Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rio de Janeiro - Río de Oro - Río Grande, Rio Grande (floder) - Rio Grande (São Pedro do Rio Grande do Sul; stad) - Río Grande de Santiago (Rio de Santiago) - Rio Grande do Norte - Rio Grande do Sul - Rioja (vin) - Rioja, La (provins) - Rio Japurá - Riom - Riomprocessen - Río Muni - Río Negro, Rio Negro - Riopakten - Rio Téodore (Rio Roosevelt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Rio de Oro—Rio Téodore
104
den vidsträckta nya stadsdelen Thereza Gloria
med Cattete- och Guanabarapalatsen helt nära
havsstranden. De inrymma presidentens ämbets-
lokaler och residens. S. v. om Thereza Gloria
ligger den ryktbara botaniska trädgården från
1808 med dess allé av kungspalmer. över densam-
ma reser sig den 704 m höga bergskäglan Corco-
vado, dit en bergbana leder upp och varifrån man
har en hänförande utsikt över större delen av sta-
den. Toppen krönes sedan 1931 av en 38 m hög
Kristus-staty. Något för R. säreget är den pri-
mitiva negerbebyggelsen uppåt bergsluttningarna.
Strax bortom stadsbygden tar själva urskogen
vid. Den moderna och snabbt fortskridande sky-
skrapebebyggelsen präglas av en modifierad
funktionalism. R. har univ., grundat 1920, teknisk
högsk. och handelshögsk. m. fl. inst. — Jämte
Säo Paulo är R. Brasiliens främsta industristad
och landets mest betydande hamn- och handels-
stad. Viktiga exportvaror äro kaffe, kakao, soc-
ker, bomull, hudar, virke, tobak och cigarrer,
malmer, guld och diamanter. Som kaffeexportör
har dock Santos numera ledningen framför R.
Stora importartiklar äro spannmål, maskiner,
stenkol och petroleum. Den centralt belägna flyg-
stationen Santos-Dumont har intensiv trafik.
Rio de Oro [ri’å öä å’rå], (sp., guldfloden),
spansk koloni på n. v. Afrikas kust, även kallad
Väs t-S a h a r a. Kolonien når i n. eg. blott till
26° n. br. (c:a 190,000 km2). Med densamma
äro förenade ett ”ockuperat territorium” och ett
protektorat, som i n. gå till Qued (Wadi) Draa.
Hela arealen är c:a 300,000 km2 med 50,000—
100,000 inv., därav c:a 800 vita. Området är i
sin helhet halvöken och öken. Huvudstad är Villa
Cisneros (c:a 1,000 inv.), med flygstation på
linjen Casablanca—Dakar. Kolonien daterar sig
från 1884, då spanjorerna togo kusten i besitt-
ning. De nuv. gränserna äro reglerade genom
fördrag med Frankrike av 1900, 1904 och 1912.
Rio Grande (sp.) [ri’å gra’ndä], Rio Grande
(port.) [ri’o grä’nda], namn på flera floder,
särskilt i Amerika.
1) Rio Grande del Norte [amerik. utt.
ri’åu grä’ndi del nå’téi], i Nordamerika, upprinner
i Colorado, flyter genom New Mexico, bildar i
sitt nedre lopp på en sträcka av omkr. 1,200 km
gräns mellan Texas och republ. Mexico samt
mynnar med ett delta i Mexikanska bukten; kallas
av mexikanerna i sitt mell. lopp Rio B r a v o.
Längd 2,650 km, flodområde 500,000 km2. R.
nyttjas i stor skala till konstbevattning i frukt-
odlingsdistrikten (se New Mexico, sp. 817).
2) Rio Grande de Minas, flod i Bra-
silien, källflod till Paranå.
3) Tocantins’ största biflod, se Araguaya.
4) Källflod till Madeira (se d. o.).
Rio Grande [ri’o grä’ndo], eg. Säo Ped-
ro do R. do Sul, stad i staten Rio Grande do
Sul i s. Brasilien, vid v. sidan av inloppet till
Lagoa dos Patos; c:a 62,000 inv. R. är en av
Brasiliens viktigaste hamnstäder.
