Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksrätt - Riksröse - Rikssalen - Rikssamtal - Riks-Sara - Rikssjukhus - Riksskattenämnden - Riksskattmästare - Riksskogstaxeringen - Riksskyttetävling - Riksskölden - Riksspråk - Riksstat - Riksstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Riksröse—Riksstånd
80
och ett motsv. antal av landstinget bland dess
egna medl. på 4 år valda domare. R. fäller dom
i de av konungen el. folketinget mot ministrarna
anhängiggjorda rättegångssakerna, liksom ko-
nungen med folketingets samtycke kan låta även
andra svara inför r. för särskilt statsvådliga för-
brytelser. Danmark har haft tre riksrättsmål,
1855—56, 1877 och 1910, alla efter beslut av
folketinget och anhängiggjorda mot ministrar.
Om r. i Norge (no. riksretten) se Norge, sp. 100.
Riksröse, se Riksgräns.
Rikssalen, se Stockholms slott.
Rikssamtal, telefonsamtal mellan apparater, till-
hörande stationer inom skilda taxeområden.
Riks-Sara, populär benämning på Sveriges
centrala restaurang-ab.
Rikssjukhus, sjukhus, avsedda för sjuka från
hela riket. Sådana sjukhus äro Karolinska sjuk-
huset och Serafimerlasarettet i Stockholm.
Riksskattenämnden, en 1951 tillsatt nämnd
med uppgift att dels ge allmänna anvisningar till
taxeringsmyndigheterna och i övrigt verka för
en likformig och riktig taxering, dels ge de
skattskyldiga förhandsbesked. Sådant kan
ges av R. i en konkret fråga på begäran av en-
skild person, såvida R. finner frågan vara av mera
allmänt intresse. R. består av ordf, samt 6 led.
Riksskattmästare, en av de 5 höga riksäm-
betsmännen i Sverige under 1600-talet. 1571 ta-
las om riksens överste skattmästare som namn på
den tidigare överste räntmästaren, och 1602 in-
rättades det egentliga r.-ämbetet. Innehavaren
kallas i 1634 års R. F. riksens skattmäs-
tare och var chef för Räknekammaren el. Kam-
markollegium. Efter den siste r:s (friherre Sten
Bielke) död 1684 lämnades ämbetet obesatt.
Riksskogstaxeringen, en 1923—29 på bekost-
nad av statsmedel verkställd inventering av Sve-
riges skogstillgångar. Arbetet har stått under
ledning först av Domänstyrelsen, sedan av en sär-
skild nämnd, Riksskogstaxeringnämnden. R. är
en stickprovsundersökning av samtliga skogar in-
om landets olika län. Taxeringen utfördes på
to m breda, parallella bälten, som förlagts på
jämna avstånd från varandra och ung. vinkelrätt
mot resp, läns topografiska längdriktning. Av-
stånden mellan bältena ha varit olika i olika
län, från 20 km i Norr- och Västerbottens län
till 1 km i Malmöhus län. Ä dessa bälten har
ytan av olika ägoslag inmätts och skogen upp-
räknats och särskilts i dimensionsklasser samt
undersökts med ledning av efter viss kvot ut-
tagna provträd. Totalkostnaderna för fältarbete
och bearbetning ha uppgått till i runt tal
1,425,000 kr. Trots r:s karaktär av stickprov
är noggrannheten i de erhållna resultaten god.
Å siffrorna för landet i sin helhet torde möj-
liga felet ej uppgå till 2 %, och för delområdena
förekommer ej större fel än io°/o. — 1937 till-
sattes Riksskogstaxeringsnämnden
med uppgift att verkställa en ny r. Fältarbetet
påbörjades 1938 och är (1952) ej avslutat,
ehuru större delen av landet hunnit taxeras.
Sedan V7 1943 skötes arbetet av Statens skogs-
forskningsinst.
Riksskyttetävling, benämning på tävling för
skyttar antingen från hela landet (allmän r.)
el. från viss landsdel (partiell r.). Den första
verkliga stortävlingen av detta slag avhölls 1897
i Stockholm som allmän r. Vid r. äro följ, skjut-
ningar obligatoriska: huvudskjutningar (enl. Sta-
tens skjutprogram för olika klasser), fältskjut-
ning, mästerskapstävling, lagtävling mellan skyt-
teförbunden och mellan skyttefören. samt strids-
skjutning. Här tillkommo tävlingar i pistolskytte
1943 och i automatvapenskytte 1950. — Andra
tävlingar, som bära namnet r., äro Stock-
holm s-T i d n i n g e n s riksskyttetävling och
Skolungdomens riksskyttetävling.
Riksskölden, ständigt vandringspris mellan
Sveriges skytteföreningar, uppsatt 1920. Tävling-
arna om r., en stor silversköld, hållas 1 :a sön-
dagen i sept. på hemmabanorna, varvid varje
fören. uppställer (anmäler) 3-mannalag. Sedan
1935 skjutas 2 serier å 5 skott i varje ställning
(obegränsad tid) mot nya 5-ringade tavlan (1938
—40 mot 6-ringad).
Riksspråk kallas, i motsats till f o 1 k m å 1,
allmogemål el. dialekt, den språkform,
i vilken nationallitteraturen är avfattad och vil-
ken i tal (och skrift) brukas av de samhälls-
lager, som äro i besittning av högre litterär och
social bildning. Som organ för lagstiftning, lag-
skipning och förvaltning kallas det stats-
språk el. landets officiella språk, som
organ för litteraturen litteratur- el.
skriftspråk. Det svenska r. kallas även
högsvenska. I ett rike kunna finnas två
el. flera r. (t. ex. i Finland svenska och finska,
i Norge ”bokmål” och ”nynorsk”, i Belgien frans-
ka och flamländska). Det svenska r. har väsent-
ligen sitt ursprung i Mälarprovinsemas folk-
språk. R. är visserligen, i motsats till folkmålen,
ett för hela folket gemensamt, likformigt språk;
men likformigheten finnes endast i grova, all-
männa drag. De bildades samtalsspråk, d. v. s.
riksspråket såsom talat, står i nära beroende av
de lokala folkmålen, så att inom r. finnes en
mängd mer el. mindre olika skiftningar. — Litt.:
G. Cederschiöld, ”Svenskan som skriftspråk” (5:e
uppl. 1924).
Riksstat, den av riksdagen fastställda budge-
ten. R. uppdelas i en driftbudget och en kapital-
budget. Driftbudgetens inkomster utgö-
ras dels av egentliga statsinkomster, främst skat-
ter, dels också av inkomster av statens affärs-
verk, utlåningfonder och övriga kapitalfonder.
Driftbudgetens på 12 huvudtitlar uppdelade ut-
gifter, ss. förvaltningsutgifter och utgifter för
försvar, socialpolitik och undervisning, bestrida
statens löpande konsumtion. Ett överskott å drift-
budgeten tillföres budgetutjämningsfonden, medan
ett underskott täckes ur denna. Kapitalbud-
getens inkomster el. kapitalmedlen utgöras
främst av lån men även av i anspråk tagna fon-
der o. dyl. Då det ej är fråga om egentliga
inkomster, minska de statens förmögenhet, me-
dan kapitalbudgetens utgifter, ss. investeringar i
affärsverk och tillskott till lånefonder, öka denna.
Riksstånd kallas avdelningarna i de från me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
