröset, där Sveriges,
Norges och Finlands landterritorier längst uppe i
n. stöta samman. Betr. r. för sj öterritoriet
följa olika länder olika principer. Det vanliga
har varit att tillämpa en tremilsgräns, d. v. s.
territorialvattengränsen anses dragen 3 nautiska
mil (5,556 m) från kusten. Sverige, Norge och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