Rfo Grande de Santiago [ri’å gra’ndä Öä
santia’gå], Rio de Santiago, i övre loppet
Rio Lerma, Mexicos största flod. Längd 870 km.
Rio Grande do Norte [ri’o grä’nda öo nå’r-
ta], Brasiliens nordostligaste stat; 57,469 km2,
984,000 inv. övervägande negrer, mulatter och
indianer. Låg, sandig kust, bergland i det inre.
Konstbevattning. De förnämsta produkterna äro
bomull, socker, ris, palmvax m. m. Huvudstad
är Natal.
Rio Grande do Sul [ri’o grä’nda öo so’i],
den sydligaste staten i Brasilien mellan Atlanten
och floden Uruguay; 290,800 km2, 4,2 mill. inv.
Det n. platålandet (800—1000 m ö. h.) täckes
av savanner och araukarieskogar, medan s. delen
har en vegetation liknande Pampas’. Kusten är
låg och sandig och uppvisar talrika strandsjöar,
den största är Lagoa dos Patos (280 km lång,
c:a 8,000 km2). Klimatet är gynnsamt för euro-
péer. Om vintern äro frost och snöfall vanliga på
den inre platån. Av befolkningen äro över 200,000
tyskar, samt c:a 300,000 italienare. I s. delen är
boskapsskötsel huvudnäring, men veteodlingen är
även betydande. På Ser ra Geral dominerar jord-
bruk, på den inre högplatån boskapsskötsel och
skogsbruk. Viktigast är köttproduktionen. Vin av
god kvalitet tillverkas. Huvudstad: Porto Alegre.
Rioja [riå’^a], spanskt vin från bergstrakterna
kring Ebros källfloder (Rioja alavese).
Rioja [riå’V:a], La, provins i n. v. Argentina;
86,500 km2, c:a 110,000 inv. Betydande gruv-
drift (guld, silver, koppar m. m.), främst vid
staden Chilecito i Anderna. Huvudstaden, Rioja
omges av vin- och fruktträdgårdar.
Rio Japurå, se Japurä.
Riom [rjå’], stad i fr. dep. Puy-de-Döme;
c:a 15,000 inv. Var hertigdömet Auvergnes hu-
vudstad under medeltiden, varifrån flera byggna-
der bevarats.
Riomprocessen [rjå’-], se Frankrike, sp. 69.
Rio Muni [ri’å mo’ni], dets. som Spanska
Guinea.
Rfo Negro (sp.) [ri’å nä’grå], Rio Negro
(port.) [ri’o ne’gro], ”svarta floden”. 1) Ama-
sonflodens största biflod; c:a 1,600 km lång.
Bildar delvis gräns mot Venezuela och mottager
därvid bifurkationen Casiquiare (se d. o.) från
övre Orinoco; R. mynnar 15 km nedom staden
Manäos, dit oceantrafiken når. Flodfarten är i
R:s största biflod, Rio Branco, livligare än i
övre R., där den försvåras av virvlar m. m.
2) Flod i Argentina, uppstår av källfloderna
Rio Limay och Rio Neuquén från Anderna, samt
flyter till Atlanten; omkr. 1,000 km lång.
3) Territorium i Argentina, omfattande n. ö.
Patagonien, mellan Rio Colorado och 420 s. br.;
201,000 km2, c:a 133,000 inv. Huvudort: Viedma.
Riopakten, off. Inter-American Treaty of Re-
ciprocal Assistance, ett fördrag om försvar av v.
hemisfären genom ömsesidigt bistånd, vilket in-
gicks mellan Panamerikanska unionens medlems-
stater vid en konferens i Rio de Janeiro 1947.
R. stadgar, att ett angrepp mot en amerikansk
stat skall betraktas som ett angrepp mot dem alla.
(Canada är inbegripet, ehuru icke medl. av R.).
Rfo Téodore (förr Rio Roosevelt), hö-
gerbiflod till Rio Madeira i Brasilien, upprinner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
