Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksgräns, statsgräns - Riksgränsbanan - Riksgränsen - Riksgälds (rgs) - Riksgäldsfullmäktige - Riksgäldskontoret - Rikshemvärnschef, -ting - Riksheraldiker - Rikshistoriograf - Rikshovmästare - Rikshuvudbok - Rikshuvudväg - Riskhövitsman - Riksidrottsförbundet, RF (Sveriges riksidrottsförbund)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksgränsbanan—Riksidrottsförbundet
71
Finland ha dock sökt hävda en fyramilagräns.
Efter 2:a världskriget ha Sovjetunionen och Po-
len i Östersjön gjort anspråk på ett vida större,
ända upp till 12 mils territorialvattenområde. I
vatten, som åtskiljer två stater men är smalare
än dubbla territorialvattenbredden, brukar r. an-
ses gå utmed mittlinjen. Så är fallet med svensk-
danska r. i Öresund, som senast reglerats genom
en överenskommelse 30/i 1932. — Betr, gränsen
för luftterritoriet anses varje stat, enl.
1944 års Chicagokonvention ang. civil internatio-
nell luftfart, ha fullständig och uteslutande hög-
hetsrätt i luftområdet över sitt land- och sjöter-
ritorium.
Riksgränsbanan, äldre benämning på delen
Gällivare—Riksgränsen av Norrländska tvärba-
norna (se d. o. och Malmbanan).
Riksgränsen, station inom Kiruna stad, på
statsbanan Luleå—Riksgränsen(—Narvik), invid
norska gränsen 552 m ö. h. R. har meteorologisk
station. 1952 öppnades här en o,b km lång linba-
na, som för c:a 200 m upp på Riksgränsfjället.
Riksgälds (förk. rgs), se Banko och Riksdaler.
Riksgäldsfullmäktige, se Riksgäldskontoret.
Riksgäldskontoret har sin upprinnelse i R i k-
s e n s ständers kontor, som inrättades
1719 för att likvidera statens skuld och inlösa
de s. k. mynttecknen. Styrelsen utgjordes av 1
fullmäktig från vartdera av de 3 högre stånden.
Från 1738 deltog mellan riksdagarna även en
medl. av bondeståndet. 1765 indrogs emellertid
efter räfst kontoret, och verksamheten övertogs
av en avd. av Statskontoret, benämnd R. 1778
avskildes ånyo riksgäldens skötsel från statskon-
toret och överlämnades åt en R i k s g ä 1 d s di-
r e k t i o n, bestående av 4 högre ämbetsmän.
1789 åtogo sig ständerna att svara för rikets
gäld, och ett r. inrättades, vilket även blev ett
sedel utgivande inst. Fullmäktiges antal blev nu
9, därav 3 från adeln och 2 från vartdera av de
övriga stånden. 1792 blev det 3 från varje stånd,
vilken ordning fortfor till ståndsrepresentationens
upphävande 1866 med undantag för 1800—10, då
det var 9. — R. styres nu av 7 av riksdagen
utsedda riksgäldsfullmäktige, av vilka
ordf, väljes särsk. och de övriga successivt för-
nyas, så att varje lagtima riksdag utser 2. Full-
mäktige äro ansvariga endast inför riksdagen,
bankoutskottet och riksdagens revisorer. Den di-
rekta ledningen av R. handhas närmast av en
riksgäldsdirektör, som under sig har
fyra riksgäldskommissarier som chefer
för statsskuldboks-, räkenskaps-, obligations-, resp,
revisionsbyrån samt en riksgäldssekrete-
r a r e (tillika ombudsman) som chef för kansli-
byrån. R:s uppgift är enl. gällande regi, att om-
besörja likviden av statens skuld, att verkställa
verket anvisade utbetalningar, att förvalta härtill
anslagna tillgångar och inkomster, att vid behov
upplåna därtill erforderliga medel samt i övrigt
utföra de uppdrag riksdagen bestämmer. Bl. a.
har R. att förvalta ett antal lånefonder och att
utse J.O. och M.O. mellan riksdagarna, då så
erfordras, o. s. v. Sedan 1920 utger R. en årsbok.
— Litt.: K. Hildebrand, ”R. 1789—1934” (i ”Sve-
72
riges riksdag”, avd. 2, bd 13, 1934), ”R. 1789—
1939” (1939); E. G. B. Dahlström, ”Rikets gäld
1788—1792” (1942).
Rikshemvämschef, -ting, se Hemvärn.
Rikshera’ldiker, ämbetsman, vilken det åligger
att uppgöra och granska förslag till vapen för
rikets städer och provinser samt förändringar i
furstliga el. adliga vapen el. förslag till nya så-
dana samt att granska och godkänna vapen, som
skola anbringas på offentliga byggnader, fanor,
mynt etc. R. uppbär icke någon lön men åtnjuter
ersättning efter av K. m:t fastställd taxa. Den
förste innehavaren av r.-befattningen var Elias
Brenner (1647—1717); nuv. innehavare är fri-
herre Harald Fleetwood. R.-ämbetet sorterar un-
der Ecklesiastikdep.
Rikshistoriogräf (lat. historio’graphus règni),
statlig ämbetsman med uppdrag att skriva ett
lands historia. Under Kristinas regering kommo
titlarna historiograf och r. i bruk, och det fanns
stundom två el. tre på en gång. 1665 blev J.
Videkindi historiograf men fick snart vid sin
sida S. Pufendorf. Sedan följer en lång rad
svenskar, och kansliordningen 1720 föreskrev, att
historiografen skulle vara infödd svensk: C. örn-
hielm, J. Wilde, O. v. Dalin, M. v. Celse, A.
Schönberg m. fl. J. Hallenberg var den siste,
som innehade sysslan; den indrogs 1835.
Rikshovmästare, ämbete, som efter danskt
mönster introducerades i Sverige under 1400-
talet. Redan på Margaretas tid och fram till
1416 verkade den danske hovmästaren Jens Due
som konungens ombud vid räfstetingsdomar i
Sverige. Från 1441 var Bengt Jönsson Oxenstier-
na r. och tillförde ämbetet den pondus, som det
redan innehade i Danmark. Efter honom följde
Erik Eriksson Gyllenstierna och Erik Axelson
Tott (till 1466). Under riksföreståndartiderna
förekom icke någon r., men 1497, då kung Hans
erkändes i Sverige, erhöll Sten Sture ämbetet.
Detta återupplivades sporadiskt 1523 med Thure
Jönsson och 1561 med Per Brahe som r. R:s
funktion synes ha varit att särsk. i judiciella
frågor träda i konungens ställe.
Rikshuvudbok föres av Riksräkenskapsverket
och innefattar en efter dubbelt bokföringssystem
uppställd redovisning för statens kapitaltillgångar
och kapitalskulder vid budgetårets början och
slut samt under året inträffade förändringar.
Rikshuvudväg. I den svenska vägstadgan av
1943 skiljes mellan huvudväg, bygdeväg och öde-
bygdsväg; ordet r. saknas här. Däremot användas
begreppen r. och länshuvudväg inom vägadminist-
rationen, bl. a. i normalbestämmelserna för väg-
byggnad, där r. har definierats som ”en väg,
vilken sammanbinder olika delar av riket och är
av synnerlig betydelse för den genomgående,
långväga trafiken”. R. äro sedan 1945 officiellt
numrerade med sifferserien 1—14.
Rikshövitsman, se Riksföreståndare.
Riksidrottsförbundet, RF, den vanliga benäm-
ningen på Sveriges riksidrottsför-
bund. Det stiftades 1903 (under namnet Svens-
ka gymnastik- och idrottsföreningarnas riksför-
bund; namnändring 1947) och är landets hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
